ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Tagg: Stockholm Sida 2 av 5

Nästan helsvart – dag 122/365

SJ tåg 50 vid Norra bantorget

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 200, 1/250 sek vid f/5,6

För att fira (?) att jag i och med den här dagen har klarat av mer än en tredjedel av årets utmaning, så får det bli en såhär vacker bild från jobbet! Eller, nja, något sådant i varje fall. Platsen är i varje fall Norra bantorget och det som kallas E-gruppen, där tåget skall avfurneras innan vidare färd till vagnhallarna Hagalund. Som synes bjöd dagens tåg 50 på ett nästan helsvart tågsätt, endast kioskvagnen är alltjämt i den gamla färgsättningen i väntan på ombyggnad.

Spotting – dag 117/365

Norwegian B737-800

Canon EOS 6D, 300mm, ISO 200, 1/640 sek vid f/8,0

Rubriken kan låta en smula vulgär sådär, men jag kan lova att det har inget alls med spridandet av kroppsvätskor att göra. Snarare förklarar Wikipedia det hela som följande:

Aircraft spotting or plane spotting is the observation, photographing aircraft, and logging of the registration numbers of aircraft: gliders, powered aircraft, balloons, airships, helicopters, and microlights.

Eller kort sagt, ganska harmlöst nördigt sådär. En gång i tiden spenderade jag närmast ohälsosamt mycket tid åt just den här hobbyn och då exakt just fotograferandet utav flygplan, men det är inte direkt någon större hemlighet utan något jag tagit upp förr på denna blogg. Nu på senare tid har jag så smått börjat ta upp detta lite igen, efter många års närmast totalt ointresse eller mer korrekt, tidsprioriteringar på annat.

Förra året bjöd visserligen på en sväng till Gardermoen för en dags fotograferande i sällskap av kollega, men det var nog också enda gången på hela året. Redan nu har jag hunnit vara ut till flygplatsen fler gånger än jag orkar med att räkna just nu, mycket i samband med inhandlandet utav mitt Canon EF 300mm f/4L då.

Jag kan ju inte direkt låta bli att jämföra “spotting” idag med hur det var för sådär 8-10 år sedan, när intresset var som allra störst. En hel del har ju hunnits ändra om man säger som så! Förr hade man inte direkt tillgång till surfplatta eller ens smartlurar att kolla läget på. Idag är man istället konstant uppkopplad och kan med hjälp av en iPad med webbläsare och appen för Flightradar24 hålla närmast kusligt bra koll på vad som händer och sker i luftrummet.

För att låta sådär väldigt nostalgisk, så minns jag så väl alla de gånger man precis innan avfärd hemifrån Falun på den tiden, tog sig för att skriva ut ankomst och avgångstiderna för Arlanda innan man gav sig av dit med bil. Sedan var det bara att hoppas att saker och ting inte förändrades alltför mycket utan att man faktiskt kunde planera sitt fotograferande någorlunda väl utefter vad som bjöds.

Det som (än så länge) skiljer nu från då i en något negativ klang, är att förr hade jag alltid med mig en flygradioscanner för att även kunna lyssna av radiokommunikationen mellan flygledare och piloter, något som underlättar något så enormt i planeringen utav fotoplatser. Än så länge har jag inte riktigt kunnat motivera mig själv den kostnaden för att förhöja nöjet i det hela, men det lär väl säkerligen inte dröja.

Thai Airways B747-400

Canon EOS D30, 200mm, ISO 200, 1/640 sek vid f/8,0

Bara för att det rent allmänt är ett väldigt nostalgiskt inlägg det här, så bjuder jag även på en riktig arkivbild, signerad 2004-11-14, d.v.s. nästan 10 år gammal! Tagen med min första digitala systemkamera, Canon EOS D30 med ett Canon EF 70-200mm f/4L monterat frampå. Utav en ren slump visade det dessutom sig att inställningarna var identiska med bilden ovan, även om man med lätthet kan säga att det hänt ett och annat med framförallt brushanteringen på dessa år.

För den som vill se mer från alla dessa tillfällen man spenderat vid diverse flygplatser här i landet, så finns det alltid en länk till höger i menyn här och är man extra lat, så kan man även klicka [HÄR]. Sedan lär det säkerligen dyka upp fler inlägg i just det här ämnet framöver, beroende på hur intresset utvecklar sig då.

Nördigt? Bara pyttelite sådär. Eller ganska mycket egentligen. Men vem fan bryr sig?

På plattformen – dag 112/365

Tågväntan

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 200, 1/125 sek vid f/16

Fullpackad ryggsäck väntar tillsammans med mig på ankommande tåg 50 från Oslo, för vidare färd till Stockholm där natten spenderas.

Unikt – dag 111/365

Blomsterfotograf

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 200, 1/250 sek vid f/8,0

Eftersom jag gillar att vara unik och ändå hade rast så tänkte jag, att jag går minsann till Kungsträdgården och fotograferar körsbärsträden som blommar för fullt just nu. Jag menar, det är ju nästan ingen annan som gör det!? Typ…

Nåja, man kan alltid hitta sin egen vinkel. Inte för att det är något direkt unikt med att fotografera någon som fotograferar blommande körsbärsträd i Kungsträdgården heller då. Men det här är min variant för den här gången, lev med det helt enkelt!

Körsbärsträd i blom

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 200, 1/250 sek vid f/10

Nåväl, man kan fördriva tiden på rasten på sämre sätt, helt klart, utan tvekan!

Vårväder – dag 68/365

Vårväder

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 200, 1/60 sek vid f/8,0

Det har ju som bekant varit riktigt härligt vårväder över landet den gågna helgen, sådär underbart och efterlängtat som varje år. Vad jag har gjort? Jobbat så klart, som vanligt när våren vankas. Tack och lov gör det ju inte så värst mycket att jobba med det jag gör när vårvädret vankas, för jag får ju ändå njuta lite utav det från min förarhytt.

Dagen bjöd på den där sightseeing-rundan i landet, med körning Karlstad – Göteborg, passresa Göteborg – Stockholm följt av körning Stockholm – Uppsala t&r som avslutning innan nattning på Chateau Lunden. Dagens bild får då bli från just Uppsala och togs i väntan på att få åka åter mot Stockholm igen, njutandes utav dagens sista solstrålar. Snabbtåget från Sundsvall passade på att rulla förbi lite snyggt sådär på sin avslutande del på resan mot Stockholm dessutom.

Tåååååg – dag 60/365

SJ 2000

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 400, 1/200 sek vid f/4,0

Idag var det dags att vinka av gårdagens middagssällskap som då alltså frivilligt återvänder till Stockholm. Märkligt sådär!? Men ja, då fick det även bli en bild på just ett tåg för att representera denna dag. Inte bara ett tåg heller, utan världens bästa tåg, X2! Ungefär dit sträcker sig min nivå av muppighet, av ren och skär yrkesvana lade jag märke till vilken individ det rörde sig om också, men det är tämligen irrelvant i mitt liv för den sakens skull.

För vad än folk må tro om min nivå av muppighet, så är den faktiskt ganska rimligt låg. Många saker fastnar i minnet bara för att det påverkar min vardag i jobbet, saker som “kan vara bra att ha” i huvudet. Jag har ju rent av varit ute och fotograferat tåg vid några enstaka tillfällen, men då handlar det mer om att det är en intressant utmaning rent fotografiskt än att det är tågen i sig som är direkt intressanta, ungefär samma som när jag fotograferar flygplan alltså.

Resten av dagen spenderas nu i sällskap av sonen och närmast ut vankas det matlagning. Sonen har beställt korv stroganoff till middag, så det är väl helt enkelt bäst att bara lyssna och lyda? Kanske man även skulle ta tag i det sista av disken från gårdagen med? Den där lergrytan som helst kanske inte skall köras i diskmaskinen…

Väntan – dag 56/365

Väntan

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 1250, 1/60 sek vid f/2,8

I mitt jobb inkluderas en hel del väntan, allra helst väntan mellan tågen, som vid tillfället då bilden ovan togs, då jag väntade på att få rulla iväg från Stockholm C mot Uppsala med mitt 9 vagnar långa loktåg. Dagen bjöd alltså på ett varv Uppsala-pendel, vilket är sådär lagom underhållande för en sådan som mig som inte direkt uppskattar pendelkörning. Men, det ingår i turen så det är väl bara att le och se glad ut?

Hoppsan!?

Ända sedan den ursprungliga tanken om att slopa sommarsemester och istället avnjuta ledighet till hösten här, så har ambitionen varit att lämna landet för något som är åtminstone en smula varmare än Sverige i oktober/november. Nu kanske inte detta direkt är det svåraste man kan tänka sig, eftersom i stort sett allt är varmare och trevligare än Sverige i oktober/november…

Nåväl, någon direkt solklar tanke om mer exakt VART man skulle bege sig har väl aldrig direkt infunnit sig, allra helst med tanke på att undertecknad aldrig varit på charterresa alls, någon gång, någonstans!

Så, några tidigare besök på närmaste tillämpliga charterbolags webbsidor har väl inte direkt resulterat i något, utan tanken har väl varit att vänta och se vad som dyker upp till rimligt pris närmare inpå semesterveckorna.

Men så blev vi sittandes här framför datorn idag, mest för att spendera tid i väntan på en återställning av en iPhone, och kikade runt lite smått. Plötsligt, innan man visste ordet av det, så var det bokat, betalt och klart!

Om mindre än en månad bär det av, till Grekland, närmare bestämt Rhodos och Hotell Esperos Mare! För första gången på en mindre evighet så blir det av att dels flyga (yey!), dels faktiskt åka längre utanför landets gränser än närmaste grannland!

Hotell Esperos Mare Hotell Esperos Mare

Så, istället för att om en månad avnjuta ordentligt höstrusk hemma i Karlstad så räknar vi istället med att ta plats i lämplig solstol och avnjuta om inte högsommarvärme, så åtminstone tillräckligt med plusgrader för att inte frysa bakdelen av sig…

Dessutom reser vi All Inclusive, för att slippa tänka på matbiten på något minsta lilla sätt och vis, vilket tveklöst låter lovande för en annan som skall agera charterresenär för första gången!

Novair A321 på Dala Airport

Så, nu kan tiden fram tills avresa gärna gå fort som attan, så att vi kan få ta plats ombord Novairs flygplan där på Arlanda för vidare transport söderut!

Otålig? Vem? Jag? Bara massor!

Mjukstart?

Nåja, ordet mjukstart kanske är en aning överdrivet för att beskriva de inledande dagarna av nya tågplanen, T13…

Den första dagen av T13 spenderade jag på absolut bästa sätt, helt ledig! Istället var det dag 2, d.v.s. måndagen som fick bli min första dag, och hur gör man då detta på bästa vis för att jämföra? Jo, man kör en repris på ungefär samma tur man hade som avslut på T12 så klart!

Därmed var det till att vakna tidigt och befinna sig på jobbet kl 05.50 för att därefter ta en sväng till Stockholm med Värmlands eget direkttåg, med sista uppehåll i Degerfors innan Stockholm C.

Man kan väl säga att det gick halvhyffsat åtminstone, trillade in 5 minuter efter tiden på Stockholm C efter lite bekymmer med halka och andra tåg ivägen av och till. Därefter blev det till att lite raskt byta fordon då mitt skulle vända till Göteborg och det som kom från Göteborg skulle till Hagalund.

Här hann jag nästan ta mig till Hagalund, men strax innan Solnatunneln blev det allt spänningslöst och det var bara att stanna till vid första bästa signal och söka orsaken till detta. Fick information om att det var räddningstjänsten som begärt spänningslöst p.g.a. brand i Hagalund och det var därmed bara att konstatera att detta skulle ta lång tid.

Rullade fram till tunnelmynningen i Solnatunneln och stannade där, för att kunna avnjuta någon form av dagsljus åtminstone. Därefter var det bara att ta ner och avaktivera tågsättet varpå alla batteriförsörjning bröts för att kunna få liv i maskineriet igen så småningom. Roade mig även med en promenad längs med tågsättet för att tömma hela tågsättet på färskvatten för att undvika frysning i vattenledningarna, i fall stoppet skulle bli långvarigt. Detta ska visserligen ske per automatik innan batterierna blir för dåliga, men ibland är det skönt att göra vissa saker manuellt i förebyggande syfte!

Vy från Solnatunneln

Efter sisådär 1,5 timme i ovisshet så gick signalen framför mig om till grönt och strax därpå ringde telefonen med meddelandet om att det nu åter fanns spänning i kontaktledningen. Dags för projektet att få liv i maskineriet igen, på med batteri, aktivera hytten och dra igång tryckluftssystemet. Tack vare en snabb avställning så gick detta helt och hållet smärtfritt och efter en lagom lång stund med laddning av tryckluften kunde jag rulla in i Hagalund.

Tyvärr kom jag bara två signaler till innan det återigen blev stopp, denna gången på grund av alla köer som det långvariga stoppet orsakat. Nu började det dessutom bli en aning besvärligt för mig att hinna med min retur till Karlstad, tiden började rinna iväg ruskigt fort!

Till slut fick jag dock tillstånd att lämna mitt fordon där det stog och ta mig fortast möjligt in till Stockholm C för att därifrån köra mitt nästa tåg åter till Karlstad. Bara att återigen plocka ner allt och bryta batterierna i fall att det skulle bli spänningslöst igen innan någon ny skulle hinna ut till fordonet.

En taxiresa och en snabbrast senare kunde jag dock kliva ombord det SJ 3000-tåg som skulle köras hem mot Karlstad, min premiärtur på vårt nya fordon. Efter lite snabb påfyllning av matvaror till bistro och 1a klass kunde vi till slut lämna Stockholm, tyvärr då drygt 20 minuter sent.

Färden hem flöt sedan så fint så, denna nya arbetsplats skötte sig mycket väl under färden hem. Förseningsminuterna kördes in så gott det gick och till slut kom vi till Karlstad 8 minuter efter ordinarie tid, helt okej under omständigheterna ändå!

Igår var det då dags för dag två i denna nya tågplan, körning till Stockholm, ett varv på Uppsala och sedan övernattning och returresa idag på morgonen. Den här gången började det dessutom riktigt bra, var i rätt tid hela vägen till Södertälje, där vi rent av var 6 minuter före tiden vid ankomst.

Men säg den glädje som varar, lagom när det är dags att stanna ringer DLC Stockholm och meddelar att det är växelfel mellan Södertälje och Flemingsberg, vi blir ståendes tills vidare, ingen prognos att ge.

Det är alltid lika intressant att försöka inge någon form av hopp när man skall ropa ut eländet i högtalarna ombord, det är liksom lite svårt att bygga något på orden “ingen prognos”…

Tyvärr tog det allt sin stund, först över en timme senare kunde vi fortsätta färden mot Stockholm och detta dessutom kryddat med att behöva passera en signal i stopp och manuellt kontrollera att växlarna framför tåget ligger rätt. Från 6 minuter tidig till 70 minuter sen, bara sådär.

Inte blev det heller mycket bättre till Uppsala-varvet, tågsättet kom iväg sent från vagnhallarna, gick 10 minuter sent från Stockholm, fastnade bakom andra tåg och trillade in i Uppsala 13 minuter efter tidtabell. En snabbvändning senare gick vi åtminstone på tid, och var fortsatt på tid fram till efter Märsta. Åter en gång var det dags för växelfel och ännu en 10-minutersförsening, frustrerande var ordet!

Till Hagalund kom jag till slut åtminstone på tid och kunde avnjuta min nattvila utan besvär, alltid något en dag när inget tycks vilja vara på ens sida.

Till morgonen var det då dags för lite mer SJ 3000-körning i tåget hem. Efter en något kylslagen promenad ut på bangården var det bara att snyggast möjligt häva sig upp på tåget och aktivera upp hytten. Såg till att göra mig ordentlig hemmastadd där i den datoriserade arbetsmiljön och begav mig ner mot Stockholm C.

X55 3346 i Hagalund

Efter några inledande meningsskiljaktigheter så började jag och tåget komma allt bättre överrens varpå  körningen hem till Karlstad gick mycket smärtfritt förbi. Rättidigheten var det inget att anmärka på och allt eftersom färden gick kom man allt mer fram till hur man snyggast kör detta mycket pigga och trevliga tåg.

Till Karlstad kom vi dessutom 5 minuter före ordinarie tid, en klart välkommen bonus efter några struliga dagar bakom sig. Lämnade över tåget till kollegan som skulle mot Stockholm och vandrade hem i solskenet.

Nu vankas det ledigt resten av den här dagen såväl som i morgon. På fredag-lördag är det Göteborg som gäller och helgen avslutas med buffé i Arvika på söndag. Blir klart spännande att se hur denna tågplan utvecklar sig, de tåg jag har kört har haft rimliga körplaner, men det verkar som det finns andra som haft det värre!

Utsikt

Vissa hotell erbjuder lite bättre utsikt än andra, vilket i och för sig inte är någon större hemlighet. Nattens övernatting erbjuder helt klart en av de bättre utsikterna på länge!

20121130-163143.jpg

Detta är utsikten vi just nu njuter av här från våning 9 på Scandic Norra Bantorget, vilket ännu en gång visar fördelarna med att välja läge högt upp och långt från hissen när man lägger in önskemål under bokningen!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén