ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: reset

It’s payback time..!

Som trogna läsare kanske minns så uttryckte jag mig ju en aning självsäkert här för ett tag sedan, vilket är dumt, för sådant får man lida för, förr eller senare, eller idag då för att vara mer exakt!

Dagens misär och elände började väl egentligen med att klockan ringde 04.30, det är aldrig en bra start på dagen som sådant. Det blev väl inte direkt bättre av att mitt tågsätt, som skulle vara klargjort, inte var det, när jag letat mig ut till vagnhallen.

Nåja, en förkortad och effektiv klargöring så rullade vi i vart fall ned till Norra Bantorget för att ruskigt fort lasta av gamla varor som var kvarlämnat, på med nya och sedan iväg till Stockholm C.

Trots att förseningen från början var över 20 minuter när jag lämnade Hagalund gick vi “bara” 5 minuter efter körplan från Stockholm C, dvs inte farligt alls och definitivt inte något som bör vara nämnvärt svårt att köra ikapp, i teorin i vart fall.

Nästa käpp i hjulet kom dock mellan Gnesta och Flen, då var det styrfelsdags igen, dvs reducerad dragkraft vilket är irriterande, men ingen total katastrof, en snabb omstart av maskinen i Katrineholm skulle ju ordna allt!

Sagt och gjort, allt medan resenärer klev av och på så passade jag på att starta om maskinen och ordnade för avgång igen. Precis lagom när vi börjat rulla så var det då, styrfelsdags, igen.

Förbannat..!

Eftersom jag är en aning allergisk mot att starta om tåg utan att ha en plattform i närheten, om jag nu absolut inte MÅSTE göra det då dvs, så var det bara att bita i det sura äpplet och i något segt tempo fortsätta rulla mot Hallsberg, informerade såväl DLC Hallsberg som resenärer om effekterna av denna reducerade dragkraft samt om kommande försök att åtgärda problemet.

Något försinkat ankom vi Hallsberg, ny omstart och så iväg mot Värmland igen, nu drygt 15 minuter sena..

Den här gången höll det till Laxå innan det var dags för ännu en omgång styrfel med efterföljande reducerade dragkraft.

Föreställ dig väl valda ord här…

Till slut kom vi till Degerfors och då även dagens tredje omstart, skam den som ger sig..?

Det tycks dock som att talesättet “tredje gången gillt” passade in just denna morgon, för därefter höll maskinen ihop och något tågmöte senare kunde vi till slut ramla in på Karlstad C drygt 20 minuter efter annonserad tid!

Ett efterlängtat avbyte kom för att ta över inför färden mot Stockholm, och jag dröjde kvar en stund extra för att se så de kom iväg som de skulle, om än något försenade.

Men nej…

Nu var det istället ATC-fel i andra änden av tågsättet, och hur avbytande förare än försökte så vägrade ATC-enheten att hoppa igång för återfärden mot Stockholm. Till slut kom de iväg, med körning utan ATC och därmed också med högsta tillåtna hastighet av 80 km/h fram till Laxå, där tågsättet kunde vändas och en fungerande ATC-enhet kunde komma främst i färdriktningen igen.

Så man skulle kunna säga att jag haft en aning uppförsbacke idag, och att jag fick igen rätt ordentligt för mitt lite för självsäkra uttalande nyligen. Man kan också säga att det var extra skönt att väl hemkommen, lägga sig i sängen och dra täcket över huvudet en stund!

Nu ska jag inte köra tåg på en vecka eller så, nästa torsdag är väl nästa gång tror jag, så förhoppningsvis är allt glömt tills dess…

Istället pysslar vi med flytt av liten svärmor på lördag och årets fortbildning i säkerhetsföreskrifter på måndag – tisdag, blir nog bra!

Pust, suck, stön!

Två uttröttande arbetsdagar på raken har nu avverkats, två till likadana kvar. Fast de återstående hoppas jag flyter betydligt bättre än vad de senaste två gjort..!

Började vid 12 snåret igår på turen som sträckte sig ända in till idag, ett varv till Tranås, mutter mutter, och sen iväg mot Gävle för att sova över där uppe, yey..!

Pendeln går ju som vanligt fint, inga större bekymmer annat än att det känns något surt att pipa iväg åt fel håll när man så småningom ska till Gävle, men men. Början på Gävle-svängen inleds bra, endast en avstängd toa, det kan man ju leva med, finns trots allt hela två till i tågsättet!

Sen däremot, börjar det skita sig duktigt, mellan Vagnhärad och Södertälje börjar det roliga, något som kallas för WSP fel, en liten grej som fransoserna som byggde tågen tyckte vore jättebra om det slog ut typ allt annat också när det felar. Men men, ny maxhastighet 160 km/h istället för 200 km/h, kan man ändå leva med, ett tag, kan ju i varje fall ta mig in till Stockholm C där man har lite tid att meka en sväng!

Här prövar vi lite omstarter, fälla säkringar i olika omgångar, men no luck, dags att åka vidare och hastigheten är fortfarande max 160 km/h, suck, stön, pust! Ringer och tigger till mig lite tid på Arlanda för att försöka lite mer med fler säkringar efter tips från teknisk rådgivning, får byteshandla till mig det mot att Upptåget får gå före från Upplands Väsby, men men, alltid någon minut extra.

Fast inte hjälpte det, den dumma felande datorn vill inte vara med och leka, och därmed får vi fortsätta puttrandet mot Gävle i samma gamla 160 km/h, med tåg före, och bakom, och med en massa snöyra, yey! Kommer till slut upp med fina 35 minuters försening, underbart! Försöker lite till att få ihop skiten innan vi kör ner och ställer av det på bangården i Gävle, men det vägrar, kör ner, ställer av och försöker lite ytterligare innan jag ger upp, drygt en timme efter min ordinare avslutningstid, ska ju trots allt upp tidigt på morgonen efter..

Idag då, kunde man få ett fungerande fordon idag tro? Pah, ingen sport det heller tydligen, denna gången inte så allvarligt, inte till en början, bara lite lätt bromsdator fel som inte stör sådär jättemycket, inget som hindrar hastigheten eller så. Dundrar på så tjusigt så ner mot Stockholm och hemmåt, och klarar mig nästan ända fram till Uppsala innan skiten tackar för sig, plötsligt blir det något roligt komunikationsfel som flippar ut datorn helt, blinkar FEL ilsket i orange över hela skärmen, på alla val, woho..!

Tar mig i varje fall ner till Stockholm C med samma gamla 160 km/h som gårdagen bjöd på, där hade vi idag hela 25 minuter på oss att fixa fel, passar på att ringa och tigga ut jouren i Stockholm när vi åker från Arlanda, ett par extra händer och en vaken hjärna till är ju inte helt fel.

Nu börjar det roliga dock, försöker med omstart av tåget för att få bort felen, hjälper inte, prövar större omstarten, hjälper inte heller, och nu tappar vi dessutom bort den bakre tågdelen samt lite mer grejjer i den främre, underbart! Jouren hjälper till och aktiverar på den bakre istället, och nu hoppar den till slut igång, däremot är främre fortfarande kaput. Efter lite om och men, fram och tillbaka och en hel del telefonsamtal beslutar vi att koppla isär de två tågdelarna, och bara köra med den bakre, bara o tömma och flytta folk, kopplar isär och ska nu ge mig på att försöka få igång bromsdatorfelet som nu är lite mer påträngande.

Tjenare, detta resulterar i ett helt tvärdött tågsätt, nersläckt och vägrar starta, underbart, mitt i rusningen på Stockholm C, tågklareraren bara skrattar när jag ringer och säger att det nyss fungerande tågsättet nu också är dött, underbart..!

Lyckas efter en hel del mer eller mindre vänliga ord uttalade om fransmän, teknik och morgonstrul få igång skiten, dock fortfarande med bromsdatorfel, som med lite assistans från teknisk rådgivning går igång till slut. Nu är det bäst att passa på och dra innan någon ångrar sig, och tåget fortfarande fungerar, skyndsam koll av de viktigaste funktionerna, samtal till fjärren om att vi kan åka helst nyss och snart rullar vi.

Här efter fungerar tack och lov allting fint, enda incidenten här efter är en stackars påkörd liten fågel, synd om den! Ankommer till slut till Linköping med en gosig liten försening om 58 minuter, i varje fall rätt sida timmen! Får avlösning av en vänlig jour som kör ner tåget till bangården, så att jag kan sätta mig i bilen och åka hem!

Väl hemma, blev det en tupplur tillsammans med Angelika, välförtjänt sådan, faktiskt!

Nu vill jag ha en lugn tur till Gävle imorn, och en ännu lugnare tur hem på lördag, faktiskt, det förtjänar jag..!

Så det så..!

Allt går inte alltid som man tänkt sig

Övernattningsdags i kära Hagalund inatt då, första gången på egen hand, och en lång natt också, var på plats redan kl 18 igår kväll, och efter en hel del om och men lyckades jag faktiskt ta mig in i nya Lunden, som överliggningen kallas. Inbrottssäkert ställe det där!

Mumsade i mig lite medhavd pastasallad och lät kvällen rulla på i sällskap med min fina dator, passade på att pyssla med lite C++ programmering i brist på annat att göra, gick faktiskt rätt bra, alltid kul att lära sig nya saker just nu verkar det som, hoppas detta håller i sig.

För första gången på länge sov jag faktiskt riktigt bra för att vara hotellnatt dessutom, vaknade nästan utvilad imorse, fast frustrerande nog en hel minut innan larmet gick igång, suck, missade ju massor av värdefull sovtid där!

Inte hade jag särskillt brottom imorse heller, först vid halv tio började dagens pass, så frukost i lugn och ro, lite mer datorpillande och C++ skrivande, ringande upp till platskontrollen i god tid för att kontrollera vart fordonet hem kunde vara placerat, Hagalund är ju inte direkt ett litet ställe.

Nåväl, knatar ut strax efter 9 för att leta rätt på min kärra, gillar att ha gott om tid på mig, framförallt eftersom det inte alltid är lättare sagt än gjort att sparka igång saker och ting på morgonen.

Kom ut till det spåret där min kärra skulle stå, men nä, X40 borta!? Nytt samtal till platskontrollen som pratade något om att den hade stått lite konstigt till, växlingen hade flyttat på det men har nu problem att få upp trycket igen, fordonet befinner sig för tillfället ute på mellanbangården, erbjuder mig att knata iväg dit för att se om man kan hjälpa till, är ju inte direkt så att man har så mycket annat för sig..

Lyckades lokalisera min kärra till slut och knatar upp och börjar prata med växlaren som var ombord, tydligen rätt strulig kärra, först funkar bromsen, sen inte, sen passeras det stopp-signaler hit och dit innan det slutligen stannar med hjälp av magneterna, fejnt! Dags att börja meka med andra ord!

Knatar bort till den struliga änden, den som jag skulle köra ifrån för att se vad som ges, och här spökar det friskt, broms till fås först efter lite övertalning, och signaltablån indikerar saker som inte bör kunna hända kombinerat med övriga indikeringar, yey!

Som standard provar man med en batterireset, tågvärldens form av Ctrl+Alt+Delete, denna gången den stora för säkerhets skull, men nada, samma sak nu också, börjar leta säkringar och ringer driftstöd för fler tips, han låter lika förvirrad som jag över indikeringarna men ger lite förslag på säkringar som kan fällas, pyser och låter lite men hjälper inte mycket..

Personligen har jag vid detta laget kommit rätt bra fram till att jag inte under några som helst omständigheter tänker flytta fordonet åt detta hållet, räcker med att fordonet spökat en gång idag utan broms för min del, även om vi nu får broms till på alla konstens regler så är det ändå något som säger mig att det är en allmänt dålig idé..

Pillrar iväg till andra hytten igen för att försöka få igång skiten så att vi åtminstonde kan ta oss ur vägen, vi står ju inte direkt sådär jääääättebra till om man säger så..
Får igång det mesta, blir lite knas när ATCn inte vill vara med att leka längre, enkelt löst med ATC av, plockar för säkerhets skull även bort panelen för att snabbt kunna komma åt nöddriftskranen, gör bromsprov med både vanliga körkontrollern samt nöddriften, bara för att, och sen är det dags att försöka komma ur vägen lite, komplett med tillhörande växlare med komradio in till platskontrollen, såna är bra o ha i bland..!

Här kan vi lugnt säga att det går långsamt, igår kväll när jag passerade genom dasstömningen tyckte man att 5 km/h kändes ofantligt långsamt, idag när vi flyttade ett spökande fordon, utan att vara helt hundra på bromsens funktion, kändes 5 km/h vådligt snabbt, konstigt hur saker och ting förändras.

In på nya spåret kom vi i alla fall, ur vägen, alla nöjda och glada för stunden, och jag får ett nytt fordon att snabbklargöra, var nog nytt personbästa faktiskt, och vi rullar slutligen ut från Hagalund med en mild försening om 3 minuter, och går dessutom från Stockholm C i rätt tid, komplett med en kopp blåbärssoppa brevid mig, nöjd och någorlunda glad!

Resten av turen hem gick för övrigt fint, lite småspökande toaletter, men inget allvarligt, skönt!

Imorn är det pendeldags, förhoppningsvis väl fungerande så som dom alltid brukar vara!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén