ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: telefon

Optimal skärmstorlek?

Trots att jag i allt större utsträckning tänker mig telefoner med minst sagt ordentliga skärmar, iPhone Plus i någon form, Samsung Galaxy Note7, HTC 10, OnePlus 3 med flera, samtliga med skärmar på över 5″. Detta större än de 4,7″ jag i dagsläget lever med i iPhone 6.

Samtliga utav dessa skärmstorlekar var ju bara för några år sedan rakt igenom bisarra, på den tiden skärmstorlekar över 4″ kändes monumentala. Idag är det mer vardagsmat och jakten på större enheter bara fortsätter. Och sant, med rätt formgivning så kan även de mer enorma skärmarna likt den i Note7 på 5,7″, verka rätt rimliga.

Även om jag är ruskigt lockad av en enhet med större skärm än den iPhone 6 med 4,7″ som jag har idag, så kan jag ändå lite grann sakna tiden med min iPhone 5 och dess skärm på 4″. Den låg fantastiskt bra i handen och som mer telefon, rent fantastisk.

iPhone SE

Om det nu inte vore för att jag använder min enhet som mer än bara telefon/meddelande-enhet så vore jag nog ändå bra lockad av en iPhone SE. En “enkel”, välbyggd telefon som inte tar upp nämnvärt med plats alls. Tänk om de kunde utöka tjockleken en smula och klämma in ett än större batteri än dagens modell, då skulle det kunna vara en ganska optimal smartlur!

iPhone familjen

Det är bra svårt egentligen, stor skärm med allt trevligt det innebär, eller en lite mindre enhet som är enklare att hantera med en hand och som inte tar värst mycket plats. Många “behov” som är i smått konflikt med sig själva här i jakten på den optimala enheten. Helt optimalt vore ju att blanda hej vilt kanske? En iPhone SE för allt väsentligt telefonerande, meddelandetjänster och mejl, en Google Nexus 6P för alla former av social media och media överlag! Dessutom får jag då nöjet att rocka både iOS och Android! Frågan är bara hur jag skall övertyga kära hustrun om att det är en briljant idé..?

Allt var verkligen så mycket enklare när iPhone bara kom i en skärmstorlek, när det enda man behövde göra var att välja färg och mängden lagringsutrymme! Jag saknar lite den tiden.

De små detaljerna

I snart två år har jag haft min trogna följeslagare, min iPhone 6 som vid ett antal (många?) gånger har varit på tapeten för att bli utbytt. Många gånger, framförallt det här året i sig, har jag varit mer eller mindre nära att köpa på mig en ny enhet och tanken är att så skall ske nu till hösten.

Nära har det varit att Samsung Galaxy S7 Edge hamnat i fickan, en OnePlus 3 köpte jag på mig och sålde nästan lika kvickt. HTC 10 har jag dreglat massor över och Samsung Galaxy Note 7 flörtar jag lite med i smyg sådär. Ändå har min iPhone bott kvar, dels av snålhet, dels av andra skäl. Bland mycket annat finns det ju en och annan liten detalj som jag gillar så skarpt med den att de är svåra att bortse ifrån när det kommer till ersättare.

Apple iPhone 6

Dels har vi iOS som är minst lika enkelt, smidigt och genomtänkt som det är urtråkigt. Det tillåter inte våldsamt mycket anpassning utöver bakgrundsbild så vida man inte vill göra jailbrake eller motsvarande, och det vill jag inte. Ändå fungerar det ju precis sådär Apple-mässigt som man alltid uppskattar i slutänden.

Med iOS 10 på inkommande så blir det ändå ett litet lyft jämfört med nuvarande version och det i sig kanske kan förlänga livslängden lite på min kära iPhone?

Apple iPhone 6 lightningport

En annan starkt påverkande faktor i huruvida jag kommer byta plattform eller ej så småningom är den kring lightningporten och alla de kompatibla kablar jag har till den. Efter sådär 4 år (eller är det mer?) med lightning som anslutningsport på iOS-enheter så har man ju liksom samlat på sig en och annan laddare, kabel och andra tillbehör.

Just av den anledningen i sig söker jag ju också efter en ersättande enhet med USB-C, vilket är nästa generations kabelstandard och i och med detta tänkt att leva ganska länge. Inte helt smidigt i sig dock, med tanke på hur många enheter med micro-USB vi har i hemmet och det då tillhörande behovet av att fortsätta bära med sig sådana laddkablar.

Apple iPhone 6

En annan detalj som jag lite sådär lagom avgudar är denna lilla knapp, som reglerar ljud av/på och även möjligheten att direkt på enheten fysiskt känna hur det är inställt. Visst att man kan göra detta nästan lika smidigt via mjukvaran som så, men man tappar ändå den fysiska känslan kring det hela.

Detta var även något jag högt uppskattade på OnePlus 3 under den tiden jag hade en sådan, d.v.s. lite mer än en vecka. Även denna hade just en variant med inte mindre än tre inställningsmöjligheter och var därmed än smidigare än den på iPhone på vissa sätt och en smula mindre smidig på andra sätt. Med två inställningar känner man lätt vad som är vad och med tre så blir det genast en smula krångligare!

Trots alla dessa funderingar är jag inte på minsta sätt klokare inför vad jag skall välja nu när ny telefon så sakta börjar närma sig. Ingen av de som idag finns på marknaden känns helt komplett, nästa iPhone känns lockande baserat på de rykten som hittills har läckt ut och inte heller nästa generation Nexus-enheter känns 100% intressant.

Kvar har vi ett riktigt wildcard, att behålla min nuvarande iPhone 6 som visserligen fungerar alldeles utmärkt både hårdvarumässigt som batterimässigt, men som samtidigt är så fruktansvärt uttjatad och med en design jag aldrig riktigt uppskattat. Bäst gör den sig med ett skal men i och med min skalallergi så blir det aldrig riktigt bra.

Beslutsångest är något jag är ruskigt bra på och detta är mer aktuellt än någonsin gällande kommande val utav ny mobiltelefon. Allra helst eftersom jag börjar bli allt bättre på att faktiskt behålla mina telefoner längre än jag gjort tidigare. Det val jag nu gör, det kommer få hänga med i åtminstone ett år, gärna två, och då gäller det att välja bra!

Vad säger ni, kära läsare, vad är viktigt för er när vi väljer er mobila enhet för en stund framöver?

Enkel matte

Tur att jag inte har beslutsångest nog över valet om kommande smarttelefon i mitt liv. Tur att inte OnePlus kom och gjorde allt lite svårare genom att lansera OnePlus 3. Verkligen tur. Verkligen…

OnePlus 3

Snygg, verkar välbyggd, USB-C, 64 GB intern lagring, AMOLED-panel som kan aktiveras med en svepning ovanför skärmen likt Lumia 950, hyfsat ren variant utav Android 6.0.x, fingeravtrycksläsare på framsidan av telefonen, smarta funktioner för att göra genvägar, kanske en smula klent batteri (?). Typ nästan allt jag önskat mig, bortsett från någon form av IP-klassificering då.

Priset? 3695 kr. Som hittat!

Någon som vill köpa en bättre begagnad iPhone 6 och/eller Apple Watch 38mm, så att jag kan motivera en OnePlus 3 för kära hustrun trots att jag uttalade mig om att vänta till hösten..? Någon alls..?

Stor eller liten?

Inte nog med att jag skall köpa ny telefon i år, utan jag har även planer på att byta ut min smått antika iPad mini utav första generationen. En platta som snart levt med mig i hela fyra år. Inte illa pinkat alls för att vara en teknisk pryl i det Ewensonska hemmet.

I vanlig god ordning så finns det då ett antal intressanta alternativ på min radar och beslutsångesten är på plats, som om den inte redan från start hade tillräckligt att göra liksom. Frågan är om man skall fortsätta hålla fast vid storleken och formatet på iPad mini och uppgradera hårdvarumässigt eller om man skall gå upp en storlek?

De tänkbara alternativen äro enligt följande:

iPad Pro 9,7″

iPad Pro 9,7"

Upp en storlek i skärmstorlek och hårdvara, framförallt är det skärmen som lockar mig med sin True tone-finess. Eller som Apple själva beskriver det:

Du får djupare, mer levande och verklighetstrogna färger.

Jag menar, vad kan gå fel? Mer seriöst så ser jag fördelar i att vid fotosessioner kunna importera över och granska bilderna på en grym skärm direkt där och då, för att kunna visa och inspektera på närmare hand redan innan den långvariga dejten med datorn.

Nackdelen är ju priset, 6695 kr för instegsmodellen á 32 GB. Många pengar.

iPad Air 2

iPad Air 2

Nästan samma lika som Pro-varianten fast utan flashy-blingyskärm då. Mindre pris än sin proffsiga broder med sina 5195 kr för 64 GB lagring. Klart intressant.

iPad mini 4

iPad Mini 4

Detta är väl den som fick allt intresse för att byta platta att börja helt. Min kära hustru köpte sig nämligen en iPad mini 4 nyligen och det var i samband med detta som jag verkligen insåg på riktigt hur oerhört långsam min antika modell var.

Fördelen med denna är och förblir dess smidiga storlek, att den kan medfölja nästan vart som helst utan att det blir något problem av det hela. Varken vikt eller yttre dimensioner är särskilt krävande av sig. Priset på 4695 kr för 64 GB lagring är ju dessutom inte jätteblodigt, allra helst med tanke på att det är mer än 2000 kr mindre än den proffsig brodern…

Andra alternativ

Jag skulle gärna säga att det fanns något Android-baserat alternativ som intresserar mig i detta ämne, men njä. Alternativ kanske det finns, men hittills har jag inte hittat en endaste som känns ens lite lockande. Skulle kanske vara om det dök upp en Nexus 9 eller motsvarande med modern hårdvara och senaste uppdateringarna utav vanilj-Android då. Möjligen det skulle vara intressant. Annars är iPad kungen av surfplattor.

Utöver detta finns alltid tankarna kring att slopa surfplatta, sälja min MacBook Air 11″ och skaffa en MacBook 12″ istället, som faktiskt är lättare och mer portabel än den redan superportabla MacBook Air.  Dock ganska så väldigt dyrt byte, med tanke på att jag även planerar att köpa en ny telefon vilket millennium som helst.

Alternativet att slopa surfplattan känns dock inte helt lockande, eftersom jag fortfarande tycker den fyller sitt syfte som mer underhållningsinriktad enhet än vad datorn gör. På surfplattan är det lättare att fastna i exempelvis Netflix eller Viaplay, utan att bli distraherad. Datorn tillåter ju så många fler program och flikar igång samtidigt, vilket är väldigt smidigt när man gör andra saker, men inte när man bara söker lättsam underhållning på en flyg- eller tågresa.

Jag och min beslutsångest alltså. Ständigt återkommande ämne…

Enkelheten

Det är väl ingen större nyhet vid det här laget att jag är tämligen Apple-skadad sedan några år tillbaka..? Inte heller går det direkt mot att bli mindre illa heller, snarare tvärt om! Igår var jag nämligen och köpte mig en vit låda med måtten 98 mm * 98 mm * 168 mm…

Apple Time Capsule

Så, vad tusan skall man med en 17 cm hög, fyrkantig låda till?

Jo, tydligen kan man avnjuta betydligt bättre nätverk hemmavid med hjälp utav den!

Sedan tidernas begynnelse ungefär har jag väl provat mig igenom ett antal olika varianter utav routers med än den ena, än den andra finessen. Egentligen har jag väl aldrig varit direkt missnöjd med något av dem, förutom just en variant vars tillverkare och namn jag inte minns, som hade en tendens att sluta fungera lite när den själv kände för det…

Men, ska man vara Apple-skadad så ska man väl ändå vara det ordentligt? Därför köpte jag mig en Apple Time Capsule som inte bara står för router-funktion utan även för enkel backup utav datorn. Just den där backup-biten har jag väl i ärlighetens namn aldrig varit nämnvärt duktig på tidigare, så alla sätt för att förenkla det hela är endast positivt.

Så, utan större förväntningar egentligen så skiftade jag igår kväll från min gamla, svarta och konstant blinkande Netgear WNR2000 v2 router till den nya vita lådan och gjorde de nödvändiga inställningarna för det nya nätverket.

Netgear WNR2000

Förutom att den nya vita lådan inte bara är lite mer diskret och stilig där uppe på byrån, så kunde jag rätt omgående konstatera att en betydande hastighetsökning gjorde sig påmind med!

Tidigare har jag avnjutit omkring 20-50 Mbit via det trådlösa i hemmet, vilket inte direkt varit någon wow-faktor på eftersom det skall vara upp till 250 Mbit in i väggen från Bredbandsbolaget..! Men jag har inte heller direkt gjort någon större ansträngning för att öka på det hela och de mesta som varit av större intresse har ändå varit kopplat med fast kabel istället.

Nu plötsligt klockar jag in omkring 100 Mbit via det trådlösa och rent av över 250 Mbit via fast kabel! Visst hade jag säkert kunnat nå samma resultat genom att lägga mindre pengar på någon annan tillverkares grejer, men det finns en sak till som plötsligt blev enklare – backup!

För i systeminställningarna slog jag på Time Machine-funktionen, valde Time Capsule och någon timme senare var hela datorn säkerhetskopierad och klar. Precis sådär enkelt och bekymmersfritt som det skall vara!

Så, alltjämt lever jag lyckligt här i Apple-sekten bland telefoner, surfplattor, datorer och andra små tillbehör som alla är så löjligt enkla att använda och som bara funkar, utan huvudvärk!

Stor eller störst?

Ja, som kanske väntat kunde jag väl inte direkt hålla mig borta från att införskaffa en Samsung Galaxy Note II, skadad som man är. Däremot är jag inte helt övertygad om att det är något till att behålla, faktiskt!

Samsung Galaxy Note II

Som vanligt finns det tusen och en saker man gillar och minst lika många man inte gillar med en ny enhet. Om det är jag som är överdrivet kräsen (knasig?) eller om det är naturligt beteende ska vi väl låta vara osagt…

Nåja, på plussidan finns det en bunt grejer, så klart! Det som överväger mer än något är batteritiden, ja, ni läste rätt, jag skriver något positivt om batteritiden på en smartphone! Just Note II är nog den första telefonen på mycket länge som faktiskt kan överleva en hel dag med mig med allt det innebär, inte illa alls! Tänk om alla telefoner kunde ha batterier på 3000+ mAh!

Sedan är skärmen riktigt trevlig, sådär lagom stor för att kunna skriva och läsa mail på resande fot, surfa, Twittra, Facebook, instagr.am och liknande sociala tjänster. Med en solid tvåhandsfattning kan man skriva riktigt fort och bra på telefonen även utan hjälp och stöd av XT9!

Men, som av en händelse så ligger den enorma skärmen även till last en del, det är närmast omöjligt för mig att hantera telefonen med endast en hand, det är för långt att ens nå den vänstra kanten på skärmen, än mindre övre vänstra kanten. Dessutom ser man ärligt talat jävligt fånig ut när man håller denna 5,5″ stora bjässe mot skallen för att prata i telefon, riktigt, riktigt jävla fånig rent av.

Detta problem löser man enklast genom valfritt blåtands- eller trådburna headset, då ser man bara fånig ut när man pratar ut i tomma intet istället…

Mjukvaran är däremot riktigt bra, Jelly Bean a.k.a. Android 4.1 är faktiskt ett stort steg framåt i flyt och njutning, äntligen börjar Android närma sig iOS sett till gränssnittets användarupplevelse! Jag är inte helt övertygad om att detta påfund med Touchwiz alá Samsung är något att direkt sträva efter, men eftersom jag är lat har jag inte heller orkat ta tag i att lägga in en ren Android-version istället.

Sedan sitter det en penna med där, men mjah, så stor nytta kan jag inte säga att jag haft av den? Kul grej, visst, men inte mycket mer.

Frågan kvar att besluta sig om, vad skall man ha, denna enorma best till telefon vid namn Galaxy Note II, eller den där just nu skrivbordsboende, något smidigare saken vid namn Galaxy S III?

Samsung Galaxy S III

Inte är det lätt att bestämma sig inte och snart är det allt dags att göra det, ack dessa eländiga i-landsproblem!

Batteritiden som försvann

Det är lite märkligt egentligen, smartlurar blir allt mer kraftfulla, smalare, lättare i takt med att tiden går. Detta har blivit någon form av ersättare till det tidigare megapixelracet som många tillverkare körde med, flest megapixel vinner!

HTC One X

Detta har dock medfört en viss nackdel, en allt större svårighet att klara sig igenom en hel dag utan att behöva en “stödladdning” någon gång under dagen, åtminstone har så varit fallet för mig allt oftare!

Nu ingår jag i och för sig i kategorin “överdrivna användare” som gör mycket med sin telefon, kollar Facebook, Twitter, instagr.am, mail, sms och så vidare. Ibland får jag för mig att även lyssna på musik från telefonen, ja, egentligen gör jag väl allt som syns i reklamfilmerna.

Problemet med denna typ av användning är då att batteriet går åt i en rasande takt, främst på grund av de allt större skärmarna, exempelvis 4,7″ som på HTC One X ovan, eller för den delen 4,3″ som på Sony Xperia S nedan. Visst är det trevligt med ljusstarka, stora skärmar som har en pixeldensitet hög nog för att enskilda pixlar inte skall gå att se, men till vilket pris?

Sony Xperia S

Har man ständig tillgång till laddare, antingen via ett vanligt eluttag eller exempelvis 12V-laddare i bilen är den höga energiförbrukningen inget nämnvärt problem, annat än ett rent bekvämlighetsrelaterat problem då. Är man däremot ute på resande fot och inte vet när man kan ladda nästa gång blir problemet värre.

Under lördagens tripp till Dala-Järna exempelvis tog jag min Sony Xperia S från laddning vid 6-tiden på morgonen, skickade något enstaka sms, ringde några minuters samtal och tog emot några minuter samtal till, kollade in Facebook någon minut då och då. När dagen var över och vi rullade från Vansbro hemåt var batteriet nere på dryga 20% kvarvarande kapacitet, knappt en dag överlevde den med sparsam användning.

Tyvärr verkar de allra flesta tillverkare fokusera mer på att minska främst tjockleken i telefonen, snarare än att kosta på sig någon millimeter extra i utbyte mot några hundra välbehövliga mAh i batteristorlek.

Den enda tillverkare som tycks tänka i den banan för närvarande, är Motorola som har släppt en variant av deras Motorola Razr som fått tillägget Maxx och där man offrat just några millimeter tjocklek mot ett batteri på mastiga 3300 mAh, att jämföra med omkring 1800 mAh på de två tidigare nämnda telefonerna.

Motorola Razr Maxx

Det är inte för inte man blir en uns lockad av den, möjligheten att kanske kunna använda telefonen en hel dag UTAN att bli i desperat behov av en laddare! Jag har dock avverkat ett antal telefoner hittills i år, tillräckligt många för att inte kunna räkna dem på en hand längre, så en till behövs väl kanske inte direkt…

Däremot vore det trevligt om någon annan tillverkare kunde tänka om tills nästa år, ge oss en telefon med ett ordentligt batteri, en telefon som går att använda mer än 30 minuter i taget utan att skrika efter laddaren!

Ny bekantskap i hemmet!

Ja, efter en del funderande och en tur till Elgiganten för att klämma på HTC Titan samt en promenad ned till Telenor här i stan för att känna lite på Nokia Lumia 800 så blev det faktiskt en ny bekantskap här i hemmet, just då i form av den senare, Nokia Lumia 800 som jag nämnt på bloggen vid ett antal tillfällen.

Så, i utbyte mot att jag sålde min själ till Telenor i 24 månader så fick jag promenera ut med ett av fåtal lagerexemplar de hade fått in dagen innan, och det var då alltså igår onsdag runt lunch!

Nokia Lumia 800

Nu var det inget större fel på HTC Titan för det, den verkade faktiskt riktigt läcker och välbyggd, klart bättre än mina tidigare erfarenheter från HTC! Den där skärmen på 4,7″ var inte alls helt fel, men den skulle nog bli en aning för omständlig i vardagen trots allt, omöjlig att hantera med en hand exempelvis!

Nokian däremot var jag ju redan förtjust i sett till design och byggkvalité sedan min korta tid med N9, vilket i stort sett är samma telefon sett till utseendet då. Dessutom har man fått Windows Phone att matcha den hårdvara som finns på ett alldeles utmärkt vis, och det hela spelar ihop riktigt imponerande faktiskt!

Jag måste säga att det känns en aning “fel” att ha den där Windows-logotypen på telefonen här i mitt Apple-fixerade hem, den är lite malplacerad så att säga. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att Microsoft verkligen gjort sin hemläxa efter det där eländet som kallades Windows Mobile..!

Windows Phone logotyp

Det kan vara lite av ett fall av ny förälskelse detta, men Windows Phone är faktiskt riktigt trivsamt! Visst finns det en hel del kvar innan det blir mer “perfekt” finslipat som exempelvis iOS som nu är uppe i version 5.0.*, men jag tycker nog redan det är bättre än de versioner av Android jag hittills testat under längre perioder.

Visserligen är Windows Phone en aning mer låst och kontrollerat än Android, om än inte helt till den grad som iOS är, men samtidigt för detta med sig positiva saker också, exempelvis ett flyt som Android inte kommer i närheten utav, trots hårdvara som ligger klart sämre till om man ser till rena specifikationer.

Sen finns det absolut saker som jag hittills i mitt användande jag är en aning missnöjd med. Batteritiden har än så länge lämnat en hel del att önska, stödladdning behövs ofta såhär långt! Jag har försökt göra vissa optimeringar nu, och det bör bättras lite efter några dagars användande, men vi får se hur pass mycket bättre det blir..?

En annan sak, som i och för sig först nyligen bättrats på i iOS och som varit självklart i Android sedan starten är egna, personliga ringsignaler. Det är svårt att få till detta bra i Windows Phone, hittills har jag endast lyckats föra över en personlig signal till telefonen, min älskade SMS-signal i form av det klassiska ICQ-ljudet (“uh-oh”), men det går inte att använda som meddelandeljud..! Min ringsignal har jag hittills inte alls lyckats få över till telefonen, men jag får väl fortsätta försöka helt enkelt..!

På det stora hela är jag dock väldigt nöjd med mitt köp, Nokia Lumia 800 är ruskigt snygg sett till sitt yttre och är i kombination med Windows Phone faktiskt riktigt läckert även på insidan! Sedan finns det som sagt en hel del kvar att jobba på, men det verkar ändå som att man har ett hyffsat högt tempo i arbetet från Microsofts sida!

Jag måste ändå säga, att jag är otroligt imponerad av helvändningen de lyckats med, från katastrofalt urusla Windows Mobile 6.1/6.5 till ett kompetent och snyggt Windows Phone 7.5!

Och Nokia, nära nog helt utdömt och avlidet sett till smarta telefoner, vilken comeback!

När resan är målet

Så var man sedan ett antal timmar tillbaka i hemmets trygga vrå, efter att ha spenderat gårdagen i en bil, och denna dag i två olika tåg på min lilla spontana roadtrip till Sundsvall!

Resan flöt på alldeles ypperligt bra såväl med bil som tåg, med trevlig sällskap till lunchen i Borlänge och lika väl så en stund till kvällen i Sundsvall igår. Till detta la vi till en njutningsfull tågresa Sundsvall – Stockholm följt av en underhållande resa mellan Stockholm – Karlstad som avslutning på turen!

Roadtrip-bilen, Renault Megane Kombi

Gårdagens biltur företogs med en Renault Megané Kombi, dessvärre utan såväl farthållare som armstöd, vilket kan tyckas en aning surt, men inte ens detta kunde dämpa mitt goda roadtrip-humör, jag njöt verkligen av att få vara på vägen igår, helt och till fullo!

Kunde dessutom konstatera att man öppnat en ordentlig bit ny motorvägssträckning på E4an sedan jag sist åkte den, men att den vägen i allmänhet bjuder på tämligen varierad standard, allt från fantastisk till katastrofal! Dessutom kunde vi åter en gång inse att långtradare ALLTID dyker upp när vägstandarden går från motorväg till omkörningsomöjlig landsväg…

Sundsvall bjöd ju även på lite intressanta utmaningar för att komma rätt, men till slut så gick det fint, med en dos assistans från GPS-mjukvara i telefonen då också. Bilen kunde således återlämnas utan ytterligare skador!

Efter ett stycke frinatt alá Scandic blev det en lagom, hälsosam dos hotellfrukost innan jag halkade mig ner till stationen i Sundsvall för att hoppa på mitt tåg hem, dagen till ära hade jag kostat på mig att resa i 1a klass, mest för att prisskillnaden endast var på dryga 100 kr jämfört med 2a klass.

Kunde avnjuta resan i riktigt godan ro, mina underbara B&W P5 medföljde som musikunderhållning tillsammans med min iPad och resan förflöt i alldeles utmärkt mot Stockholm, en chans att riktigt njuta av resan i sig, mer än målet man är på väg mot!

Räkmacka alá Mannerström

Passade även på att kosta på mig en ordentlig räkmacka som intogs strax söder om Gävle, skall man njuta så skall man göra det riktigt ordentligt! Behöver jag ens nämna att den var riktigt, riktigt god..!?

Som väntat höll även tåget tiden ner till Stockholm, och jag hann med att titta förbi SJ Loungen på Stockholm C för en kaffe (bara dagens 4e kopp..) och ett toalettstopp innan det var dags att röra sig vidare hemåt Karlstad igen.

För detta tåg blev det inte direkt samma stillasittande njutning av lugn och ro, utan passade istället på att socialisera med kollegorna som jobbade ombord, hjälpa till med en telefon och annat skoj, vilket ju även då gjorde att tiden flög iväg, och vips var man hemma i solstaden igen!

Så, vad är då egentligen bäst, sitta 7 timmar i bil och njuta av bikörning, eller att sitta 7 timmar i tåg och njuta av att göra egentligen inget alls?

Tja, det är olika saker, och passar olika, men jag älskar båda varianterna måste jag säga!

Det är helt underbart att köra bil, åka långt, njuta av körningen och vägarna! Men det är lika fullt helt underbart att sitta där och titta ut, titta på folk, äta gott under tiden, och anlända helt utmattad av att ha ingenting gjort!

Men, det bästa är nog helt enkelt att vara på resande fot…

Lika som bär..?

Ja, min fru hävdar envist att jag och mannen i reklamfilmen här, är på ett ungefär tämligen lika..? Jag förstår givetvis inget alls!?

Eller..? Säger hon det bara för att jag har en ny telefon..?

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén