ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: tågmöte

Revanschen

Efter en vecka med tämligen mycket uppförsbacke på punktlighetsfronten, så var det tämligen så ruskigt jätteskönt att få lite revansch på den fronten idag, även om det från början såg lite mörkt ut!

Blankett 21

En hel hög blankett 21

Läs mer

Det är kollegorna som gör det

Hur man än vrider och vänder på det, så är det kollegorna som gör det värt att jobba på järnvägen. Alla tvärgalna människor som samlats för att på bästa tänkbara sätt och vis försöka ordna upp det organiserade kaos som ständigt råder.

Hälsning till kollega på mötande tåg

Tack till alla tokiga järnvägare som förgyller vardagen som lokförare, ni är (för det mesta) guld värda!

Att ha en sund dos flyt!

Få saker orsakar kaos i järnvägstrafiken på samma sätt som ett redigt kontaktledningsfel, något som bevisats några gånger för mycket. Hittills har jag haft en sådan där hälsosam dos med flyt gällande just kontaktledningsfel, visst har jag blivit parkerad i ett antal timmar någon gång i väntan på trafikstart, men alltid med spänning på tåget vilket alltid underlättar saker och ting i rådande kaos.

Några gånger har jag dessutom haft sådan tur att kaoset inträffar bakom mig, varpå jag kunnat undgå det hela med blotta förskräckelsen och oftast kunna fortsätta min resa tämligen ostörd.

Igår får räknas som ännu en dag då en stor portion tur räddar hela situationen, för igår var det dags för ett av de där kaosbringande kontaktledningsfelen. Platsen för kaoset var Kristinehamn där jag med mitt tåg 50 just mött tåg 51. Strax efter att ha rullat ut mot Degerfors från Kristinehamn blev det nämligen spänninglöst, något som knappast undgick att märkas eftersom pådraget bröts väldigt abrupt och en summer börjar ljuda inne i loket.

Dessbättre hade jag vid det laget redan fått upp tillräcklig fart och hade sådan tur att jag kunde fortsätta rulla en bit, för strax framför mig låg en nollsektion, en bit spänningslös kontaktledning innan man kommer in i ett nytt matningsområde!

Kunde konstatera att kontaktledningen ovanför mig inte rörde sig på något ovanligt vis samt att lokets huvudbrytare alltjämt var till och rullade så försiktigt förbi sektionen och ut på spänningssatt område igen.

Efter att ha pustat ut sådär lagom mycket kunde färden fortsätta mot Stockholm med ett öga eller två extra på hur kontaktledning och strömavtagare fortsatte bete sig. Under färden kunde man allt mer konstatera vilket flyt man haft, igen! Det mötande tåget hade inte alls samma nivå av tur utan kom tydligen blott 50 meter ut från plattformen innan det tog stopp. Totalt dröjde det över 4 timmar innan trafiken åter var igång förbi Kristinehamn igen!

Tids nog lär man ju tveklöst sitta där med skägget i brevlådan, hopplöst fast i ett spänningslöst område med fullsatt tåg och en sådan där lagom dos problem att ta tag i, men just för stunden är jag i allra högsta grad nöjd över att det inte var jag den här gången heller!

Istället avnjöts såväl gårdagens som dagens pass i rättidighetens tecken, precis så som läget varit ganska länge nu!

När man blir FÖR övertygad om sin egen förträfflighet

Något som är väldigt dumt och egentligen borde vara straffbart är att bli för övertygad om sin egen förträfflighet, och ändå, med god vetskap om detta, kunde jag ändå inte låta bli att gå i den fällan igår kväll, av för mig ändå oklara anledningar!?

Hade ju då tåg 55 från Stockholm mot Oslo igår kväll, dessutom med särskild last dagen till ära, varpå vårt tåg var en aning mer prioriterat än i ordinarie fall, vilket gav en sällsynt dos gröna siffror på vår färd genom Hallsbergs driftstörningsområde.

Allt flöt på fint lagom fram tills det var dags att vika av från stambanan upp mot de värmländska skogarna, där en säkring av något slag tillhörande en av lokets motorer tyckte att “nä, nu skiter jag i det här” och framkallade en gul blinkande lampa markerad “FELKVITTERING”, och, i normala fall så skulle man med ett enkelt tryck kunna markera att man har läst och förstått texten som visas i felindikeringssystemet angående detta, men det vore ju för enkelt. För just detta felet måste man in i maskinrummet och frånskilja motorn, innan man på annan plats kan kvittera att man läst, fattat och dessutom gjort som datorn tycker.

Men nu är ju jag sådan där att jag inte gärna stannar mitt ute i ingenstans för att göra detta, om jag bara kan rulla vidare till mindre olämpliga ställen. Därför beslutade jag mig för att avnjuta denna blinkande gula lampa till plattformen i Degerfors istället, jag är ju lite smått förtjust i plattformar i anslutning till lokfel…

Som av en händelse så bjuder ju även Degerfors på tågmöte, vilket då gav någon minut extra för att rota runt i maskinrummet i jakten på frånskiljaren, d.v.s. allt gick lugnt och fint till väga och en stund senare hade den gula lampan slutat blinka ilsket!

Dessutom hade vårt tågmöte även lyckats plocka på sig några minuter försening, vilket gjorde att vår trafikledning ringde och nervöst undrade om vi inte var på väg snart!?

Man kan väl inte direkt säga att de blev mycket lugnare när jag tyckte att 3 minuter inte var så farligt, och att jag hade stängt av en motor bara för ge mig själv lite mer utmaning sådär…

Här var jag då så dum att jag yttrade de fullständigt ogenomtänkta orden “Jag har läget helt och fullständigt under kontroll!” varpå jag mer eller mindre garanterade att vi skulle vara i tid till Karlstad…

Nu var vi ju faktiskt i tid till Karlstad, det var ju inget större problem, som jag ju visste då. Men, jag vet så väl med mig att jag kommer att få lida och betala dyrt för mitt uppblåsta ego och självförtroende en dag, troligen ganska nära inpå i tiden…

Det bara är så, det är så det fungerar, i’m gonna have to pay for this…

Så, mitt förslag är att undvika att åka med mig och mina tåg ett tag framöver..? Jag åker t&r Göteborg på fredag kväll och Stockholm t&r på lördag, bara som förvarning sådär..!

Dessutom tänker jag applicera silvertejp över mun i fortsättningen, för att inte kunna säga fler sådana dumheter…

To be continued…

Julejobb

Julafton kallas alltså den dag som är på god väg att passera? Jag kallar den mer för vanlig arbetsdag, eller kanske inte helt vanlig då, hade en lite mer julanpassad uniformsmössa på mig idag!

Men, färd mot Göteborg stod på menyn, första gången sedan mitten av november dessutom! Sparkade igång mitt tågsätt där ute på en enslig och småkylig bangård och klarade av klargöring, bromsprov och framväxling utan större ord uttalade. Tog oss hela vägen till Kil innan något började strula, det råkade visst fällas på ett tåg åt motsatt håll lite för tidigt, men det löste sig med futtiga 3 minuter i försening!

Resten av färden flöt på utan bekymmer, påmindes återigen om varför det är en så trivsam sträcka att köra på, stundvis ruskigt vackert dessutom!

Soluppgång över Vänern på väg in i Åmål

Vik av Vänern vid Köpmannebro

Trillade slutligen in i Göteborg inte mindre än 7 minuter före tidtabellen, en aning nöjd över det kanske! Tog mig upp på personallokalerna de har där och kunde avnjuta en stunds gratis julmat, eller ja, skinka och köttbullar då i vart fall, för att försöka hålla det något sånär LCHF-stajl!

Dagen erbjöd bara en lite kortare rastning på västkusten, så snart nog var det dags att bege sig tillbaka till spår 10 och nära nog det tågsätt jag lämnade där timmen tidigare, enda skillnaden var ett nytt lok i rätt ände för färden åter mot Karlstad! Det andra var ju lite taskigt inklämt mellan vagnar och stoppbock..!

Detta nya lok visade sig dock inte vara riktigt lika bra som det jag lämnade, endast två av fyra motorer var med redan från start, och vid detta läge var det på tok för sent för fordonsbyte utan att det skulle bli alltför sent för att vara värt det.

Dock var inte detta allt som skulle gå fel innan avgång, vi fick dessutom även stå och invänta anslutande tåg som var en aning sent på väg från Malmö/Köpenhamn, men visst, det har vi förståelse för! Däremot var det väl inte helt smidigt när DLC Göteborg var på väg att skicka oss åt fel håll när det väl var dags att åka, något de i vart fall kom på INNAN vi rullade iväg från plattform…

Inte heller var det helt smidigt att de valde att ta in ett annat tågsätt som ankommande OCH skicka ytterligare ett som avgående innan det blev vår tur att göra ett nytt försök att rulla norröver igen. Men men, det kunde ju nästan slutat med elände där.

Men nej, dessutom fick vi tågmöte i stort sett omedelbart efter att ha brutit oss loss från Göteborg C. I 10 minuter blev vi ståendes för att invänta mötande tåg, verkligen tacksamt..!

När vi då slutligen kom på rull var vi alltså 18 minuter sena, med ett lok som endast erbjuder halv dragkraft! Man skulle kunna kalla det för en aning uppförsbacke, eller helst inte, för i uppförsbackarna tappade jag fart!

Men, skam den som ger sig, övervägde ett tag att köra snällt och försöka att inte tappa mer tid, för att skona de återstående två motorerna, men valde till sist att åtminstone göra ett försök att på kreativaste möjliga vis köra in tid med rådande förutsättningar!

De första minuterna fann jag tämligen omgående efter någon fantomsen inbromsning, men sedan var det värre! Till Mellerud var vi nere på 15 stadiga minuter, och fick tack vare det ett lämpligare tågmöte en lite välbehövlig bonus á 4 minuter från det uteblivna som var planerat en bitt norröver!

Skuggjakt

Fortsatte med ett antal fantomsena inbromsningar och erbjöd väl kanske inte den mest bekväma resan mot Karlstad, men tid körde vi in! När vi lämnade Kil var vi 7 minuter sena och eftersom ytterligare ett tågmöte föll bort så trillade vi till slut in på Karlstad C 3 minuter efter tidtabell, 15 minuter bättre än när vi låg som sämst till! Egentligen var det dessutom bara 2 minuter enligt min och lokets klocka, men visst, jag ger mig för Trafikverkets system..!

Det var i vart fall, efter veckans tidigare så miserabla försök till att minska förseningar, ruskigt skönt att kunna påverka dagens ursprungliga försening, allra helst med de taskiga förutsättningarna som rådde! En viss nivå av mallighet sköljde över mig när vi väl ankom Karlstad där, kändes riktigt gott!

I morgon gäller nya tag, mot Stockholm t&r igen, denna gång med Oslo-tåg i båda riktningarna, och Oslo-tågen är bra tåg numera, i och med att de har bättre uppehåll längs vägen!

Bring it on!

Tåget som inte ville vara i tid!

Efter lite hastiga och lustiga turändringar med kort varsel så blev min lilla övernattning i Arvika mellan igår och idag, istället utbytt mot två sena turer mot Stockholm, till såväl för som nackdelar! Fördelarna är sovmorgon, sova hemma och ännu en sovmorgon. Nackdelen är väl närmast att dagen idag blev en aning längre än ursprungsplanen..!

Men, nåväl, inga större bekymmer i det! Både igår och idag är dock samma tur, att köra tåg 634 till Stockholm, vända det i Karlberg, ha lite rast, byta av tåg 47 och sedan köra det tågsättet till Karlstad, där det blir sedvanlig rundgång, undanväxling och avställning. Denna variant har jag provat en gång tidigare sedan T12 började gälla den 11 december, och det tycks som om jag har en ny utmaning här i livet, nämligen att få tåg 647 att vara i tid till Karlstad..!

Båda de gånger jag haft det hittills har det nämligen varit en aning uppförsbacke på ett eller annat vis. Första gången, i förra veckan, så fick jag mig ett långsamt godståg före från Laxå till Kristinehamn, inte helt smidigt och gjorde att vi var 8 minuter sena dit, varpå även en rullstol skulle av tåget och därmed var alla chanser att köra in tid puts väck.

Igår kväll fick vi det långsamma godståget före redan i Katrineholm istället, DLC Stockholm erkände utan omsvep att de gjort ett misstag och bad om ursäkt! DLC Hallsberg ordnade omkörning i Vingåker men då var vi redan 7-8 minuter sena. Körde in så att vi skulle kunnat ankomma Hallsberg c.a 5-6 minuter sent istället, men då var det stopp in i Hallsberg. Körde in mer tid sedan uppåt Laxå till, men fick sakta ner för tågmöte i Hasselfors. Körde ännu en gång in tid till Kristinehamn och var 5 minuter efter vid avgång därifrån, men fick invänta tågmöte IGEN i Ölme varpå slutnotan hamnade på 8 minuter efter tidtabell till Karlstad..!

Men, anslutningen mot Charlottenberg och Sunne höll i vart fall, och det är ju alltid något!

Till kvällen gör vi ett nytt försök, någon gång ska väl det där jävla tåget vara i tid!?

Också ett sätt att spendera fredag kväll….

Det finns ju som bekant tusen och en vis att spendera en fredagskväll på, t.ex. supa skallen av sig på stadens nattklubbar, avnjuta middag och bio, eller varför inte en filmkväll hemma i soffan? Sedan finns ju även varianten med att jobba, som t.ex. jag gjort under kvällen…

Men jag kunde visst inte bara nöja mig med att jobba, det vore ju alldeles för simpelt för lilla mig, jag var ju självklart även tvungen till att fastna i en hiss också, bara för att göra kvällen en aning mer komplett!

Som tur är så lider man i vart fall inte av cellskräck, utan det hela hanterades mest med ett i huvudet högljutt “VAFAAAAAAN!” följt av “SUCK!!!!” följt av telefonsamtal till bostadsbolagets hissjour. Passade därefter på att skicka ett litet sms till min kära hustru förklarandes vart jag var, vad jag gjorde och bad henne ta med en hammare, för att försöka bända upp dörren på egen hand.

Min kära fru kommer strax därefter ned för trapporna, utan hammare…

Trodde inte att den behövdes var förklaringen…

Nä, det var ju bara därför jag bad om den…

En uns av mental suck passade in här också medan hon återvände upp till lägenheten för att hämta hammaren.

Nu hjälpte det ju förvisso inte nämnvärt ens med hammare heller, men den kunde åtminstone öppna upp en aning större glugg för att släppa in en aning mer frisk luft till hisskorgen, alltid något i väntan på reparatören. Dessbättre var det bra fart på reparatören, som dök upp efter sisådär 20 minuter, klart godkänt en fredagskväll!

Jobbdelen av dagen då? Ja, började ju busenkelt med en passresa i tid till Göteborg med gott sällskap, som det ska vara helt enkelt. Väl på plats kom en del av växlingspersonalen och informerade att man skulle låna tågsättet en stund, byta ut en vagn var det visst, hotade något om att vi skulle komma iväg sent, det gillar vi inte!

Passade på att smita iväg till våra personallokaler där för att låna en civiliserad toalett under tiden, var väl lika väl så helt enkelt.

Väl tillbaka på plattformen saknades alltjämt tågsätt, inte bra, klockan närmade sig 17.07, blev 17.07, passerade 17.07 och än saknades tågsätt.

Närmare 17.25 dök det upp lok och fyra vagnar, en mindre än planerat, det tänkta vagnbytet gick om intet eftersom vagnen man tänkt sig att byta till, även den hade gått och blivit ledsen och trasig, perfekt en fredag eftermiddag vid dessa tider, är ju bara massor med folk som vill ge sig ut på resande fot då…

Nåväl, iväg kom vi i vilket fall strax under 25 minuter sena, blev nästan omgående uppringd av driftledningscentralen i Göteborg som spånade lite på hur vi bäst skulle kunna passera ett annat tåg som avgått strax före vårt, och som skulle göra fler uppehåll än oss på vägen mot Trollhättan. Fick veta att om jag kunde stå på så gott det bara gick uppöver längs Göta älv så var en förbigång planerad precis där det går från underbart dubbla spår till hysteriskt trångt enkelspår igen, ja tack, skall vi ordna lovade jag.

Sagt och gjort, så låg vi på för kung och fosterland och allt det där som hör till, och kunde glida förbi lite snyggt i sista stund, och vips var även 5 minuter av förseningen borta. Här efter hände även något mycket märkligt, alla tågmöten stämde in perfekt och jakten på de stulna minuterna kunde helt ostört pågå hela resans väg, tillsammans med lämpligt längre planerade uppehåll som nu uteblev kunde förseningen helt köras in lagom till avgång från Grums, najs, och smått oväntat!

Fast det är klart, man skall ju inte få vara hur nöjd som helst, ett sista tågmöte var ju kvar, och det är klart att just det skall strula, med 5 minuter kvar till Karlstad och när man är i rätt tid, så straffas man med nästan 15 minuters väntetid i Skåre, på att mötande tåg skall komma in på sidan och att det tåg som redan står på det andra spåret, skall kunna avgå mot Karlstad, för att lämna plats åt mig.

Suck!

Till slut blev det 14 minuter sent till Karlstad, oerhört retliga 14 minuter, när det var så nära ännu en rättidig ankomst!

Nåja, alla överlevde och inga tillbud eller ens incidenter inträffade längs med vägen, och det är jag ganska nöjd med för tillfället!

I morgon tar vi nya tag, först passresa till Åmål, för att köra Åmål – Karlstad, sedan en timme njutningsfull kvartstid innan jag ger mig av mot Göteborg t&r, lite utav en dubbelstuds helt enkelt, en lagom lördagstur kan man även kalla det.

Men det är i morgon det, nu slösurfar vi utan dess like innan tröttheten slår till och det blir dags för att sova gott!

Tre dagar Göteborg

Ah, lite ledighet såhär på jobbhelgen, välförtjänt sådan också måste jag säga, de senaste tre dagarna har varit en uns av upprepning, samtliga dagar har nämligen erbjudit samma mellanlandning, Göteborg!

Veckan som började med tre inplanerade reservturer, blev inte riktigt som den var tänkt. Först blev ordinarie morgonreserv utbytt mot en sen tur Göteborg, vilket gjorde att reservturen dagen efter blev förskjuten, och när det väl var dagen efter, blev den utbytt i smått panik mot en sen tur Göteborg, och gårdagens egentliga lediga dag? Jo, det blev utbytt mot en sen tur Göteborg, av en händelse samma tur som de två tidigare dagarna…

Hur särskiljer man då dessa i tider tämligen exakt likadana turer? Jo, det är inga problem, första dagen gav signalfel, andra dagen försenade tågmöten och tredje dagen lokfel, busenkelt!

Signalfelet är en aning oklart om det var pga kabelstöld eller en avgrävd kabel, i de där trakterna sker de båda varianterna i sådan omfattning att det är en aning svårt att hålla reda på, till Göteborg kom vi runt 5 minuter efter vad som var planerat, inte helt katastrofalt dvs, en av de lindrigare förseningarna den dagen rent av. Den frustrerande biten var att man från början tänkte att det skulle vara åtgärdat vid 13, dvs ungefär när jag började, vilket ändrades till kl 17 lagom när jag började, typiskt!

Dag två i soppan flöt allt på så fint, ända ner tills man nästan var framme i Göteborg, då blev vi ståendes i en halv evighet i väntan på tågmöte, alltid lika skoj, från att vara i rätt tid till att vara 10 minuter sen, med bara någon enstaka kilometer kvar att köra till Göteborg.

Det som var kusligt likt mellan de två första dagarna var även avgången från Götet, båda två i rätt tid ända ut till Olskroken, där 10 minuter väntan på tågmöte väntade, wohey! Väl på rull gick sedan i vart fall hemresorna bättre, och det gillar vi, på vägen hem är man alltid angelägen om att komma i rätt tid!

Dag tre sedan bjöd på en aning lokstrul istället, först lite övertryck på bromsen vilket gjorde att lokets broms inte ville lossa först, hyffsat snabbt avklarat med en uns av utjämning innan bromsprovet. Strul två var att indikeringstablån var permanent inställd på nattläge, dvs nerdimmat ljus, som gör att det blir en aning svårt att se vad allt visar i det strålande solskenet, aja, med lite kreativt användande av händer och armar gick det att se det viktigaste när det behövdes i vart fall.

I övrigt flöt resan ner mot västkusten på bra, lite trilskandes tåg före gav söndagsåkning i dalslands skogar i väntan på omkörning.

Fick mig lite påfyllning av kaffe i Mellerud och begav mig iväg vidare, och kom säkert flera hundra meter innan det blev lokfel igen, denna gången bestämde sig bromselektroniken för att ge upp, och presenterade ett fint pipande litet ljud, en felkod med uppmaning om att koppla in nöddriften, och en blinkande liten lampa.

Detta innebar också att de enda valen gällande broms som fanns var nödbroms (eller ja, snabb-broms enligt JTF…) eller loss, med jäääääääääääääääääääääääääääääääättelångsam återgång till lossläget. Fundrade lite på att stanna omedelbums på ett mindre lämpligt ställe, eller rulla vidare till ett lite mindre olämpligt ställe. Valde det senare och puttrade på till närmaste driftplats, för att åtminstone lämna möjligheten att passera vårt handikappade tågsätt om det skulle behövas.

In i maskinrummet och fundera en sväng, lossade lite på en säkring, vände på den, petade in den igen och *blip* så hoppade allt igång igen, kände mig kanske en aning duktig där…

Dundrade iväg igen sisådär 15 minuter sen med en god förhoppning om att allt skulle hålla ihop till Göteborg, och ja, nästan i varje fall, precis som dagen före så föll det på upploppet igen, denna gången ännu närmare Göteborg C då det fina pipandet, felkoden och blinkande lampan återkom ännu en gång, ett inte fullt så snyggt stopp efter ett smått misslyckat försök att gå från 70 km/h till 40 km/h med balansering av nödbroms och lossbegäran så pillade jag ännu en gång på säkringen och fick igång det hela än en gång.

Passade även på att göra en liten anmärkning till driftstöd om det återkommande felet, med en lätt önskning om att någon kunde kolla på det under mitt uppehåll i Göteborg, eftersom planen var att jag skulle ha samma lok med mig upp till Karlstad igen. Det hela slutade istället med att jag fick ett annat lok, ett som fungerade som de ska och brukar göra, alldeles utmärkt, istället, jag var nöjd!

Idag njuter vi som sagt utav välbehövlig ledighet, och i morgon tar vi en favorit i repris, Göteborg med 5 timmars 1/4 betalt uppehåll, oh denna lycka!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén