ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: väntan Sida 1 av 2

Bebisstatus

I brist på annat ämne. Kort uppdatering i bebisväntan.

Ingen bebis levererad än. Daterat tisdag 17/1 kl 21:21.

Evig väntan fortgår.

En enda lång väntan

Lördag den 14 januari och i och med detta, så går vi in på vecka 40 i vår graviditet. Den i teorin sista veckan. Om en vecka så har vi BF, även om det är extremt liten sannolikhet för att så faktiskt blir fallet. Vill minnas att det rör sig om ca 3% av alla bebisar som faktiskt föds på sitt beräknade datum.

Den sista perioden utav graviditet kan egentligen mest och bäst sammanfattas i ordet väntan. Otålig sådan. Allra helst med tanke på att vi varit klara med alla former av förberedelser inför nedkomsten sedan ett tag tillbaka, om vi bortser från större boende då.

Grynet lilla

Läs mer

Väntan – dag 56/365

Väntan

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 1250, 1/60 sek vid f/2,8

I mitt jobb inkluderas en hel del väntan, allra helst väntan mellan tågen, som vid tillfället då bilden ovan togs, då jag väntade på att få rulla iväg från Stockholm C mot Uppsala med mitt 9 vagnar långa loktåg. Dagen bjöd alltså på ett varv Uppsala-pendel, vilket är sådär lagom underhållande för en sådan som mig som inte direkt uppskattar pendelkörning. Men, det ingår i turen så det är väl bara att le och se glad ut?

Flygplatsväntan – dag 53/365

Flygplatsväntan

Canon EOS 6D, 28mm, ISO 1250, 1/80 sek vid f/8,0

Tja, någon vy som liknar denna lär vara vad jag kommer få vänja mig vid det närmaste dygnet, stolar, på en flygplats. Till att börja med här på JFK-flygplatsen utanför New York, där mitt plan skall avgå kl 16:31 i eftermiddag, d.v.s. om drygt 3 timmar och 40 minuter från skrivande stund.

Väl framme i Amsterdam, tidigt i morgon bitti, så vankas det än fler timmar väntan, närmare bestämt sådär 8,5 timme innan nästa flight mot Oslo lyfter. Jag hoppas innerligen det finns bra ställen att vänta på och “fritt” wifi till rimlig kostnad, så att man kan roa sig så gott det går under tiden.

På det stora hela känns det ändå riktigt skönt att vara på väg hem nu, för även om det varit en riktigt härlig resa så har jag ändå viss hemlängtan, det ska jag gott erkänna. Sen är det väl lite synd att vädret här i New York är riktigt fantastiskt såhär på avresedagen, till skillnad från gårdagens dimma! Hade verkligen inte haft något emot ännu en tur in i Central Park vid det här laget. Får ta det nästa gång helt enkelt!

Sent omsider – dag 7/365

Väntan

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 3200, 1/125 sek vid f/2,8

Tro’t eller ej, idag har jag faktiskt vistats utanför huset och rent av jobbat på som vanligt igen. Tog med kameran för att hitta något, men misslyckades lite utan mestadels ren glömska och andra distraktioner. Blev en bild hemma på basen igen i väntan på att kollegan skulle bli klar för promenadsällskap hem till Herrhagen.

Nåja, nytt försök i morgon, drygt 3,5 timme rast i Göteborg väntar på mig och Canonen!

Äntligen!

Efter sånär en månads väntan, 6 november till 4 december, så ringde postmannen äntligen på dörren idag! Med sig hade han en diskret liten brun låda som efter id-kontroll och signering räcktes över till mig. I denna lilla diskreta bruna låna låg något väldigt efterlängtat, nämligen min nya iPhone 5!

iPhone 5 svart

Det tog allt sin lilla tid, och under väntan så blev det som bekant även en iPhone 4S inbytt för att klara den värsta abstinensen!

Helt lätt blev det dock inte, hade i förväg beställt hem ett nano-SIM, en ny, ännu mindre variant av SIM-kort. Trodde jag åtminstone. När det väl var dags att installera SIM-kortet i telefonen kunde jag kallt konstatera att det inte var ett nano, utan ett micro-SIM som skickats ut från Telenor!

Blev till att för andra gången denna dag klänga på sig allt vad vinterkläder heter och bege sig ut på en rask promenad ner mot staden och närmaste Telenor-butik. Väl där kunde problemet dock snart lösas och jag kunde vandra hem med rätt storlek på SIM-kort!

Men, nu är allt frid och fröjd här hemma, alla obligatoriska appar är installerade, ringsignaler, smsljud och annat skoj är inställt och klart, nu återstår bara att njuta av att än en gång vara åter i sekten Apple!

I en total ovisshet

Vi gick till visningen, vi gillade vad vi såg, vi gick hem och diskuterade saken.

Väl hemma, klickade vi på knappen för att tacka Ja till lägenhetserbjudandet vi fått. Till svar får man “Du är fortsatt intresserad.” kort och gott!

Med andra ord är ovissheten fullkomlig, vi vet inte när vi får reda på om vi får lägenheten eller ej, allt vi kan göra är att vänta och se om det räcker att vi låg bäst till poängmässigt av de 238 st intresseanmälningarna, om det är räknas som fördel att vi bor i samma område nu eller om det kommer någon med särskillda behov och tilldelas lägenheten?

En aning frustrerande kan man lugnt säga att det är, verkligen! Det vore dessutom klart lämpligt om vi hann med att säga upp vår nuvarande lägenhet innan fredag, för att slippa en hel månads uppsägningstid helt i onödan.

Frågan kvarstår alltjämt, blir det flytt eller ej? Ingen som vi vet just nu, vi har åtminstone gjort vår del till fullo nu!

Förväntan och besvikelse

Som jag skrev om här i förra helgen så är jag inne på detta med linser igen, och eftersom jag då råkade befinna mig på Smarteyes här i Karlstad så passade jag även på att boka tid för synundersökning.

Otåliga lilla jag fick vänta ända tills tisdagens förmiddag för att få en tid, vilket var helt okej, något jag helt klart kunde överleva. Själva synundersökningen gick även den väl och det skulle göras försök med linser som kan sitta i dygnet runt, efter en liten invänjning av ögonen då.

Smarteyes logotyp

Oturligt nog fanns just de linserna som jag skulle prova hemma där och då, men de skulle beställas och “borde komma innan fredag” som det hette då. Veckan kom och gick i rasande fart, lika så fredagen, inget hördes från dem. Ringde till slut på fredag eftermiddag för att se om några linser anlänt, men nej, inget alls.

Nu har då även måndagen kommit och gått utan att ett pip hörts från Smarteyes, i morgon firar vi således en vecka sedan synundersökningen och hoppet om att det skall bli några linser under den dagen börjar väl kännas lite sådär?

Visst, jag må vara en smula otålig i detta nu, som jag alltid är när något nytt är på gång, men jag undrar mest VAD det är som dröjer, skulle linserna specialtillverkas från scratch eller skeppas per båt från Kina?

Nåja, en får bita ihop och hoppas på det bästa, eller vänta länge nog för att ge upp och prova en annan optikerkedja, för Smarteyes är ju inte direkt ensamma i stan…

På nattliga äventyr

Sedan ett antal månader tillbaka har jag i min kameraväska ett ordentligt vidvinkligt objektiv, ett Samyang MF 14mm f/2.8 som jag ärligt talat inte riktigt hade någon direkt plan för när det köptes, annat än att jag helt enkelt ville ha ett riktigt vidvinkligt objektiv då.

Av denna anledning, eller mer brist på anledning kanske, så har jag inte riktigt använt det nämnvärt ofta, annat än för att testa det som sådant. Men igår, i samband med ett besök på Dayviews så uppstod plötsligt en tanke. Det visade sig nämligen att en av de fotografer jag följer via den sidan hade köpt sig just ett sådant, och planerade för nattligt fotograferande just igår kväll, under förutsättning att vädret skulle tillåta då.

Tanken föddes att ge sig på samma typ av äventyr själv, ge sig ut i mörkret med kamera, stativ och en idé! Efter en snabb koll på vädret för att se om det var värt att fortsätta fundera och planera, så kunde det konstateras att utsikten för klart väder till natten fanns där! Platsen jag valde var en vi besökt vid ett antal tillfällen tidigare, Hammarö Sydspets, som bjuder på en oändlig vy av Vänern och garanterat fri från stadens belysning.

Framåt 22-tiden på kvällen, efter att ha konstaterat att vädret fortsatt verkade lovande, så tog jag och fru Ewenson plats i bilen och lämnade stadens ljus bakom oss. Bilturen kan dessbättre ske nästan hela vägen ut till sydspetsen, endast en ganska rimlig bit till fots återstår där vägen tar slut. Beväpnade med varsin ficklampa traskade vi ut i den mörka skogen för att hitta en första plats att prova lyckan på.

Natt på Hammarö Sydspets

Vid ett fågelskådningstorn på vägen ut monterades stativ och kamera upp för lite trevande försök att hitta motiv som lämpliga inställningar för att få bra bilder. Just denna kväll bjöd på tämligen starkt månsken, vilket är både till för och nackdel för det nattliga äventyret.

Efter en stund fortsatte vi promenaden ut mot Skage fyr och den allra yttersta stranden med hela Vänern som utsikt. Redan när vi gick genom skogen kunde vi höra att moder natur visade upp sin styrka på ett imponerande sätt, vågornas dån var oväntat högt trots att vi inte ens nått stranden än!

Väl framme på klipporna möttes vi av ett otroligt vackert och starkt månsken, en kraftig vind och fascinerande vågor som slog in mot stranden. Packade åter upp kameran och gjorde mitt bästa för att motverka vindens effekt på den under de längre slutartider som skulle komma att krävas. Fördelen med det vidvinkeln är dock att det är tämligen förlåtande mot mindre skak!

Under tiden jag ägnade mig åt att prova mig fram bland slutartider, bländarvärden och ISO-tal smög min kära fru iväg en bit bort, för att passa på att meditera i månskenet. Detta kunde jag givetvis inte motstå att försöka dokumentera, och väl överröstad av vågornas dån kunde jag smyga intill och montera upp kameran för nedanstående bild.

Meditation i månskenet

Det var stundvis nästan svårt att helt fokusera på fotograferandet då den mäktiga naturupplevelsen i sig tog fokus över allt annat.

Att stå där, mitt i natten, relativt långt bort från civilisationen, omgiven av mörk skog som endast blir upplyst av månens varma sken samtidigt som vinden viner och vågorna slår hårt in över klipporna var inget annat än rent magiskt, en sjukt stor upplevelse som är svår att beskriva med ord!

Jag är och förblir så oerhört nöjd över att jag tog mig till att faktiskt åka ut igår kväll, trots att månen enligt påstående skulle göra det svårfotograferat, att det vore bättre att vänta. Denna typ av “råd” faller lite in om det jag bloggat tidigare, när de tekniska detaljerna runt bilden blir viktigare än motivet, att inställning si och så skulle gjort allt så mycket bättre.

För min del är alla bilder man tar långt mycket bättre, än alla de man kunde tagit, av den enkla anledningen att de bilder man tar, faktiskt existerar. Alla tillfällen man fångar går att lära sig av, för att göra än bättre, eller än mer annorlunda nästa gång. Ett bra exempel på detta är min ständiga väntan på att få ett lämpligt nattligt åskväder att fotografera, en väntan som pågått i många år nu, utan att rätt tillfälle dykt upp. Nu är snart ännu en åsksäsong över och ingen chans har getts, väntan går vidare…

Det lär helt klart bli fler tillfällen att ge sig ut i nattens mörker med stativ och kamera, riktad uppåt himlens mysterier, utan tvekan och tvivel! Tills nästa gång har vi dessutom lärt oss en sak, vi måste köpa oss bättre och mer tillförlitliga ficklampor!

För den som vill se fler bilder från den gångna nattens utflykt, så finns de att beskåda på min Flickr-sida!

Efter en lång vecka..!

Vissa veckor känns en aning längre än vad andra gör, något som dessutom får en att helt tappa kollen över vad det är för en veckodag till att börja med, denna veckan var solklart en sådan!

Egentligen har väl min vecka pågått sedan lördag förra helgen, när min arbetshelg tog vid på morgonkvisten, en i stort sett problemfri dag efter en aning spänningslös början gav i vart fall vad man kallar för en mjukstart!

Söndagen bjöd på vad man i teorin kallar för lättarbetad tur, köra till Stockholm, lägga sig på Chateau Lunden för natten, köra hem på måndagens tidiga morgon. Vad kan gå fel..?

Vi gick förvisso en aning sent från Karlstad efter ett retligt dörrfel precis vid avgångstid, och tiden som försvann var en aning svårfångad, men inte ohanterlig. Dessvärre så beslöt sig kontaktledningen i Gnesta att fallera vilket innebar trafikstopp mellan Katrineholm och Södertälje i väntan på prognos.

Katrineholm i solnedgången från spår 3

Katrineholm i solnedgången från spår 3

Väl framme i Katrineholm blev det en stunds väntan i sällskap med ett stycke snabbtåg från Malmö samt ett från Göteborg, allt medan alternativa sträckor för omledning övervägdes. Till slut blev dock beslutet enligt önskemål från DLC Norrköping att INTE omleda vårt loktåg över Eskilstuna där kollegorna på snabbtågen skulle köra, utan vi skulle först köra vidare till Flen för bussersättning mot Södertälje/Stockholm C.

Vi lyckades dock avstyra denna första plan, och istället få bussarna skickade direkt till Katrineholm, eftersom det gav några ytterligare valmöjligheter för att kunna fixa och dona med tågsättet om så skulle krävas, istället för att stå i ett öde Flen i okänd tid.

Sagt och gjort, bussarna beställdes och anlände, våra resenärer flyttades över och begav sig mot Stockholm tillsammans med mina kollegor ombord. Kvar blev jag, ett lok och 6 st vagnar i väntan på bättre tider.

En ganska lång väntan blev det dessutom, vi ankom Katrineholm 17.21 och kunde rulla vidare med ett tomt tågsätt mot Hagalund först vid 21.25, 251 minuter efter tidtabell..! Innan ankomsten i Stockholm hann vi dessutom med att spendera drygt 40 minuter i Stjärnhov i väntan på att reparation och förflyttning av hinder skulle klaras av, och till slut rullade vi in i Stockholm 295 minuter efter ordinarie ankomst.

Denna milda, marginella försening innebar dock en annan sak, att min hemresa dagen därpå fick planeras om, nattvilan räckte varken för att ta mitt ordinarie tåg vid 06.21, eller ens att kunna åka pass med nästa efterföljande tåg mot Karlstad vid 8.25 på morgonen. Istället blev det hemresa först vid 10.21, en viss skillnad..!

Däremot var inte arbetsveckan över som så, istället väntade tre dagar i skolbänken på mig, komplett med tidig morgon på tisdagen för att hinna iväg till Stockholm! På schemat stod utbildning i “Utredning av olycks- och orsaksförlopp”, en mycket intressant och efterlängtad utbildning!

Efter två intensiva dagar med teori och en dag med en komprimerad utredning av en fiktiv händelse så kan jag då alltså även titulera mig Utredare utöver Lokförare och Kamratstödjare, en något läskig men samtidigt oerhört intressant arbetsuppgift som väntar mig!

Jag ser med viss ton av skräckblandad förtjusning fram emot mitt första uppdrag som utredare, för även om jag mest kommer att utreda mindre händelser så är ju alla utredningar viktiga för att kunna bibehålla och förbättra den höga säkerhet som råder inom järnvägen!

Men först av allt, så skall jag njuta av denna lediga helg som till slut inföll, och som dessutom blev på hela tre dagar i och med att den lediga dag jag egentligen skulle haft i tisdags, blev flyttad till igår!

Problemet med detta är dock att jag är fullständigt vilse i vad det är för veckodag idag, på något sätt vet jag att det är lördag, men jag tror ändå inte helt på det..!?

Kanske blir bättre om jag tar tag i den där frukosten som jag borde ätit för länge sedan..?

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén