ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: resmål

Reslusten slår till

Ibland slår den till, den där reslusten, den som får en att vilja släppa allt, packa resväskan och bara dra iväg nu på en gång, gärna nyss om det vore möjligt. Just den formen av reslust har funnits där i min kropp och själ bra länge nu, allra helst efter hösten och vinterns resor till Rhodos, Berlin och New York. Hade jag haft mer pengar att röra mig med så hade nästa resa redan varit bokad.

Idag tog sig reslusten en extra liten twist dock, för mitt i all ledighet under dagen här blev det dels en kortare kaffeprovning följt av en ordentlig långfika tillsammans med en av alla underbara kollegor som jag har förmånen att jobba med här i Karlstad. Under denna fikastund kom ju givetvis ämnet resor upp och han pratade lite om San Francisco för en stund. Där och då sade det närmast pling i skallen här, samma skalle som funderat av och till hur höstens semester skall spenderas.

Golden Gate

By DaNASCAT (Own work) [CC-BY-SA-3.0 or GFDL], via Wikimedia Commons

Plötsligt slog reslusten till mer än ordentligt och närmast omedelbart efter hemkomsten började det kollas runt hos flygbolagen och diverse sökmotorer för resor. Målet? San Francisco så klart. Plötsligt känns det mer lockande än något annat, mer lockande än att ligga i en solstol och grillas i en vecka eller två.

För en sådan resa känns i så fall hyrbil ganska rimligt, kanske köra på den legendariska Highway 1 längs med Kaliforniens kustband? Jag och roadtrips ni vet…

Just San Francisco är en sådan destination att man inte riktigt tänker på det normalt, men ju mer man tänker på det, desto mer lockande blir det. Golden Gate, Alcatraz, Highway 1, Cable cars. China Town och långt mycket mer därtill. Bara att kunna stå och blicka ut över Stilla havet vore ju något helt magiskt för mig som överlag är rätt fascinerad utav stora vatten.

Nu är inget bestämt, beställt eller klart än, mycket tack vare att kreditkortet inte riktigt tillåter det ännu. Men såhär lockad av ett resmål har jag nog inte varit sedan i höstas, när jag konstaterade att New York vore ett riktigt rimligt ställe att fira 30-årsdagen på. Risken är med andra ord tämligen stor för att det lär höras mer om det här ämnet senare i år, vare sig ni vill eller ej!

Dessa underbara bilar!

Blev att diskutera bilåkande lite smått med min tågvärd Karolina häromdagens, det visade sig att vi var båda likväl förtjusta i bilen som resform, som plats för avslappning, för prat och återhämtning. Till viss del skiljde det lite dock, hon föredrog att sitta brevid och jag gillar starkt min plats i förarsätet.

En stilla undran är över vad det är med bilen som gör den så bra till dessa syften, vad är det med en stilla biltur på okända vägar som lockar oss så? Är det känslan av att resa, vara på väg någonstans som lockar oss ut på vägarna även när vi inte har något mål. Det är ju alltid en speciell känsla att vara på väg någonstans, det där extra lilla pirret i magen när man väntar på sitt tåg eller flyg, förväntningarna som byggs upp.

Jag gillar som sagt det här med att köra bil väldigt mycket, jag trivs så väl med att glida fram på vackra landsvägar i kuperad och kurvig terräng, eller även på motorvägen med farthållaren ställd på lämplig hastighet med för den delen. Att se nya saker, känslan av att vara i rörelse, kanske rent av känslan av att ha kontroll över sin närmaste miljö? När man sitter vid ratten styr man på ett väldigt direkt sätt sitt öde, brister man i sin uppmärksamhet eller sitt omdöme kan det vara den sista platsen man sitter på, kanske är det även den spänningen som gör körningen så underhållande ibland..?

På många sätt saknar jag väldigt starkt min tid som taxiförare, då jag i en mycket större omfattning än nu kunde göra just detta med att köra bil, speciellt gillade jag längre styrningar som de riksfärdtjänster jag en gång i tiden alltid försökte få tag på. Vetskapen om att man har kanske 60 – 80 mil framför sig en tidig morgon när man lämnar garaget, den är bra härlig!

Min tid i taxibilar har även gjort mig väldigt förtjust i dieseldrivna bilar, något som är en stark bristvara numera. Det är något väldigt härligt med dieselmotorer, dess lugna, rent avslappnande karaktär och med lite turbohjälp, en nära nog aldrig sinande källa till rå kraft när det behövs. Jag har länge varit sugen på att ha min alldeles egna dieseldrivna bil, dock ställer skatter och sådant elände till det lite för mig, men en dag så!

Dessutom börjar suget efter en längre bilresa bli allt större, sommaren bjöd ju på två turer upp till mina kära föräldrar i Falun med våran Saab, mil efter mil slukades utan problem och utan någon större brådska i körningen visade även bränsleförbrukningen överlag positiva siffror. Men det var då det, till vardags handlar det främst om resandet från hemmet till jobbet, ett inte alltid så inspirerande resmål kanske.

Har sedan många många många år tillbaka haft ett sug efter att köra hela sträckningen av det som förr kallades riksväg 45, från Göteborg till Karesuando, varför vet jag inte riktigt, det är bara något jag har fått för mig. Numera kallas den dock E45, och är i sin hela sträckning något längre, men det kan nog ändå räcka med gamla Rv45-sträckningen för biltur. Frågan är när bara, viss finansiering och planering krävs för att det skall bli riktigt bra, men det skulle vara riktigt härligt, dessutom med viss projektpotential också!

Sedan kommer våran nya hemstad Karlstad även bjuda på närhet till annan intressant körning, Norge..! Jag är ruskigt sugen på att bila runt i Norge och dess underbart vackra natur. Hittils har jag endast upplevt mindre sträckor i passagerarsäte på norska vägar, men mer vill jag ha!

Det är så synd bara att det skall vara så dyrt att köra bil, dyrt och klart miljöovänligt, men ack så underbart!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén