ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: taxiförare

När skoltröttheten slår till…

Hittade en klart intressant artikel på SvD.se idag, tack vare ett tips via Twitter, som handlar om “Begåvade Maria hamnade i kassan på Gekås“, som även om det låter ytterst kvällsblaskeaktigt faktiskt var riktigt intressant.

Scenariot är alltså som så, att liten skoltrött flicka plågar sig genom skolan inkl gymnasiet utan vidare uppmuntran och stimulans, för att så småningom lessna ur och istället för högre studier, hamnar som kassörska på Gekås för att försörja sin lilla son.

Nu är ett jobb i kassan på Gekås något att skämmas för, absolut inte, alla jobb, vad man än gör, som resulterar i att man kan försörja sig själv och sin familj är beundransvärda, även i kassan på Gekås behövs folk som är villiga att jobba, och som är minst lika väl värda sin lön som vilken riksdagsman, VD, gatusopare eller tjänsteman som helst!

Dessutom skall man aldrig någonsin tro att det är “end of the line” bara för att man sitter där man sitter, det går alltid att hitta på nya saker att göra, bara man vill, och att man tror på sig själv! Att börja med ett lågstatusjobb är i min bok en ren merit, en oerhört nyttig upplevelse om man så vill inför det fortsatta livet!

Hela historien känns smått bekant från den egna skolgången, på mellanstadiet framförallt var ju skolan rätt skoj, allra helst de samhällsorienterande ämnena som geografi och historia, där uppgifterna löstes riktigt kvickt. Nu kommer jag inte riktigt ihåg vilket ämne det handlade om, men vid en period under mellanstadiet låg jag långt före resten i klassen, och hade på rekordtid löst hela terminens uppgifter, varpå det blev extra småjobb inom samma område i väntan på att de andra blev klara.

För min del slog väl skoltröttheten in redan på högstadiet, även om vissa betyg hölls på en bra nivå, främst då återigen inom SO-ämnena. Varje vecka hade vi t.ex. nutidsorientering med ett tiotal frågor, där resultatet sammanställdes i slutet av varje termin, en tävling jag vann 5 tillfällen av 6 möjliga. Egentligen var det 6 av 6, eftersom facit var felaktigt vid några tillfällen under den terminen, men jag kände aldrig någon direkt anledning till att tjafsa om det.

Valet av gymnaiseprogram var mest ett val av pest eller kolera, vilket slutade i att intresset för datorer och teknik gjorde att ett program vid namn Datorteknikprogrammet valdes. Någon gång i denna röra blev det dock så att Datorteknikprogrammet, gjordes om till Teknikprogrammet, vilket var mer inriktat på industriteknik, hållfasthetsberäkningar och sådant som jag inte riktigt var intresserad av då..

Någon gång under vårterminen av första gymnasieåret bestämde jag mig för att strunta i det hela helt, ingen motivation fanns, ingen lust, ingen ork att fortsätta. Hoppade av gymnasiet med betyg endast i Matte A, ett G på den punkten i vart fall.

Tack vare min far så fick jag i vart fall ett jobb på timmar, som bestod av att kopiera cd-skivor samt ordna tryck på dessa samt paketera och skicka ut i landet. Om jag minns rätt var lönen hela 56 kr/tim för detta, men det är en lön, och när man bor hemma och är 16-17 år gammal så är det ändå en hel del!

För min del kändes det dessutom helt rätt att jobba, det kändes betydligt mer meningsfullt än skolan gjort på bra länge, en mycket nyttig insikt. Detta jobb gjordes lite av och till under några år, tog mitt körkort som planerat vid 18 års ålder och så småningom började jag komma på lite vad man kunde göra, man kan alltid köra taxi!

Sagt och gjort, när jag fyllt 21 tog jag tag i saken, läste in den extra teori som behövdes, skrev de tre teoretiska proven och genomgick den läkarundersökning som behövdes, och vips hade man taxilegitimation! Fick jobb i stort sett per omgående på Koppartaxi i Falun, ännu på timmar men det var i stort sett inga besvär att få ihop tillräckligt med timmar för att få livet att gå ihop, även om jag vid det laget bodde i eget boende.

Även om jag hade vissa tveksamheter till en fortsatt karriär inom taxibranschen efter ett jobbigt första nattpass, så blev det ändå så. Efter ett tag fick jag även chansen att köra en bil på Taxi Falun, som råkade tillhöra samma ägare som Koppartaxi, en bil jag delade främst med endast en annan person. Denna lilla Ford Mondeo gav en ypperlig chans att utvecklas som person och som arbetare, den första arbetsplatsen jag hade där jag trivdes riktigt riktigt bra!

Nu var lönen som taxiförare inte direkt någon sådan där man blir rik på, men man klarar av att bo och betala sina räkningar, vilket egentligen är det som räknas i grund och botten.  Dessutom kunde man alltid jobba extra även för andra taxiåkare, vilket gjordes en hel del av och till, som mest blev det en bra bit över 200 timmars jobb på en månad, en nyttig upplevelse, ett skönt klirr i kassan, men inget jag skulle vilja göra om.

Under min taxiförartid träffade jag även min Angelika, och det blev tal om att flytta till Linköping för hennes studier, även om det tidvis var tal om Uppsala och för den delen Karlstad, även om den senare avfärdades tidigt. Inför flytten sökte jag i stort sett tusen och en jobb, för att se vad det fanns utöver taxibranschen som man kunde tänkas jobba med. Det var i stort ganska tyst på alla ansökningar, jag var tillfrågad om att komma på informationsträff för MediaMarkt som skulle öppna i Norrköping strax efter vår flytt, men tiden passade inte och det blev inte heller något mer av det hela.

Istället fortsatte jag inom taxibranschen och fick ännu en timanställning hos en åkare i Linköping, erbjöd mig att köra deras stora Mercedes-Benz skåp med plats för upp till 8 passagerare, vilket ingen annan gjorde frivilligt, och vips hade man tillräckligt med timmar för att klara sig!

Under hösten efter flytten så råkade jag springa på ett foruminlägg om lokförarutbildning, där det länkades till en annons från SJ där man sökte folk till deras egna, interna lokförarutbildning som skulle hållas under 2008. Skickade in en ansökan även jag, det kostar ju som bekant inget att försöka, även om förhoppningarna var små inledningsvis då grundläggande gymnasieutbildning var ett krav, och som jag saknade. Första omgången uttagningar missade jag, och för första gången efter gymnasiet började jag åter fundera på att läsa upp betyg.

Innan den tanken hann med att utvecklas vidare ringde dock telefonen igen, där personen i andra änden frågade om jag fortfarande var intresserad av utbildningen, vilket jag givetvis var. Sagt och gjort så blev jag inbjuden till att delta i urvalstester, som bestod av diverse datoriserade tester av t.ex. läsförståelse, logiskt tänkande, enklare matte med mera. Detta var tydligen något som gick alldeles utmärkt bra, för vips var man på väg till läkarundersökning, och till slut erbjuden en plats på utbildningen!

Detta var 2007, hösten 2008 var utbildningen klar och sedan september 2008 har jag då alltså jobbat som lokförare, och har inga planer på att upphöra med det inom en överskådlig framtid. Lönen har väl även den utvecklats en hel del från de 56 kr/timmen jag började med, via runt 90 kr/timmen som taxiförare, till att nu ligga på omkring 180 kr/timmen, plus tillägg för än det ena, än det andra. En viss förbättring!

Så, vad vill man då säga med detta enorma inlägg, ja vad sägs om att inget är omöjligt, även om det kanske ser en aning hopplöst ut? Det räcker med att en person, med rätt inställning hittar ens ansökan, läser och tänker utanför ramarna för att livet skall förändras!

Dessutom vet du aldrig vem det är du möter, vem som sitter där bakom kassan på Gekås och ser uttråkad ut, vem som tillagar din snabbmat på Sibylla, eller som städar ditt trapphus, risken är stor att personen ifråga har en IQ långt över din egna, men att denne aldrig fått chansen att visa detta ordentligt!

Vad gäller min egna IQ så får väl bilden nedan tala? Även om nu nättestet säkerligen är en aning förenklat för att fler skall betala för att få göra det riktiga testet, men ändå!

IQ-testNågon gång ska man väl ta tag i att göra det riktiga, övervakade testet också, som merit om inte annat!

Dessa underbara bilar!

Blev att diskutera bilåkande lite smått med min tågvärd Karolina häromdagens, det visade sig att vi var båda likväl förtjusta i bilen som resform, som plats för avslappning, för prat och återhämtning. Till viss del skiljde det lite dock, hon föredrog att sitta brevid och jag gillar starkt min plats i förarsätet.

En stilla undran är över vad det är med bilen som gör den så bra till dessa syften, vad är det med en stilla biltur på okända vägar som lockar oss så? Är det känslan av att resa, vara på väg någonstans som lockar oss ut på vägarna även när vi inte har något mål. Det är ju alltid en speciell känsla att vara på väg någonstans, det där extra lilla pirret i magen när man väntar på sitt tåg eller flyg, förväntningarna som byggs upp.

Jag gillar som sagt det här med att köra bil väldigt mycket, jag trivs så väl med att glida fram på vackra landsvägar i kuperad och kurvig terräng, eller även på motorvägen med farthållaren ställd på lämplig hastighet med för den delen. Att se nya saker, känslan av att vara i rörelse, kanske rent av känslan av att ha kontroll över sin närmaste miljö? När man sitter vid ratten styr man på ett väldigt direkt sätt sitt öde, brister man i sin uppmärksamhet eller sitt omdöme kan det vara den sista platsen man sitter på, kanske är det även den spänningen som gör körningen så underhållande ibland..?

På många sätt saknar jag väldigt starkt min tid som taxiförare, då jag i en mycket större omfattning än nu kunde göra just detta med att köra bil, speciellt gillade jag längre styrningar som de riksfärdtjänster jag en gång i tiden alltid försökte få tag på. Vetskapen om att man har kanske 60 – 80 mil framför sig en tidig morgon när man lämnar garaget, den är bra härlig!

Min tid i taxibilar har även gjort mig väldigt förtjust i dieseldrivna bilar, något som är en stark bristvara numera. Det är något väldigt härligt med dieselmotorer, dess lugna, rent avslappnande karaktär och med lite turbohjälp, en nära nog aldrig sinande källa till rå kraft när det behövs. Jag har länge varit sugen på att ha min alldeles egna dieseldrivna bil, dock ställer skatter och sådant elände till det lite för mig, men en dag så!

Dessutom börjar suget efter en längre bilresa bli allt större, sommaren bjöd ju på två turer upp till mina kära föräldrar i Falun med våran Saab, mil efter mil slukades utan problem och utan någon större brådska i körningen visade även bränsleförbrukningen överlag positiva siffror. Men det var då det, till vardags handlar det främst om resandet från hemmet till jobbet, ett inte alltid så inspirerande resmål kanske.

Har sedan många många många år tillbaka haft ett sug efter att köra hela sträckningen av det som förr kallades riksväg 45, från Göteborg till Karesuando, varför vet jag inte riktigt, det är bara något jag har fått för mig. Numera kallas den dock E45, och är i sin hela sträckning något längre, men det kan nog ändå räcka med gamla Rv45-sträckningen för biltur. Frågan är när bara, viss finansiering och planering krävs för att det skall bli riktigt bra, men det skulle vara riktigt härligt, dessutom med viss projektpotential också!

Sedan kommer våran nya hemstad Karlstad även bjuda på närhet till annan intressant körning, Norge..! Jag är ruskigt sugen på att bila runt i Norge och dess underbart vackra natur. Hittils har jag endast upplevt mindre sträckor i passagerarsäte på norska vägar, men mer vill jag ha!

Det är så synd bara att det skall vara så dyrt att köra bil, dyrt och klart miljöovänligt, men ack så underbart!

Eko!!

Hujj, länge sedan sista texten, fy skäms på mig! Har väl egentligen ingen direkt ursäkt heller, annat än ren och skär underbar lättja!

Var ledig i helgen i varje fall, toppenskönt, borde man vara oftare. Precis avslutat tuffaste månaden på länge på jobbet dessutom, bit över 200 timmar under November! Inte jobbat så mycket sedan förra sommaren typ. Men men, nu är det gjort i varje fall, min sista månad som taxiförare på heltid!! Känns så skönt att veta att man kört sitt sista nattpass, att de tidiga mornarna och skrothögarna till bilar snart är ett minne blott!

På torsdag börjar så äventyret, ser fram emot det med mycket spänd förväntan! Tycker att det kan bli torsdag lite fortare bara. Däremot kommer det bli otroligt jobbigt att vara ifrån min älskade sambo så mycket, uscha burra, inte tycka om!! Längtar därmed efter fredagens kväll precis lika mycket som efter torsdagens morgon..!

Får se om det blir lite jobba på lördagen dock, allt beror på hur det hela sköts imorn och resten av veckan. För stunden inte alls imponerad utav chef #1 och #2, och har skällt lite på den ena nu under eftermiddagen, morr! Skall söka efter lite andra bilar att jobba extra på framöver, rätt less på detta katastrofföretag..

Nåväl nåväl, dagens lediga eftermiddag spenderades i filmsoffan, så ovanligt nog. Filmen för dagen, Grinchen! Kewlt, dock somnade både jag och Angelika så småningom och sov in en bit på den tidiga kvällen, rätt skönt, väldigt mysigt, och säkerligen rätt välbehövligt!

Sedan sistens har vi dessutom haft lite föräldrabesök, som jag skrev om förut, tack för hjälpen päron! Numera har vi både spegelvägg och badrumsskåp uppe på de hemska betongväggarna som finns här! Dessutom fick vi upp våran fina TV på väggen också, länge leve platt-tv!!

Andra familjenyheter är att vi får släkt närmare till våren, Angelikas mamma har fått lägenhet i Motala, skönt att veta att det finns någon lite närmare att hälsa på, framförallt för Angelikas skull. Dessutom finns det en till viktig sak, kattvakt!! Äntligen kommer man kunna resa bort utan att det blir ett så omfattande projekt av det hela 🙂

Nyheter vad gäller sidan som så är det väl rätt ont om, saknat tid och motivation till att arbeta på de utlovade funktionerna, som galleri till exempel, men det kommer, någon gång, kanske.. Vi får välan se vad man kan hitta på att göra i Hallsberg för att fördriva eventuell fritid..!

Men men, läge att skriva in detta nu, innan nåt händer..! Må väl tills nästa gång, när det nu blir!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén