ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: suv

Min inre skogsmulle?

I samband med författande utav inlägget om Škoda Octavia här nyligen så påmindes jag om att jag faktiskt skickat in förfrågan till Svema Bil om provkörning utav Subaru XV för ett bra tag sedan, helt utan respons och som vi alla vet, så kan vi ju bara inte ha det!

Steg 1a, innan jag beklagar mig alltför mycket om det är att skicka in en förfrågan till, ifall att den första gått omvägar.  Den här gången var resultatet närmast omedelbart och inte alls lång stund senare ringde telefonen med en intresserad säljare hos Svema bil. Lite hastigt och lustigt var det alltså till att kasta sig och andrepilot Kaspian in i bilen för en sväng till Våxnäs i rusningstrafiken, eftersom viss tidsbrist uppstod dagarna efter.

Kunde i lugn och ro promenera runt i bilhallen och redan där konstatera att Subaru XV trots allt inte passar in särskilt väl i våran kravspec på nästa bil. Med viss besvikelse kunde jag tämligen omgående konstatera att bagageutrymmet var en besvikelse, med ögonmått mätt mindre än det vi idag har i Petronella. Märkligt och tråkigt!

Nu är det ju inget som hindrar mig från att ändå ge mig ut på en provtur för att åtminstone få köra lite bil, när jag ändå bemödat mig så här pass mycket över det hela. Därför fångade jag en säljare, fick ut en nyckel i utbyte mot avfotograferat körkort och kunde ge mig ut för att smaka på boxermotorns förlovade land. Eller något.

Subaru XV

Jag vet inte om det är jag som är ovan, men samspelet eller avsaknaden utav det mellan motor, växellåda och idiot bakom ratten var inte direkt kristallklart och felfritt. Det var som sagt min första känning på boxermotor och jag vet inte om det har med saken att göra, men jag upplevde XV som tämligen svårkörd och min framfart måste låtit som när tant Agda 92 år eller farbror August 87 år ger sig ut och misshandlar kopplingen. Inte okej…

Bortser man från min katastrofala körstil så satt jag åtminstone högt och trevligt placerad vid en framruta som kändes enorm, nästan i Citroën-klass om vi ska vara sådana. Bra överblick över vägen och det kändes nästan som om man vore SUV-oövervinnerlig där inne.

Man kan säkerligen kalla XV körglad på något sätt, förutsatt att vägen består av grus som allra bästa underlag. Visserligen plöjer den motorväg alldeles utmärkt men kurviga landsvägar i friskt tempo var inte dess melodi. Då trivdes den bättre när jag letade mig ut på skogsvägarna inför fotograferingen istället.

Personligen så blev jag dessutom mer än en smula glad över färgvalet på demobilen, uppfriskande färgglatt och trevlig, vilket även sonen instämde till fullo i. Interiört var det varken bu eller bä. Lite klassiskt asiatiskt med mycket plast och ganska gammal digital grafik och digitala skärmar. Ganska mycket meh-känsla över det hela.

Subaru XV interiör

Subaru XV är, om det inte redan framgått, inget som imponerar på mig och som definitivt inte är med på listan över tänkbara kandidater till nästa år. Däremot så väckte den väl återigen den där lilla ha-känslan över en mer eller mindre giganorm bil, en Subaru Outback eller Forester, eller en Volvo XC60 eller än hellre XC90.

Givetvis finns dessa bilar inte över huvudtaget på listan, alls, och är inte på något sätt rimliga i vårt bruk. Däremot kan jag inte låta bli att lockas av dessa monster till fordon som utan att ens tänka på det, skulle kunna ruinera oss mer än väl. Vad är det med den biltypen som lockar så?!

Subaru Forester

Med XVn återlämnad så passade jag även på att höra mig för vad de hade mer att erbjuda i formen privatleasing och då med acceptabel storlek på lastutrymme. Fick tips om Hyundai i30 kombi och även om det spontant känns ganska så meh även det med, så skall jag väl åtminstone spana in den lite närmare senare under semestern. Kanske.

Eventuellt det blir att spana in även Kia, Ford och fler fransoser under semestern med, lite beroende på vad mer vi hittar på. Först ut blir att tillryggalägga en hel del mil med vår kära Petronella och bara njuta utav vilken fantastisk “liten” bil vi har, något som är lätt att glömma bort lite bland alla provkörningar och funderingar.

Vad tror förresten ni läsare? Vad är det med SUVar som triggar en så fasligt? Och nej, det har inte med penisstorleken att göra, det vågar jag lova. Men i övrigt, är det bara den fåniga, manliga delen av mig som blir så löjligt sugen?

Zoom-Zoom

Det råder väl inga större tveksamheter kring vilken tillverkare vars bilar jag provkört idag? Jag hoppas verkligen inte det? För vem kan ha missat Mazdas Zoom-Zoom-reklam för några (många?) år sedan?

Hur som helst, så har jag idag alltså tagit mig ett planerat besök hos Fryksdalens Bil, granne med Honda som jag besökte i början utav maj. Ny månad, ny asiat att provköra alltså. Eller nya asiater faktiskt, om vi skall vara sådana. För idag stod två bilar på schemat, dels Mazda CX-5, dels Mazda6.

Mazda CX-5

Först ut idag fick bli Mazdas stor-SUV, CX-5, eller crossover vill de kanske mer att den kallas. Som alla andra större SUV-liknande bilar numer. Hur som helst så var det ett trevligt första intryck som mötte mig när jag steg upp i förarstolen på denna vagn. Sådär omedelbart välkomnande och bekant, trots att jag aldrig riktigt kört Mazda av modernt skick förut.

Dagens provvagn var utrustad med en hyfsat stadig bensinmotor á dryga 190 hästar och tillhörande automatlåda, lite utav en sådan där charmig roadtripcruiser deluxe. Jag förstår verkligen varför detta är en fordonstyp som säljer ganska bra, man sitter lite som en kung där uppe..!

Trots storleken så måste jag säga att körupplevelsen var riktigt trivsam och kan dessutom konstatera en sak mer än något annat, gud vad jag har saknat automatlåda. Det som fascinerade mig ganska mycket var hur mycket mindre slagskeppskänsla denna bjöd på jämfört med Honda CR-V, trots att de är ganska lika storleksmässigt. CX-5 känns tämligen smärt och smidig, trots höjd och vikt.

Föga förvånande så finns det gott om utrymme att såväl sitta i både fram som bak, gott om lastutrymme och några smidiga finesser för att fälla baksätet direkt från skuffen. Känns som att man kan lasta mycket och åka långt utan några som helst besvär med en CX-5.

Mazda6

Näst ut och egentligen mest intressant för framtiden var dock ovan avbildade skönhet, Mazda6 Wagon. Lånevagnen för dagen i läckert svartmetallic färg, nyss uttagen med färska 15 km på mätaren och framdriven utav en 150 hästars dieselmotor, även denna med automatlåda. Faktum är att dieselmotorn var så diskret att jag var helt övertygad om att jag körde bensinmotor tills säljaren avslöjade specifikationerna…

Redan i förväg hade jag dreglat ganska friskt över formerna på Mazda6, rent av så mycket att jag övervägde att införskaffa en hakklapp till besöket hos handlaren. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag tycker den är sjukt snygg den här!

Rent körmässigt var den tveklöst i klass med ovan beskrivna CX-5 och dessutom med gott om utrymme såväl fram, bak som i lastutrymmet. Råder ingen brist på plats för framtida behov bakom den bakluckan inte! Om man nu prompt skall hitta något att gnälla över, så är det väl att jag som är lite längre än praktiskt (ibland) hade svårt att få stolarna tillräckligt långt ner i golvet. Marginellt så att huvudet fick plats, beroende på lutning av förarstolen.

Mazda6 interiör

Även kära hustrun fick en kort provsväng under hennes reservtur för dagen och kunde lämna sitt godkännande för Zoom-Zoom. Att bilens registreringsskylt för tankarna till en uppsättning briljanta barnfilmer gör ju inte heller saken sämre.

Det var högst motvilligt jag lämnade tillbaka denna svarta pärla till återförsäljaren och plötsligt så önskar jag nästan att det vore nu i augusti/september som Petronella skall lämnas åter. Mazda6 är första bilen som väckt sådana känslor hos mig utav de jag hittills har provat mig igenom!

Tveklöst är det i varje fall att Mazda6 får ett återbesök, en längre provkörning där både jag och kära hustrun kan sätta den på prov. Faktum är att jag längtar efter den provkörningen redan nu.

Mazda! Ni imponerar tamejfan! Imponerar riktigt ordentligt! Zoom-zoom på er!

Tänka utanför kartongen

Det är väl kanske ingen större hemlighet att jag uppskattar tyska premiumåk när det gäller såväl nuvarande som framtida transportmedel, även om svenska försök till premiumåk har blandat sig i matchen av och till. Men det kanske kan vara nyttigt att tänka lite utanför kartongen av och till, se vad som finns i övrigt på marknaden?

Ja, lite så var åtminstone tanken när jag i förbifarten noterade att även Honda börjat med privatleasing på i stort sett hela modellprogrammet. Annonsen visade en Honda CR-V komplett med en liten snabblänk för att boka provkörning. Sagt och gjort. Provkörning ordnades via lite snabb mejlkonversation och ut i vårsolen begav jag mig med en läckert röd-isch CR-V.

Honda CR-V

Man kan inte säga något annat än att detta är ett tämligen drastiskt steg från min BMW 116i sett till storlek överlag för att inte nämna höjden. Det känns närmast som om jag skulle suttit ovanpå min vanliga bil när jag tagit plats i CR-V, lite lätt överdrivet sådär.

Bortsett från hur slående högt jag sitter så blir jag även positivt överraskad över en mycket ljus och trevlig kupé, allra helst tack vare glastaket ovanför. Snacka om att det gör enorm skillnad för känslan av rymd inuti en bil!

Förarmiljö Honda CR-V

Förarmiljö och instrumentbräda är helt klart i kategorin okej även om den lämnar en hel del att önska jämfört med mina sedvanliga tyska premiumåk. Absolut inget större fel, mest att jag är van vid mer polerad och putsad fasad så att säga. Det känns som att färddator och underhållningsskärmar ligger ett par generationer bakom sett till såväl hårdvara som mjukvara. Lite gammalt i känslan trots att testbilen var av årsmodell 2015. Tyvärr!

Det går däremot inte att klaga på skinnstolarna som testbilen var utrustad med och inte heller växellådan, även om det är en smula ovant att hitta backväxeln längst till höger och neråt. Ratten känns en smula plottrig och det var inte helt självklart vart allt intressant fanns.

Honda CR-V

Utan att överdriva värst så kan jag väl säga att det skiljer en hel del på att köra min lilla 1-serie och denna kluns som egentligen inte är så värst mycket kluns. Körkänslan överlag var riktigt trevlig även om det fanns vissa svårigheter att anpassa sig till tyngd och framförallt, hur mycket högre tyngdpunkten ligger på en sådan här bil.

Egentligen är väl diesel som sådant inte ett jättestort alternativ i min bok, sett till årlig körsträcka, men på en sådan här bil vetetusan om det egentligen finns något annat som är rimligt? Med nuvarande skattesystem så kostar den omkring 2300 kr/år bara i skatt, vilket inte är så fasligt mycket för storleken men ganska långt ifrån lockande på det stora hela.

Hur som helst så var det en riktigt trevlig upplevelse och såväl återförsäljare som säljarna skötte sig väl under provkörningen. Även om den kanske är i största laget så finns definitivt Honda CR-V med på kanske-listan inför nästa år och om inte annat så har jag åtminstone lovat säljaren ett återbesök när det börjar närma sig än mer!

Innan jag tog Petronella med mig hem igen från detta läskiga ställe, så kunde jag dock inte låta bli att provköra en bil till, en Honda Civic Tourer..!

Honda Civic Tourer

Detta är väl egentligen en mer rimlig storlek på bil och därmed fanns goda skäl att även testa den en kortis. Däremot så kunde den avfärdas ganska omgående av flera skäl. Dels är det en utgående modell som skall ersättas av något nytt till nästa år, dels hittade jag ingen bekväm sittställning i den utan hamnade även med stolen i botten, alltför högt. Utöver detta så kan bilen ifråga möjligen varit utrustad med den slöaste bensinmotor jag kört på länge, alternativt att den var brutalt strypt utav den automatiska växellådan? Hemsk var den i vilket fall.

När man till slut fått fart på ekipaget så var visserligen chassit riktigt trevligt och upplevelsen som så nästan körglad. Om det bara suttit en vettig motor i så skulle den nog nästan kunna bli riktigt trevlig. Däremot ställer jag mig alltid djupt skeptisk till alla bilar som utrustas med en digital hastighetsmätare endast. Varför?!

Digital hastighetsmätare i Honda Civic Tourer

Nu hamnade den istället tillsammans med Mercedes-Benz B-klass på skämslistan, nej tack-listan. Där får den nog allt stanna permanent.

Så. Näst ut..?

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén