ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Tagg: Rc6 Sida 1 av 3

Motivationen den flödar

November. Grått, mörkt och eländigt. På det en fantastisk variation utav turer på jobbet. Motivationen den flödar sådär fullkomligt. Verkligen. Eller något.

Knappar och reglage

Diverse knappar och reglage i Rc6-hytten

Det märks mer än väl i bildarkivet att november är en omotiverad månad. Lade in en första undermapp där i fredags, den 11/11. Idag blir det en andra, med bilden ovan som eventuell enda deltagare.

Läs mer

I loktågens tecken

Jajamensan, det är dags för lite järnväg här igen, för att blanda ut mixen utav teknik och bilar sådär!

Anledningen till det är väl mest den för mig ovanligt höga koncentrationen utav loktåg den här jobbhelgen, en tågtyp jag egentligen inte beblandar mig med fasligt ofta, bortsett från den förhatliga Uppsalapendeln då.

Normalt sett huserar jag i mysiga små (?) motorvagnar utan större behov av att skita ner mig med rundgångar och annat bös. Men inte i helgen. I helgen har det istället erbjudits bland annat ett varv på Hallsberg med vad som inte kan kallas en helt perfekt elevtur, fast utan lokförarelev att plåga då.

Loktåg i Degerfors

I väntan på mötande tåg

Läs mer

Den trådlösa framtiden

Eller som vi också kan kalla det, åter till ritbordet. För de återkommande besökarna här kan säkert skrapa fram minnen utav mina tankar kring trådlösa hörlurar för ganska exakt sådär ett år sedan.

Då slutade det i ett par Sony MDR-XB950BT, ett par hörlurar som lät bra till en början men som inte alls var vad jag sökte i längden. Istället återgick jag tämligen snart till ett par trådade Bowers & Wilkins P7 som låter absolut fantastiskt på alla sätt och vis.

Men det var då, när 3,5 mm-kontakten fortfarande var en självklarhet. Sedan dess har det ju hänt ett och annat, som att Apple deklarerat att denna antika och analoga port skall förintas.

Visst, det kommer medfölja en lightning-analogadapter till min nya iPhone 7 Plus och det lär köpas till fler med för den delen, för sådär hundralappen styck. Men “behovet” av lite bättre, långsiktiga lösningar med färre sladdar ökade ju än en gång.

Om jag redan innan senaste iPhone-lanseringen var intresserad utav Bose nya trådlösa QC35 så vet jag inte riktigt vad nuvarande stadie skall kallas?

Bose QuietComfort 35

Visst, de är långt ifrån lika mycket Hi-Fi som mina P7 och för all del, alla andra hörlurar i den prisklassen runt 3500-4000 kr med sladd. Det är liksom ett oundvikligt ont i trådlöst jämfört med trådburet. Istället får man dock brusreducering som skall vara klassledande, vilket vore ganska trevligt ändå.

Även om det vore trevligt med ett par QC35 runt öronen så kanske ändå inte detta får bli den mest prioriterade kategorin. Istället är det de där in-earlurarna som behöver prioritet. Som beskrivet tidigare så har jag ju mitt favoritpar Supra-lurar som inte bara sitter fantastiskt i mina udda öron utan även låter grymt bra för sin storlek.

Hur jag än vänder och vrider på det så är det ju trots allt dessa Supra-lurar som används mest frekvent i vardagen, på jobbet när rätt fordon vankas, på kvällarna när hustrun och jag sover på olika orter och behöver vår dos telefontid, på resor och på diverse hotellrum och rastlokaler.

Till skillnad från kategorin over-ear så har jag här ruskigt dålig koll på vad jag vill ha till  min vardag. Med tanke på användningsområdet så går brusreducerande lurar bort lite, det är inte helt lämpligt i de fall när jag använder lurarna för att rent allmänt dämpa ljudet i förarhytten på exempelvis Rc6-loken. Viss medhörning är av högsta vikt där.

Så, frågan går ut till läsarkretsen. Vilka trådlösa in-earlurar med halvhyfsad batteritid och gôtt ljud skall man ha såhär i slutet av 2016?

Konsten att fickparkera

Fickparkerat tåg

Ibland så är det lite ont om plats för uppställning utav tåg vid depån Hagalund utanför Stockholm. Häromdagen fick jag smyga hyfsat nära framförvarande tåg för att hela mitt tågsätt faktiskt skulle få plats innanför signalen. Givetvis var jag ju tvungen till att dokumentera det hela för att kunna skryta om mina förmågor inför världen, eller något sådant…

Kunde ju dock faktiskt kört en liten bit till, om man ska vara sådan. Fast vid det här laget började det bli en smula svårt att se faktiskt avstånd från förarplatsen…

Likt en mogen aubergine

Man kan gott tycka att efter en sådär åtta år på järnvägen så borde man veta bättre än att få fingrar på fel plats. Ändå var det just och exakt det jag fick igår. Fingrar på fel plats alltså. Mellan maskinrumsdörr av solid metall och dörrpost av lika solid metall.

Till en början var framförallt höger ringfinger mest platt, sedan bultande rött och något missformat för att så småningom förvandlas till en tämligen svullen och närmast självlysande uppenbarelse. Nu, såhär dagen därpå, så går det mest att jämföra med en mogen aubergine.

Ont finger

Ont finger

Ont finger

Andelen och grovheten på svordomarna som uttalades i direkt samband med fingrarnas möte med dörren gör vi nog bäst i att inte nämna, men det var så barnförbjudet som man bara kan föreställa sig. Eventuellt fick en av Trafikverkets tågklarerare även höra mer än denne behövde då hyttens telefon kopplade upp ett inkommande samtal lite sådär snyggt och prydligt mitt i allt.

Den värsta smärtan lade sig efter någon timme och nu märks mest en molande värk av. Tack och lov har jag haft känsel i fingrarna som drabbades, så det bör inte vara alltför illa. Hoppas jag. Det går dock inte att undvika att fascineras av hur färgen på fingret förändras med tiden och även om jag känner mig en smula handikappad så börjar det så smått gå att få nytta av fingret igen, begränsad nytta.

Däremot är jag så smått begränsad i vad jag kan och inte kan göra på jobbet för ett antal dagar framöver. Loktåg, rundgång, koppel- och slangarbeten skall undvikas tills vidare. Detsamma gäller även klargöring/avställning utav X2 då tågvärmekoppling är lite utav överkurs för handens förmåga just nu.

Mitt i allt elände är jag dock mest tacksam över att ens ha fingret kvar på handen, även om det för stunden är en smula avvikande från ordinarie utförande. Jag kunde lika gärna blivit lämnad med en stump till ringfinger med den smällen som uppstod.

Fredagsmys

Fredagsmys med tåg 52

Fredagsmys av lokförarstuk, köra kvällens tåg 52 från Karlstad till Stockholm och sedan avnjuta en natt på Château Lunden. Det är den glamourösa livsstilen vi lever…

Och ja, det går på det berömda pipet, den smet så smått för mig under tiden jag tog bilden…

Sicksack över landet

Håll i er, för nu väntar något så oerhört ovanligt som ett inlägg som rör jobbet. Just för att jag idag gör något som inte direkt hör till min vardag som så. Något värt att skriva om lite mer sådär.

Idag har det nämligen vankats något som kallas linjekännedom, d.v.s. att åka en sträcka för att se den med egna ögon och få en uppfattning om hur den ser ut och vad som finns att förvänta sig på vägen. Detta är något man normalt gör om man skall börja köra på en ny sträcka, för att man skall kunna vara någorlunda hemtam när man kör på egen hand.

Dagens omgång linjekännedom har dock inte riktigt haft det syftet. Utöver min lokförartjänst så är jag ju som beskrivet tidigare även trafiksäkerhetshandläggare för lokförarna både i Karlstad och Göteborg. Detta innebär att jag får in rapporter från linjer som jag själv inte kör till vardags och som jag då tänkte kunde vara trevliga att besöka.

Så, för dagens utflykt så har det fått bli en sväng på den bana som kallas för Kust till kustbanan, från Göteborg till Kalmar eller vice versa om man så föredrar detta. En nätt liten sväng á 4 timmar med klassiskt lokdraget tåg tvärs över ett idag tämligen grått landskap.

Samtliga av dagens bilder är tagna med en Sony α7 II med Zeiss Loxia 2/35.

Karta över sydvästra Sverige

Resan från Göteborg går via bland annat Borås, Värnamo, Alvesta, Växjö och Emmaboda innan man kommer fram till Kalmar. Stundvis på närmast antikt skarvspår, stundvis på tämligen snabba spår igenom skog och mark. Uppehållen är relativt många och antalet hastighetsförändringar tappade jag ganska raskt räkningen på.

Lokförare under uppehåll

Fokuserad kollega tar hand om ett av alla uppehåll längs med vägen i en klassisk Rc6-scen. Kanske inte direkt en av de mest moderna arbetsmiljöerna, men ack så driftsäker! En sådan här dag så uppskattas även den ordentliga biträdesstolen lite extra för mig som snällt åker med vid sidan av.

Tåg 344 i Kalmar

Väl framme i Kalmar så görs rundgång på tågsättet och här ses det strax innan avgång åter mot Göteborg igen, där undertecknad även befann sig ombord mellan Kalmar och Alvesta. I Alvesta blev det tågbyte för vidare färd söderut mot Malmö med flaggskepp X2000.

Eftermiddagsfika på X2000

Platsen för dagens sammanfattning, plats 51 i vagn 2 på SJ snabbtåg 10537 mot Malmö, komplett med lite inhandlat eftermiddagsfika från bistron och lite tågwifi för underhållning och bloggande.

Väl framme i Malmö vankas en hotellnatt för att i morgon avnjuta Västkustbanan upp mot Göteborg igen, innan det så småningom blir till att återvända till Karlstad och den efterlängtade flickvännen igen.

Reglage – dag 351/365

Gasreglage

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 1600, 1/60 sek vid f/2,0

Idag firar jag återkomsten till Arvika, kvällsbuffé och riktigt goa sängar genom en bild på gasreglaget i en Rc6. Riktigt inspirerande ja. Men lugn, efter detta är det bara två veckor kvar av min utmaning och innehållet på bloggen kan då återgå till att vara, ja, något annat..?

Elevåkning – dag 300/365

Elevåkning

Canon EOS 6D, 50mm, ISO 3200, 1/125 sek vid f/2,8

Just nu åker jag runt och har det sådär behagligt på jobbet igen, med en nästan helt färdigbakad elev som sköter jobbet åt mig med små inflikningar här och var. Helt klart en acceptabel situation faktiskt!

Till kvällen blev det rent av att han fick jobba ordentligt med, i och med att färdmedlet för hemresan blivit utbytt från en enkel och bra Regina till loktåg med Rc6 som dragare. Nyttigt kallar vi det om inte annat. Dessutom bra gôtt för egen del med, eftersom just loken erbjuder en stadig och ordentlig stol att sitta på till skillnad från Regina-tågen, där endast en träpall finns att avnjuta.

I morgon får jag dock vackert klara mig själv, då min elev rycks ifrån mig för andra ärenden inför starten av dennes egna lokförarkarriär!

Elevåkning – dag 218/365

Elevåkning

Nikon J1, 10mm, ISO 200, 1/250 sek vid f/3,5

Sedan igår är jag återigen ute och åker med elev som kör åt mig. Det var ett bra tag sedan sist nu, i våras någon gång, så nu är det faktiskt riktigt roligt och gôtt att ha någon som gör jobbet åt en så att säga. Allra helst när man har en duktig elev dessutom, som blir mer och mer självgående för var dag. Framför sig på bordet har man åtminstone tjänstesurfplattan, så att man kan hålla ett vakande öga på hur man ligger till och dessutom roa sig med att spionera på alla andra tåg runt en.

För övrigt är det rätt fascinerande, att detta endast är den andra bilden på hela året som jag tar med min Nikon J1, som trots allt åker omkring med mig i jobbväskan varenda dag som jag tjänstgör. På något sätt känns den inte alls lika lockande att bruka som exempelvis min Fujifilm X-E1, som jag i tid och otid OCKSÅ släpar med mig land och rike runt. Kanske borde man se detta som en god anledning att pensionera J1an och se sig om efter andra alternativ till att dokumentera lokförarvardagen?

Om inte annat, så skulle säkerligen sonen bli rätt nöjd om han fick möjlighet att leka med J1an istället…

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén