ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: växling Sida 1 av 2

I loktågens tecken

Jajamensan, det är dags för lite järnväg här igen, för att blanda ut mixen utav teknik och bilar sådär!

Anledningen till det är väl mest den för mig ovanligt höga koncentrationen utav loktåg den här jobbhelgen, en tågtyp jag egentligen inte beblandar mig med fasligt ofta, bortsett från den förhatliga Uppsalapendeln då.

Normalt sett huserar jag i mysiga små (?) motorvagnar utan större behov av att skita ner mig med rundgångar och annat bös. Men inte i helgen. I helgen har det istället erbjudits bland annat ett varv på Hallsberg med vad som inte kan kallas en helt perfekt elevtur, fast utan lokförarelev att plåga då.

Loktåg i Degerfors

I väntan på mötande tåg

Läs mer

Positivitet – dag 179/365

Positivitet

Apple iPhone 5, 4,12mm, ISO 50, 1/238 sek vid f/2,4

Jag skäms. På den 179onde dagen så har jag alltså helt missat att klämma av en bild med någon av mina tre mer eller mindre ordentliga kameror. Istället tvingas jag alltså hålla till godo med en repris från Instagram, som åtminstone är tagen under dagen, men med en simpel iPhone 5 som kamera.  Illa! Mycket illa!

Sådana dagar

Ibland när man läser jobbrelaterade inlägg, så kan man lätt få intrycket av att livet på järnvägen är ett ständigt kaos med förseningar, strul och allmän misär och elände. Så är ju inte riktigt fallet, för som i de flesta jobb så förflyter de allra flesta dagarna på sådär lugnt, stillsamt och utan några som helst anmärkningsvärda händelser.

Man går till jobbet, gör sitt jobb, går hem och lever lycklig i alla sina dagar kort och gott.

Grejen är väl mest att det är tämligen ointressant i de allra flesta fallen att läsa om en helt normal, tråkig och händelselös arbetsdag, åtminstone för de allra flesta.

Fast nu skall jag faktiskt ta tillfället i akt att berätta att jag haft två dagar i rad nu där allt bara gått sådär bra som det normalt sett gör. Inga katastrofer, inget spännande, bara tågkörning enligt körplan och stopp utan kaffespill sådär!

Eller ja, egentligen finns det väl inte så mycket att säga, jag körde igår tåg 626 från Karlstad till Stockholm, hade min rast i godan ro. Därefter tog jag mig från Stockholm till Arvika med tåg 55, med rättidig ankomst i Arvika dessutom, tog ett varv eller två på buffén på hotellet innan läggdags, somnade i hyfsad tid och sov gott.

Idag var det uppstigning vid ständigt härliga 04.00, klargöring av tågsättet utan anmärkningar, körning i tid med tåg 620 till Karlstad där vi bromsprovade och växlade fram nästa tågsätt, varpå jag gick hem.

Som sagt, totalt ointressant men ändå ack så skönt, när allt bara flyter på precis som det ska. Det är dagar som dessa man trivs lite sådär extra bra på jobbet, när man egentligen inte har något alls att klaga på.

Men ni kommer förmodligen inte få läsa så mycket mer om just sådana dagar, just för att det varken är särskilt inspirerande att skriva om, eller att läsa om heller för den delen.

Det bara är, precis som alla andra jobb.

En liten omväg

Igår var det tågkörardag igen, en inte alltför vanlig dag på senare tid, allra helst inte på linjen mot Göteborg som jag inte besökt på en månad eller sådär! Detta råkar ju även vara en rätt trivsam liten sträcka att köra på, tämligen avslappnat och bra med en ordentlig rast i Göteborg innan man spakar hemåt igen.

Färden ner till Göteborg flöt på alldeles utmärkt, njöt av det soliga och fina vädret som Värmland bjöd på, strax före Mellerud åkte vi igenom den första ordentliga regnskuren som lämpligt nog upphörde strax före plattformen och därmed inte förhindrade den obligatoriska kaffeleveransen.

Ankom Göteborg i rätt tid, avnjöt lite promenad i det kylslagna vädret och därefter god matlåda med flintasteksrester, något som faktiskt fungerade riktigt bra även uppvärmd!

Tågsättet för hemresan ankom i rätt tid och jag tog plats i mitt lilla lok och förberedde mig inför färden norrut igen. Strax innan avgångstid fick jag veta att vi skulle invänta ett något sent anslutande tåg, men vi fick vänta max 5 minuter hette det. Inga problem i sig, 5 minuter kör man ikapp utan större besvär på den banan.

Problemet när det anslutande tåget ankom till spåret bredvid vårt var dock ett annat, tågsättet var nämligen en aning för långt för sitt spår, vilket gjorde att vår avgång blockerades helt och hållet istället, inga 5 minuter här heller.

Göteborg C med för långt tåg 107 på spåret intill

Efter lite kvick växling kunde dock tillräckligt många vagnar från det ankommande tåget släpas bort och lämna fritt för såväl köande ankommande som avgående tåg, däribland oss. Till slut blev vi då dryga 15 minuter sena från Göteborg, vilket ger lite mer att bita i, men ändå ingen katastrofal försening.

Flöt på fint med effektiva uppehåll i Trollhättan och Öxnered och istället för det ordinarie tågmötet i Brålanda blev det istället stopp i Frändefors. Mötande tåg rullade förbi och vi gjorde oss redo för att fortsätta jaga ikapp förseningen norröver när telefonen ringde istället.

På andra änden var det DLC Göteborg som meddelade att ett godståg hade kört förbi en signal i stopp och dessutom kört sönder en växel i samma veva, stod därmed en aning i vägen sådär uppe i Erikstad strax söder som Mellerud, vårt nästa uppehåll. Vi var båda tämligen överens om att det var kort sagt kört, det här kommer ta tid!

Istället för att jaga tid var det bara att ställa in sig på en rundgång med lok och att återvända till plattform i Öxnered för att underlätta kvällens fortsatta färd, ska man bussersätta gör man det betydligt lättare vid plattform än i naturen, något som alla inblandade parter dessbättre instämde med!

Skymning i Frändefors

Sagt och gjort, hängde av loket, växlade runt mig till andra sidan, hängde på och bromsprovade hela rubbet i väntan på att få ett nytt tågnummer att köra på tillbaka till Öxnered, en stundvis negativ del med järnvägen är all byrokrati som gör att det ibland kan ta en onödigt lång stund för att göra något som i teorin är väldigt enkelt.

Eftersom det även blivit bestämt att jag skulle ta med mig hela tågsättet på en sightseeing runt Vänern för att allt skulle vara på plats i Karlstad tills morgonen efter, så gjorde jag även tillräckliga efterforskningar för att kunna köra den nya rutten som efter Öxnered skulle ta oss via Herrljunga och Laxå till Karlstad.

Strax innan vi rullade in i Öxnered kom dock beskedet att det var svårt att få tag på bussar, endast en endaste buss med chaufför gick det tydligen att hitta denna kväll, vilket då skapade en hel del problem eftersom en buss inte riktigt kan ersätta ett välbokat tåg!

Ny plan fick istället bli att de som skulle till mellanliggande stationer fick åka med bussen, och de som skulle hela vägen till Karlstad skulle få åka med tåget på sightseeing i västsverige.

Väl framme i Öxnered blev det ännu en rundgång för att kunna få loket i rätt ände inför färden mot Herrljunga. Därefter blev det lite backande med hela tågsättet för att kunna komma in på rätt spår och svänga till höger, ut mot nya äventyr!

Det var rätt intressant körning i sig måste jag säga, skarvspår och endast 50 km/h tillåtet för vårt loktåg en lång bit av färden, inte riktigt de förutsättningarna man är van att jobba med. Ett solklart tecken på hur nerprioriterade vi var kom i Vänersborg, när till och med båttrafiken hade företräde framför oss.

När vi så småningom kom till Herrljunga var klockan bara en hårsmån före midnatt och det var ännu en gång tid för rundgång, eftersom loket nu åter en gång var i fel ände i förhållande till den tänkta färdriktningen.

Efter rundgång, toalettbesök och hämtning av helt egen kaffetermos med tillhörande snacks så gav vi oss iväg norrut längs med västra stambanan för att på denna väg försöka ta oss till Karlstad. Dessbättre så var detta även sista rundgången som skulle klaras av för kvällen, eftersom Laxå erbjuder triangelspår med möjlighet att ta sig till Värmland från alla håll och kanter.

Efter några tåg före och ett eller annat spontant tågmöte så kunde vi till slut rulla in på Karlstad C kl 02.29, viss skillnad mot ordinarie tiden 22.00 men ändå, det blev tåg hela vägen även om det nu var med en omväg på 15 mil eller så!

Släppte av alla trötta och slitna resenärer, plockade ihop allt och växlade undan tågsättet så fort allt annat var klart, ställde av, skickade upp väskan på kontoret och delade sedan taxi hem med kollegan från kiosken ombord. Landade till slut i sängen omkring 03.30, en aning sliten efter en lång dag! Dessbättre (?) så var reparationerna av den sönderkörda växeln inte klara tidigare än vid 05-tiden på morgonen, så allt slit var åtminstone inte i onödan!

I morgon har jag samma tur och samma tåg igen, jag hoppas dock på en aning mer strulfri tågföring med mindre omvägar och mer rättidighet…

Julejobb

Julafton kallas alltså den dag som är på god väg att passera? Jag kallar den mer för vanlig arbetsdag, eller kanske inte helt vanlig då, hade en lite mer julanpassad uniformsmössa på mig idag!

Men, färd mot Göteborg stod på menyn, första gången sedan mitten av november dessutom! Sparkade igång mitt tågsätt där ute på en enslig och småkylig bangård och klarade av klargöring, bromsprov och framväxling utan större ord uttalade. Tog oss hela vägen till Kil innan något började strula, det råkade visst fällas på ett tåg åt motsatt håll lite för tidigt, men det löste sig med futtiga 3 minuter i försening!

Resten av färden flöt på utan bekymmer, påmindes återigen om varför det är en så trivsam sträcka att köra på, stundvis ruskigt vackert dessutom!

Soluppgång över Vänern på väg in i Åmål

Vik av Vänern vid Köpmannebro

Trillade slutligen in i Göteborg inte mindre än 7 minuter före tidtabellen, en aning nöjd över det kanske! Tog mig upp på personallokalerna de har där och kunde avnjuta en stunds gratis julmat, eller ja, skinka och köttbullar då i vart fall, för att försöka hålla det något sånär LCHF-stajl!

Dagen erbjöd bara en lite kortare rastning på västkusten, så snart nog var det dags att bege sig tillbaka till spår 10 och nära nog det tågsätt jag lämnade där timmen tidigare, enda skillnaden var ett nytt lok i rätt ände för färden åter mot Karlstad! Det andra var ju lite taskigt inklämt mellan vagnar och stoppbock..!

Detta nya lok visade sig dock inte vara riktigt lika bra som det jag lämnade, endast två av fyra motorer var med redan från start, och vid detta läge var det på tok för sent för fordonsbyte utan att det skulle bli alltför sent för att vara värt det.

Dock var inte detta allt som skulle gå fel innan avgång, vi fick dessutom även stå och invänta anslutande tåg som var en aning sent på väg från Malmö/Köpenhamn, men visst, det har vi förståelse för! Däremot var det väl inte helt smidigt när DLC Göteborg var på väg att skicka oss åt fel håll när det väl var dags att åka, något de i vart fall kom på INNAN vi rullade iväg från plattform…

Inte heller var det helt smidigt att de valde att ta in ett annat tågsätt som ankommande OCH skicka ytterligare ett som avgående innan det blev vår tur att göra ett nytt försök att rulla norröver igen. Men men, det kunde ju nästan slutat med elände där.

Men nej, dessutom fick vi tågmöte i stort sett omedelbart efter att ha brutit oss loss från Göteborg C. I 10 minuter blev vi ståendes för att invänta mötande tåg, verkligen tacksamt..!

När vi då slutligen kom på rull var vi alltså 18 minuter sena, med ett lok som endast erbjuder halv dragkraft! Man skulle kunna kalla det för en aning uppförsbacke, eller helst inte, för i uppförsbackarna tappade jag fart!

Men, skam den som ger sig, övervägde ett tag att köra snällt och försöka att inte tappa mer tid, för att skona de återstående två motorerna, men valde till sist att åtminstone göra ett försök att på kreativaste möjliga vis köra in tid med rådande förutsättningar!

De första minuterna fann jag tämligen omgående efter någon fantomsen inbromsning, men sedan var det värre! Till Mellerud var vi nere på 15 stadiga minuter, och fick tack vare det ett lämpligare tågmöte en lite välbehövlig bonus á 4 minuter från det uteblivna som var planerat en bitt norröver!

Skuggjakt

Fortsatte med ett antal fantomsena inbromsningar och erbjöd väl kanske inte den mest bekväma resan mot Karlstad, men tid körde vi in! När vi lämnade Kil var vi 7 minuter sena och eftersom ytterligare ett tågmöte föll bort så trillade vi till slut in på Karlstad C 3 minuter efter tidtabell, 15 minuter bättre än när vi låg som sämst till! Egentligen var det dessutom bara 2 minuter enligt min och lokets klocka, men visst, jag ger mig för Trafikverkets system..!

Det var i vart fall, efter veckans tidigare så miserabla försök till att minska förseningar, ruskigt skönt att kunna påverka dagens ursprungliga försening, allra helst med de taskiga förutsättningarna som rådde! En viss nivå av mallighet sköljde över mig när vi väl ankom Karlstad där, kändes riktigt gott!

I morgon gäller nya tag, mot Stockholm t&r igen, denna gång med Oslo-tåg i båda riktningarna, och Oslo-tågen är bra tåg numera, i och med att de har bättre uppehåll längs vägen!

Bring it on!

Tiden går!

Idag är det hela ett år sedan jag gjorde min sista tur med Östgötatrafikens pendeltåg, närmare bestämt ett år och en timme sedan om man vill vara exakt! Jag hade nämligen den tidiga morgonturen benämnd 7011 med turstart 04.12 och turslut 09.42 som inleddes med klargöring av det egna tågsättet samt körning av tjänstetåg Linköping – Tranås. Därefter följde ett varv Tranås – Norrköping – Tranås innan man körde upp till Linköping och fick avbyte där igen.

Östgötatrafiken X14 3239 i Tranås

Bilden ovan är tagen inför avgången 8.45 från Tranås och därmed mitt sista pendeltåg, en mycket efterlängtad avgång dessutom! Jag var aldrig nämnvärt förtjust i pendelkörningen, alldeles för monotont för min smak, allra helst de värsta turerna som bestod av körning mellan Mjölby – [Mantorp] – [Vikingstad] – [Linköping] – [Linghem] – [Kimstad] – Norrköping, fyra varv eller så tror jag de mest eländiga turerna bestod av, burr!

Visst var pendelåkningen i stort tämligen problemfri, fordon fungerade, punktligheten oftast utmärkt på mellan 97-99% i rätt tid samt förhållandevis lite “meck” utöver körningen såsom klargöring/avställning/växling och liknande, men så brutalt tråkig. Visst kunde man fördriva tiden en aning med hjälp av musik i öronen, men inte hjälper det alltid.

För min del trivs jag oändligt mycket bättre med den typ av körning jag har nu, man åker från A till B, har rast/kvartstid där en stund eller fem och åker sedan tillbaka från B till A och avslutar för dagen, alternativt till C och övernattar varpå man återvänder till A på morgonen istället.

Så även om jag kanske blir en aning småless på att åka regionaltåg Karlstad – Göteborg 6 turer i rad, är det inte på långa vägar lika eländigt som ens en endaste tur pendeltåg!

I morgon är det i sin tur ett år sedan jag gjorde min sista dag på åkstationen i Linköping inför flytten till Karlstad, den morgonen började 03.48 och turen bestod av att köra tåg 218 Linköping – Stockholm och därefter återvända med tåg 525, Stockholm – Linköping, en värdig avslutning.

Nästa tisdag, den 22 november är det då även ett år sedan jag officiellt började på åkstationen i Karlstad, även om min första tur på den nya åkstationen var först den 15 december, efter några veckor med linjekännedomsåkning, fordonsutbildning och allmän förberedelse.

Att tiden kan gå så fort egentligen!?

Också ett sätt att spendera fredag kväll….

Det finns ju som bekant tusen och en vis att spendera en fredagskväll på, t.ex. supa skallen av sig på stadens nattklubbar, avnjuta middag och bio, eller varför inte en filmkväll hemma i soffan? Sedan finns ju även varianten med att jobba, som t.ex. jag gjort under kvällen…

Men jag kunde visst inte bara nöja mig med att jobba, det vore ju alldeles för simpelt för lilla mig, jag var ju självklart även tvungen till att fastna i en hiss också, bara för att göra kvällen en aning mer komplett!

Som tur är så lider man i vart fall inte av cellskräck, utan det hela hanterades mest med ett i huvudet högljutt “VAFAAAAAAN!” följt av “SUCK!!!!” följt av telefonsamtal till bostadsbolagets hissjour. Passade därefter på att skicka ett litet sms till min kära hustru förklarandes vart jag var, vad jag gjorde och bad henne ta med en hammare, för att försöka bända upp dörren på egen hand.

Min kära fru kommer strax därefter ned för trapporna, utan hammare…

Trodde inte att den behövdes var förklaringen…

Nä, det var ju bara därför jag bad om den…

En uns av mental suck passade in här också medan hon återvände upp till lägenheten för att hämta hammaren.

Nu hjälpte det ju förvisso inte nämnvärt ens med hammare heller, men den kunde åtminstone öppna upp en aning större glugg för att släppa in en aning mer frisk luft till hisskorgen, alltid något i väntan på reparatören. Dessbättre var det bra fart på reparatören, som dök upp efter sisådär 20 minuter, klart godkänt en fredagskväll!

Jobbdelen av dagen då? Ja, började ju busenkelt med en passresa i tid till Göteborg med gott sällskap, som det ska vara helt enkelt. Väl på plats kom en del av växlingspersonalen och informerade att man skulle låna tågsättet en stund, byta ut en vagn var det visst, hotade något om att vi skulle komma iväg sent, det gillar vi inte!

Passade på att smita iväg till våra personallokaler där för att låna en civiliserad toalett under tiden, var väl lika väl så helt enkelt.

Väl tillbaka på plattformen saknades alltjämt tågsätt, inte bra, klockan närmade sig 17.07, blev 17.07, passerade 17.07 och än saknades tågsätt.

Närmare 17.25 dök det upp lok och fyra vagnar, en mindre än planerat, det tänkta vagnbytet gick om intet eftersom vagnen man tänkt sig att byta till, även den hade gått och blivit ledsen och trasig, perfekt en fredag eftermiddag vid dessa tider, är ju bara massor med folk som vill ge sig ut på resande fot då…

Nåväl, iväg kom vi i vilket fall strax under 25 minuter sena, blev nästan omgående uppringd av driftledningscentralen i Göteborg som spånade lite på hur vi bäst skulle kunna passera ett annat tåg som avgått strax före vårt, och som skulle göra fler uppehåll än oss på vägen mot Trollhättan. Fick veta att om jag kunde stå på så gott det bara gick uppöver längs Göta älv så var en förbigång planerad precis där det går från underbart dubbla spår till hysteriskt trångt enkelspår igen, ja tack, skall vi ordna lovade jag.

Sagt och gjort, så låg vi på för kung och fosterland och allt det där som hör till, och kunde glida förbi lite snyggt i sista stund, och vips var även 5 minuter av förseningen borta. Här efter hände även något mycket märkligt, alla tågmöten stämde in perfekt och jakten på de stulna minuterna kunde helt ostört pågå hela resans väg, tillsammans med lämpligt längre planerade uppehåll som nu uteblev kunde förseningen helt köras in lagom till avgång från Grums, najs, och smått oväntat!

Fast det är klart, man skall ju inte få vara hur nöjd som helst, ett sista tågmöte var ju kvar, och det är klart att just det skall strula, med 5 minuter kvar till Karlstad och när man är i rätt tid, så straffas man med nästan 15 minuters väntetid i Skåre, på att mötande tåg skall komma in på sidan och att det tåg som redan står på det andra spåret, skall kunna avgå mot Karlstad, för att lämna plats åt mig.

Suck!

Till slut blev det 14 minuter sent till Karlstad, oerhört retliga 14 minuter, när det var så nära ännu en rättidig ankomst!

Nåja, alla överlevde och inga tillbud eller ens incidenter inträffade längs med vägen, och det är jag ganska nöjd med för tillfället!

I morgon tar vi nya tag, först passresa till Åmål, för att köra Åmål – Karlstad, sedan en timme njutningsfull kvartstid innan jag ger mig av mot Göteborg t&r, lite utav en dubbelstuds helt enkelt, en lagom lördagstur kan man även kalla det.

Men det är i morgon det, nu slösurfar vi utan dess like innan tröttheten slår till och det blir dags för att sova gott!

Gammalt hederligt hantverk

image

Detta var vad som mötte mig inför gårdagens hemresa från Stockholm, riktigt gammalt hederligt hantverk, Rc3 nr 1048 tillverkad 1970, dvs hela 14 år äldre än mig själv, och still going strong! Nu ska det väl helt klart sägas att viss nervositet förelåg eftersom jag knappast kan säga att jag spenderat några hejdlösa mängder tid på dessa gamla lok tidigare, en tur under praktiken hade jag med Rc3 i nattåget från Malmö, men det var ju ett tag sedan.

Dessbättre hade jag kört Rc3 en liten snutt under min linjekännedomsåkning här för några veckor sedan, samt att vi ändå gick igenom en del på utbildningen. Det är dock lite annorlunda med både pådrag som broms i dessa gamla maskiner, lite mer att tänka på, men det hela gick fint och fram kom vi faktiskt!

Väl framme i Karlstad väntade en rundgång, dvs koppla loss lok och vagnar, följt av att man kör runt loket och kopplar på det i andra änden, samt undanväxling och avställning eftersom tågsättet ska gå först idag på eftermiddagen, spänningen är olidlig över om det hoppar igång som det ska när det väl blir dags, jag hoppas då innerligt det!

Detta blev min hittils andra egna rundgång samt avställning, båda har dessbättre gått fint vädret till trots, men jag känner ändå att jag till viss del saknar det varma sköna vädret som var sist jag höll på med detta, under sluttampen på min lokförarutbildning sommaren 2008!

Julaftonens jobb gick allt i allt riktigt fint, klargöring samt bromsning av tåg 622, körning av detsamma Karlstad – Stockholm – Hagalund, rundgång där ute, allt i rätt tid dessutom! Lite snabb rast följt av tåget ovan där, 633 Hagalund – Stockholm – Karlstad med tidigare nämda rundgång och avställning, slutresultatet var 9 minuter sena till Karlstad eftersom vi fick invänta anslutande tåg i Hallsberg, helt okej ändå!

Idag sitter vi istället reserv, på lite tröttsamma tider, 06-14 vilket såhär väl på plats känns lite udda, med tanke på att tågen börjar gå här först vid 10 idag..!

Men men, betalt har man, kaffemaskin finns och fungerar, tog med mig mina sköna hörlurar och just nu får Spotify gå varmt här medans tiden fördrivs så gott det går, bara två timmar innan det börjar droppa in kollegor dessutom!

I morgon då? Mot Hagalund på eftermiddagen, övernattning följt av returen på måndag morgon, kör sedan en blixtvisit hemma hos familjen natten mot tisdagen innan det blir åter Karlstad för jobb på Karlstad – Göteborg två dagar i rad innan det är nyår, om ingen kommer och norpar mina turer då dvs..!

Nu är det dags för dagens tredje mugg kaffe, och många till lär det säkert bli!

Allt går inte alltid som man tänkt sig

Övernattningsdags i kära Hagalund inatt då, första gången på egen hand, och en lång natt också, var på plats redan kl 18 igår kväll, och efter en hel del om och men lyckades jag faktiskt ta mig in i nya Lunden, som överliggningen kallas. Inbrottssäkert ställe det där!

Mumsade i mig lite medhavd pastasallad och lät kvällen rulla på i sällskap med min fina dator, passade på att pyssla med lite C++ programmering i brist på annat att göra, gick faktiskt rätt bra, alltid kul att lära sig nya saker just nu verkar det som, hoppas detta håller i sig.

För första gången på länge sov jag faktiskt riktigt bra för att vara hotellnatt dessutom, vaknade nästan utvilad imorse, fast frustrerande nog en hel minut innan larmet gick igång, suck, missade ju massor av värdefull sovtid där!

Inte hade jag särskillt brottom imorse heller, först vid halv tio började dagens pass, så frukost i lugn och ro, lite mer datorpillande och C++ skrivande, ringande upp till platskontrollen i god tid för att kontrollera vart fordonet hem kunde vara placerat, Hagalund är ju inte direkt ett litet ställe.

Nåväl, knatar ut strax efter 9 för att leta rätt på min kärra, gillar att ha gott om tid på mig, framförallt eftersom det inte alltid är lättare sagt än gjort att sparka igång saker och ting på morgonen.

Kom ut till det spåret där min kärra skulle stå, men nä, X40 borta!? Nytt samtal till platskontrollen som pratade något om att den hade stått lite konstigt till, växlingen hade flyttat på det men har nu problem att få upp trycket igen, fordonet befinner sig för tillfället ute på mellanbangården, erbjuder mig att knata iväg dit för att se om man kan hjälpa till, är ju inte direkt så att man har så mycket annat för sig..

Lyckades lokalisera min kärra till slut och knatar upp och börjar prata med växlaren som var ombord, tydligen rätt strulig kärra, först funkar bromsen, sen inte, sen passeras det stopp-signaler hit och dit innan det slutligen stannar med hjälp av magneterna, fejnt! Dags att börja meka med andra ord!

Knatar bort till den struliga änden, den som jag skulle köra ifrån för att se vad som ges, och här spökar det friskt, broms till fås först efter lite övertalning, och signaltablån indikerar saker som inte bör kunna hända kombinerat med övriga indikeringar, yey!

Som standard provar man med en batterireset, tågvärldens form av Ctrl+Alt+Delete, denna gången den stora för säkerhets skull, men nada, samma sak nu också, börjar leta säkringar och ringer driftstöd för fler tips, han låter lika förvirrad som jag över indikeringarna men ger lite förslag på säkringar som kan fällas, pyser och låter lite men hjälper inte mycket..

Personligen har jag vid detta laget kommit rätt bra fram till att jag inte under några som helst omständigheter tänker flytta fordonet åt detta hållet, räcker med att fordonet spökat en gång idag utan broms för min del, även om vi nu får broms till på alla konstens regler så är det ändå något som säger mig att det är en allmänt dålig idé..

Pillrar iväg till andra hytten igen för att försöka få igång skiten så att vi åtminstonde kan ta oss ur vägen, vi står ju inte direkt sådär jääääättebra till om man säger så..
Får igång det mesta, blir lite knas när ATCn inte vill vara med att leka längre, enkelt löst med ATC av, plockar för säkerhets skull även bort panelen för att snabbt kunna komma åt nöddriftskranen, gör bromsprov med både vanliga körkontrollern samt nöddriften, bara för att, och sen är det dags att försöka komma ur vägen lite, komplett med tillhörande växlare med komradio in till platskontrollen, såna är bra o ha i bland..!

Här kan vi lugnt säga att det går långsamt, igår kväll när jag passerade genom dasstömningen tyckte man att 5 km/h kändes ofantligt långsamt, idag när vi flyttade ett spökande fordon, utan att vara helt hundra på bromsens funktion, kändes 5 km/h vådligt snabbt, konstigt hur saker och ting förändras.

In på nya spåret kom vi i alla fall, ur vägen, alla nöjda och glada för stunden, och jag får ett nytt fordon att snabbklargöra, var nog nytt personbästa faktiskt, och vi rullar slutligen ut från Hagalund med en mild försening om 3 minuter, och går dessutom från Stockholm C i rätt tid, komplett med en kopp blåbärssoppa brevid mig, nöjd och någorlunda glad!

Resten av turen hem gick för övrigt fint, lite småspökande toaletter, men inget allvarligt, skönt!

Imorn är det pendeldags, förhoppningsvis väl fungerande så som dom alltid brukar vara!

Vilken dag..!

Ojojoj, igår alltså, blev inte riktigt som man hade hoppats och väntat sig direkt. En fredag full av strul!

Det började rätt bra, tydligen hade dom massor av signalfel och annat roligt uppe i stockholmsområdet, jag slapp det som vanligt med min inledande pendelsväng, bara massa sena andra tåg överallt.

Kort pendelsväng igår i varje fall, endast Linköping-Norrköping-Mjölby-Norrköping, för att sedan ha lite rast i någon timme, innan det äntligen var dags att åka någon annanstanns än pendeln, dags att fara till Nyköping, yey!

Alla mina tre varv där uppe gick fint, lite småhalt på en av svängarna, tittade på lite ångloksväxling uppe i Nyköping under våra 10 minuter där, och sen slutligen hem med tjänstetåg mot Linköping, sen sket det sig, under tiden vi hade farit omkring mellan Norrköping och Nyköping hade det tydligen gått och blivit elfel mellan Linköping och Norrköping, vilket innebär att två tåg hade stannat helt på sträckan, och det var milt sagt kaos på resten. Här började det ta tid..!

Vi kom nästan in till Norrköping till att börja med, sen fastnade vi där, fjärren funderade lite smått på att skicka in oss på godsbangården till att börja med, tack och lov slapp vi den biten i varje fall, och fick nöja oss med att parkera på spår 3B i Norrköping, och där vart vi ståendes ett bra tag, har ingen koll på exakt hur länge, men det kändes som en evighet och lite till innan vi fick rulla vidare upp mot Fiskeby, där det vart en tio minuter väntan till eller så innan vi satte av i full fart hemmåt!

Hem kom vi väl inte förrens vid 21:45 eller så, sen skulle fordonet ner till stall också, vilket gjorde att jag inte var hemma i vår lägenhet förrens fram emot 22:30, sucka! Lite skillnad mot att sluta 20:42 som jag egentligen skulle ha gjort..!

Men men, det var igår det, nu är det ledig helg som gäller, och X40 utbildning i Västerås nästa vecka, ska bli skönt att kunna få lite variation, köra någon annanstanns än bara på pendeln, om jag nu får några sådana turer dvs..!

Den som lever får se..!

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén