ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: överliggning Sida 2 av 4

Den lilla omvägen

Om cirka en timme är det då dags att ta tag i en ny arbetsvecka, en aning tidigare än vad ursprungsplanen, 12.30, sa från början, men vad gör det när man varit ledig i nästan en vecka..?

I kväll är det dessutom tanken att jag skall övernatta i Arvika, vilket betyder en väldigt bra sak såhär i slutet av lönen, gratis kvällsbuffé! Kanske inte direkt någon lyxmat, men utan tvivel så är det både ätbart och, ja, gratis?

Men, innan vi kommer till Arvika, som då ligger ca 7 mil väster om Karlstad, så blir det den lilla omvägen via Stockholm och vagndepån i Hagalund, vilket då först ligger circa 33 mil österut. Totalt för dagen, när alla tåg är körda så blir det strax över 70 mil tågkörning, vilket är ett ganska lagom arbetspass!

I morgon väntar dock ett ännu mer lagom arbetspass, först upp mitt i natten, klargöra ett stycke X2 och därefter köra det till Karlstad, vilket då alltså blir dryga tiondelen av dagens distans..!

Men först och främst skall vi klara av frukosten helt och hållet, och kaffet, detta underbara, ljuvliga kaffet!

Tåget som inte ville vara i tid!

Efter lite hastiga och lustiga turändringar med kort varsel så blev min lilla övernattning i Arvika mellan igår och idag, istället utbytt mot två sena turer mot Stockholm, till såväl för som nackdelar! Fördelarna är sovmorgon, sova hemma och ännu en sovmorgon. Nackdelen är väl närmast att dagen idag blev en aning längre än ursprungsplanen..!

Men, nåväl, inga större bekymmer i det! Både igår och idag är dock samma tur, att köra tåg 634 till Stockholm, vända det i Karlberg, ha lite rast, byta av tåg 47 och sedan köra det tågsättet till Karlstad, där det blir sedvanlig rundgång, undanväxling och avställning. Denna variant har jag provat en gång tidigare sedan T12 började gälla den 11 december, och det tycks som om jag har en ny utmaning här i livet, nämligen att få tåg 647 att vara i tid till Karlstad..!

Båda de gånger jag haft det hittills har det nämligen varit en aning uppförsbacke på ett eller annat vis. Första gången, i förra veckan, så fick jag mig ett långsamt godståg före från Laxå till Kristinehamn, inte helt smidigt och gjorde att vi var 8 minuter sena dit, varpå även en rullstol skulle av tåget och därmed var alla chanser att köra in tid puts väck.

Igår kväll fick vi det långsamma godståget före redan i Katrineholm istället, DLC Stockholm erkände utan omsvep att de gjort ett misstag och bad om ursäkt! DLC Hallsberg ordnade omkörning i Vingåker men då var vi redan 7-8 minuter sena. Körde in så att vi skulle kunnat ankomma Hallsberg c.a 5-6 minuter sent istället, men då var det stopp in i Hallsberg. Körde in mer tid sedan uppåt Laxå till, men fick sakta ner för tågmöte i Hasselfors. Körde ännu en gång in tid till Kristinehamn och var 5 minuter efter vid avgång därifrån, men fick invänta tågmöte IGEN i Ölme varpå slutnotan hamnade på 8 minuter efter tidtabell till Karlstad..!

Men, anslutningen mot Charlottenberg och Sunne höll i vart fall, och det är ju alltid något!

Till kvällen gör vi ett nytt försök, någon gång ska väl det där jävla tåget vara i tid!?

En inte riktigt lika bra morgon

Dagens uppvaknande tog plats i Hagalund efter överliggning där efter att ha sovit bra, men kanske inte fullt så mycket som man önskar. Dessbättre har vi av oklar anledning fått tilldelat dubbelrum där i Chateau Lunden, vilket är lite udda i sig eftersom behovet av dubbelrum på just den platsen lär vara tämligen begränsat. Men ändå, fördelen med dessa två rum är att de ligger så nära kaffemaskinen som ett överliggningsrum bara kan komma, vilket är en ruskig fördel sådär på morgonkvisten när den lilla visaren håller sig obehagligt nära 4.

Upp kom jag i vart fall, första muggen kaffe sveptes och fordonslista inhämtades för en studering, såg i stort sett hyffsat katastroffri ut! Ringde upp vår plattskontroll för att få reda på vart på denna stora bangård bortom blåkulla som fordonet matchande fordonslistan kunde tänkas finnas, och resultatet var inte alltför långt bort, trevlig! Fick ju givetvis även agera förmedling åt de två andra kollegor som befann sig i rummet, och kunde nöjt meddela spår längre och längre bort för deras skull!

Promenerade ut till mitt lilla tågsätt och fnissade lite gott när kollegan fick gå vidare, längre bort, innan jag klättrade upp på mitt egna tågsätt, dagen till ära försedd med noskon och hela köret!

Noterade väl på plats i hytten att alla uppgifter inte var inmatade i tågskyddssystemet ordentligt, aja, bara att trycka till på knappen så är är det avklarat. Trodde jag ja!

Tryckte både en och tre gånger på knappen utan resultat, för att inse att den där raden om att just det felet var åtgärdat, kanske inte riktigt stämde överens med verkligheten just där och då! Mutter, mutter och in i maskinrummet för att starta om ATC-enheten, först den lilla då för enkelhetens skull. Hjälpte ju inte ett dugg. Bara in igen och slå ifrån den ordentligt, vänta en stund och därefter starta upp den ordentligt igen! Nu så fungerade allt så fint så, skyndade mig illa kvickt att mata in alla uppgifter och kände mig nöjd!

Drog sedan igång min lilla funktionstest av det redan klargjorda tågsättet och började notera vissa underligheter. När tryckluftssystemet skulle kontrolleras för täthet så visade det sig att den ventilen var lite knasig, milt sagt, och istället för att hålla sig på en stadig, lagom nivå så pytsades det istället in betydligt mer luft i systemet, vilket på inget sätt är helt optimalt. Skyndade så gott det går kl 5 på morgonen att stänga av detta elände, men förgäves! Bara att konstatera att hela tågsättet nu var brutalt överladdat med tryckluft och att det var dags att försöka lösa eländet.

Grejjen med tryckluftssystemet till tågets bromsar är att så länge systemet är trycksatt så är bromsen loss, sänks trycket går bromsen till. Allt detta styrs av ett styrtryck i en bromsventil, som följer med när trycket höjs till den nivå det ska vara, 5 bar. Går trycket upp så följer styrtrycket upp, men det följer inte med ner, eftersom detta tolkas som en trycksänkning och därmed bromsning. När det då blir så galet som denna morgon, att trycket blir en aning för högt, kan man utjämna detta och låta såväl styrtryck som vanligt tryck sakta sjunka till rätt nivå. Det fungerade inte. Varken första eller andra gången.

Mitt problem nu var alltså att bromsen gick att få till, men inte att lossa, vilket ger vissa svårigheter att köra tåget. Man kanske kan ta sig till strax efter Flemingsberg, men där sitter det garanterat detektorer som kommer att ge utslag på sådant tilltag..!

Det var bara att vackert inse att det var dags för den klassiska lösningen, “Gör om, gör rätt!”. Slog en signal till platskontrollen igen för att meddela om mitt elände, eftersom det i stort sett var tid för avgång för min del, och att de snart skulle börja undra om jag somnat om igen.

Därefter var det bara av att tömma tågets genomgående tryckluftsledning, ge sig ut först i maskinrummet för att tömma bromsventilen på styrtrycket och därefter upprepa detta på alla tillhörande vagnar för att helt och fullständigt tömma tåget på bromsluft. Efter detta får man vackert promenera tillbaka till förarhytten och börja ladda upp luften i tåget igen, till ett mer normalt och funktionellt tryck, en procedur som tar sin lilla tid, kort sagt.

Efter en hel hög med om, men, hit och dit så kom jag till slut iväg från Hagalund med mitt tågsätt och kunde rulla ner till serviceplattformarna, detta med en försening om 17 minuter, inte helt optimalt..!

Tack vare ruskigt effektiv personal ombord på tåget och på LSG och catering så kunde vi dock klara av det uppehållet på kortast möjliga tid, och rullade faktiskt ner till Stockholm C före utsatt tid, varpå en helt händelselös och rättidig resa till Karlstad kunde utföras!

Dagens lärdom får alltså bli insikten om att det är jävligt korkat att överladda tryckluftssystemet, det blir bara en massa elände och spring då, och det är inte bra kl 5 på morgonen, innan första ordentliga koppen kaffe!

En timme på Stockholm C

Då var ytterligare två dagar i järnvägens tjänst avklarade utan varken förseningar eller andra besvär. Visserligen blev i 6 minuter sena från Degerfors på vår färd mot Stockholm med tåg 640 igår kväll på grund av sent mötande tåg, men det hade vi minskat till 3 minuter sent i Hallsberg, rätt tid i Katrineholm och 6 minuter FÖRE tiden till Stockholm.

Därefter följde för min del drygt en timmes väntan på Stockholm C som tågvakt, innan tåget vi haft skulle fortsätta mot Falun för kvällen. Vad gör man då i en timme på Stockholm C och spår 17b..?

Jo, man tar fram kameran och leker lite smått!

Golvnivå i en upprustad 80-talsvagn

En slitstark och något ärrad hjälte!

Tålmodig väntan

Ständig rusning

Så småningom dök i vilket fall avbytet upp, och eftersom man alltid dröjer kvar för allmänt skitsnack missade jag givetvis första bästa pendel ut till Ulriksdal och överliggningen i Hagalund. Detta gjorde dock att jag istället fick beskåda en bit historia när SKÅJ – Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg trillade in på spår 18 efter en julbordsresa, kikade in lite snabbt i det smått antika D-loket av någon typ och konstaterade att Rc3 nog inte är så fasligt illa ändå.

Till Hagalund kom jag i vart fall till slut, i enlighet med turförteckningen dessutom, och landade på mitt dubbelrum för natten.

Hemresan idag passerade sådär utan att göra sig nämnvärt hörd, mest nöjd över att tåg 621 nu går kl 6.21 från Stockholm C, det kommer jag leva på länge!

Helg..?

Jajamen, då var det helg igen, en ledig sådan dessutom! Måste säga att denna helg har varit tämligen efterlängtad, för även om veckan i sig inte ser så nämnvärt påfrestande ut på papperet, så lägger man ändå på sig en viss nivå av bitterhet när man spenderar den tredje natten borta inom loppet av en vecka.

Denna period inleddes med övernattning föregående fredag – lördag i Hagalund, vilket visserligen resulterar i bonusledigt på söndag – måndag, men som kompenseras upp med övernattning i Arvika tisdag – onsdag och åter en gång i Hagalund nu torsdag – fredag. Känns lite som att man spenderar varannan natt hemma, varannan borta hur länge som helst.

Nåväl, i vanlig god ordning på senare tid har det i stort sett flutit på fläckfritt hela veckan, bortsett från tisdagens sena avgång med tåg 57 mot Arvika, vilket ändå löste sig rätt bra. Förutom den turen har tågen varit i rätt tid i stort sett överallt, vilket gjort mitt jobb väldigt lätt. Inte ens dagens tåg 621 som annars är så känsligt för störningar bjöd på nämnvärd utmaning, utan allt flöt på fläckfritt hela vägen hem.

Tågsätt från SJ621 parkerat på spår 20 i KarlstadAvslutade dagen med att färdigställa tågsättet för avgång åter mot Stockholm åt kollegan som sedan skall köra tåg 454, varpå jag passade på att ta denna bild innan hemgång. Hittills trivs jag riktigt bra med min lilla kamera som har fått följa med på mina dagar rätt friskt sedan jag skaffade den!

Frågan är nu, om man skall gå och vila ögonen en stund innan resten av dagen tar vid, eller om man istället skall satsa stenhårt på att somna gott i soffan någon gång under den tidiga kvällen istället? Ack dessa svåra beslut!

Ny vecka, nya äventyr?

Se där, klockan är okristligt tidigt, närmare bestämt strax efter 5 på morgonen, och det innebär att det till slut är dags att ta tag i arbetsveckan! Och för er som började jobba igår morse, när det till råga på allt var måndag, så kanske detta uppfattas som en aning gnälligt, men jag hade inte haft något emot en eller kanske ett antal dagar till ledigt…

Dagen idag spenderas som reserv, d.v.s. bänkvärmare i förhoppning om att trafiken skall rulla på precis som vanligt och därmed utan störningar eller andra besvär. Det brukar fungera bra. Jag hoppas starkt på det även idag.

Veckan i övrigt är väl ingen mördarvecka direkt, arbetsplatsträff väntar hela dagen i morgon, därefter dagtur på Stockholm varpå fredag-lördag bjuder på övernattning med “sovmorgon” i Hagalund på lördag. Söndagen är sedan bonusledig enligt turnyckeln, det är sådant vi gillar starkt!

Nu sitter jag här i all ensamhet, i ett åtminstone juldekorerat fikarum som trots allt förhöjer stämningen en aning, fattas bara att det vore glögg istället för kaffe i muggen, och att det vore kväll, inte aptidig morgon.

Planen för dagen, om allt fortsätter i lugnets tecken, är att titta in på fotobutiken tvärs över gatan, samt Expert-butiken i gallerian tvärs över gatan, för att se om de har några roliga kameror att klämma på. Mer specifikt är jag småsugen på Nikon J1, och inte bara för namnet, utan även lite för designen på den.

Nikon J1 svart

När man kikar runt till höger och vänster omkring på nätet upptäcker man annars tämligen fort att allt som har med spegellösa systemkameror att göra, är en kompromiss åt än det ena, än det andra hållet. Antingen saknas blixt, eller så är designen apful, eller så har den bristande tekniska specifikationer, eller så är batteritiden under all kritik o.s.v.

Alltjämt befinner sig då alltså beslutsångesten där, riktig systemkamera “om ett tag” som dessutom riskerar att bli liggandes likt min gamla Nikon D60, eller en spegellös systemkamera “snart” som kanske har större chanser på att få följa med och bli använd? Billigt blir det i vilket fall inte, vilket också, tro det eller ej, är en aning avskräckandes…

Nåja, jag har ju några timmar till på mig att fundera idag, hemgång blir det kl 13 om inget oförutsett inträffar, d.v.s. om drygt 8 timmar…

Hej kaffemaskin!

Söndag..?

Söndag står det på menyraden i datorn, det stämmer säkert, jag har ingen aning i vanlig god ordning, jag vet att jag jobbar, idag igen, that’s it!

Det rör sig med andra ord om en jobbvecka, en sådan där när man jobbar 6 dagar och är ledig 1, typ i vart fall. Oftast brukar det även innefatta en överliggning eller som i detta fallet, tre, vilket gör att vissa arbetsdagar åtminstone är lagom långa. Denna veckas specialare får väl vara en dubbel överliggning i Hagalund som helgnöje, först fredag-lördag och nu söndag-måndag, utöver detta har jag i vanlig god ordning även nattat i Arvika i början på veckan, ett obligatorium.

Veckan har dock inte följt ordinarie normer helt och hållet, i onsdags bar det av till Stockholm för att gå på rekryteringsdag, i en stund av fullständig sinnesförvirring sökte jag nämligen till en ny tjänst, på deltid, som litteraspecialist, en smått luddigt beskriven tjänst som väl mer eller mindre går ut på att försöka vara någon form av spindel i nätet mellan förare, ombordare, chefer, reparatörer och annat löst folk, eller något sådant.

Nåväl, sökte gjorde jag i vart fall, komma på rekryteringsdag fick jag också göra, samt den minst sagt skräckinjagande uppgiften om att hålla en presentation på upp till 15 minuter utöver den sedvanliga intervjun. Ska vi snacka skitläskigt här eller vad!?

Detta är ju något jag medvetet undvikit i det längsta i alla tider, faktum är att jag nog klarat mig undan från det helt och hållet genom hela skolgången och i övrigt, ända fram tills nu det vill säga…

En vecka fick man till att förbereda sig, och det hela var faktiskt färdigskrivet nästan i god tid, redan kvällen innan rent av, ett under av framförhållning! Tanken var sedan att plugga in det ordentligt under tågresan till Stockholm, 2,5 timme tillsammans med en kaffetermos skulle ju bli perfekt!

Fast riktigt så vart det ju inte, när det väl var morgonen efter och nästan dags att gå ner till stationen så kikade jag in lite snabbt för att se vilka som skulle jobba ombord, och var inte förarraden ganska så obehaligt tom..?

Ingen förare brukar ju försvåra tågfärden ganska starkt, bäst att ringa och undersöka närmare, visst intresse för att komma fram fanns det ju…

När man väl ringt rätt nummer så höll man som bäst på att pussla med jourer hit och dit för att försöka få ihop det hela, vilket jag tyckte var något onödigt, och föreslog att eftersom jag ändå skulle till Stockholm, kunde jag ju köra tåget dit, bara någon annan tog det ut till Hagalund, det lilla problemet att jag var hemma och inte fullt färdigklädd med endast 10 minuter till turstart löstes genom taxiresa och en smått lättad personalplanerare på andra sidan telefonen tackade så gott.

Och vad ska man säga, själv är bäste dräng? Vi var 6 minuter före tiden till Stockholm C med ett fullt fungerande tågsätt som gick så bra så, enda som inte ville sammarbeta var väl skyltningen, som visade olika klockslag beroende på vilken vagn man var i, dessbättre visade de ordentligt fel, så ingen skulle kunna misstolka det i vart fall.

Detta vart också lönsamt eftersom två biobiljetter hittade till mig som tack för hjälpen, det gillar vi!

Biobiljetter

Så nu blir det bio med sambo till nästa helg, den lediga helgen, när även barnvakt är inplanerat, och det gillar vi starkt!

Rekryteringsdagen då? Jo, överlevde väl i vart fall? Sen får vi väl se hur det går i slutändan, det är det ingen som vet ännu…

För min del är det en stor vinst att ens ha genomfört presentationen, ett mikroskopiskt steg för mänskligheten, ett jättegigantiskt steg för Joakim!

Resten av veckan har så här långt flutit på så fint så, vackert väder, fungerande tåg, endast något efter tidtabellen med Oslo-tåget i fredags, problemfritt Uppsala-varv på det, och en lätt kö till toatömningen i Hagalund gjorde fredagskvällen komplett. Körningen igår förmiddag gick fullkomligt smärtfritt och lugnt till, lite rast i Kil innan passresa åter till Karlstad klarades av, och sedan ledigt fram tills idag på eftermiddagen.

Nu blir det att köra Karlstad-Stockholm-Hagalund, sova lite, och köra returen i morgon bitti, slutar vid 9-snåret och sedan ledig tisdag, blir bra det!

Men först tar vi en uppfriskande dusch på det hela, försöka se något sånär välvårdad ut inför arbetsdagen…

Verkligheten närmar sig!

Ledigt sitter man här vid köksbordet och filosoferar, i morgon vid den här tiden är jag på väg upp till Karlstad för att på onsdag köra min första tur på min nya stationeringsort. Kvar hemma blir stackars Angelika och Kaspian, som får stå ut med varandra som sällskap i ännu en vecka.

Just denna veckan är dessbättre ganska kort och bra, endast två nätter i Karlstad, samt en natt i Hagalund på överliggning med jobbet blir det innan jag styr hemåt igen. Tanken är att mer eller mindre spetsvända i Karlstad på fredag morgon, en timme har jag i bytestid innan tåget jag tänkt åka går österut…

Första natten i Karlstad klarade vi av torsdag-fredag utan större besvär, känns lite udda att vandra omkring bland någon annans prylar dock. Blir kanske lite bättre till veckan när jag tänkt mig ta med en egen mokabryggare att göra kaffe i, äntligen får den komma till användning igen, eftersom vi har haft induktionshäll här i huset har den bara samlat damm sedan i våras!

MokabryggareVäntar nu ivrigt på att se schemat för nästa vecka, och se hur mitt åkande skall läggas upp, tanken är ju att kunna vara hemma så ofta det passar och går med tider och annat, samt att undvika att ta bilen mer än absolut nödvändigt, häromdagen var ju bensinpriset uppe på 13.02 kr/l, och åker jag tåg betalar jag upp till 60 kr/enkel resa, viss skillnad!

Något varv måste jag dock ta bilen med mig, jag hade ju planerat att lämna in sommarhjulen på däckhotell i Karlstad, och det är aningen omständligt att transportera fyra sommarhjul på tåget känner jag, även om jag har sett värre saker..!

Till helgen kommer även föräldrar plus syster på besök, blir lite av ett förtida firande av julen, dels för att hela huset blir fullt av släkt från Angelikas sida under julhelgen, men även för att jag firar min julafton ombord på tåg detta året, och på detta viset får jag ändå lite julfirande!

Fast det ska väl erkännas att vissa tankar om julpiffning av förarhytten finns i mina tankar, men det får vi se vad det blir av..!

På äventyr i okända spår

Tack vare ett litet banarbete i Stehag blev det ut på nya äventyr igår, tågen mellan Hässleholm och Lund blev omdirigerade via Helsingborg, en nätt omväg på 7 mil eller så, och därmed en restidsförlängning om 50-60 minuter, beroende på tågmöten längs vägen. Än mer spännande om man inte åkt den vägen förut, som i mitt fall, normalt sett skall man ha linjekännedom för att köra en sträcka på järnvägen, dvs såväl teoretisk kunskap om sträckan samt åkt där minst en gång. I undantagsfall,  t.ex. vid sådana här omledningar, kan man tillämpa begränsad linjekännedom, dvs endast teoretisk kunskap om sträckan.

För att erhålla denna teoretiska kunskap valde jag att komma tidigare till jobbet igår och läsa på lite om vad sträckan klassades som, samt även gå igenom den linjebeskrivning som finns i de linjeböcker vi skall ha med oss när vi åker. Första biten mellan Hässleholm och Kattarp var en sömnig liten sidobana med högsta tillåtna hastighet om 130 km/h och en hel hög med s.k. nollsektioner, en spänningslös del av kontaktledningen som gör att man kan koppla ifrån endast mindre bitar vid behov, istället för att döda hela nätet i ett svep.

Söder om Helsingborg blev det dock åter upp i 200 km/h hela vägen ner mot Lund, och trakterna här bjöd på stundvis ganska vacker utsikt, allra helst på väg in i Helsingborg med halvmånen skinandes ner över Øresund och ljusen från Helsingør klart synliga, samt efter Glumslöv som ligger på en höjd med klar sikt ner mot Landskrona och stadens alla lampor, det är stunder som dessa som man verkligen njuter av utsikten där framme!

I övrigt flöt det på riktigt bra, ankom Lund drygt 10 minuter innan våran nya tidtabell angav, och slutligen Malmö C 6 minuter tidig efter att ha söndagskört efter ett Pågatåg hela vägen från Lund, allt i allt en riktigt lugn och bra sväng.

För att få lite mat i magen inför natten så fick det bli en avstickare in på Burger King för att prova nya Whopper Piñata, rätt okej, men jag vet inte om jag fick allt jag skulle, eller om jag missuppfattat, men väl framme på hotellrummet insåg jag att inga strips återfanns i påsen!? Egentligen var det väl ganska bra, min personliga krockkudde behöver inte direkt en påse härligt flottiga strips, men ändå. Inte orkar man tillbaka och kolla/fråga/klaga heller, så man får skylla sig själv.

Whopper Piñata

Positiv överraskning dock var hotellrummet i Malmö, de gamla rummen som var på Comfort var ingen direkt höjdare, senast jag sov där hade jag rum helt utan fönster, annars hade man oftast fönster in mot innergården och hissen. Nu däremot fick jag ett ruskigt fräsch helrenoverat rum med utsikt mot Turning Torso och med lite vilja, ner mot hamnen, helt i min stil! Tyvärr gjorde min lilla halvförkylning att jag frös som en hund så fort jag klev upp från det varma goa täcket, samt att jag mer eller mindre snurrat omkring i sängen hela natten och därmed inte sovit så bra som jag brukar göra.

Men i övrigt riktigt bra som sagt, till och med att jag skulle kunna tänka mig att åka dit helt icke-jobbrelaterat så småningom, när ombyggnaden är klar!

Hemresan idag gick dessutom så smärtfritt det bara kan gå, inget anmärkningsvärt alls att nämna, som mest 1 minut efter tidtabell, det får man väl vara nöjd med..?

Imorgon ringer väckarklockan vid 03:20, och på tisdag 03:00, så jag längtar..!

Vi ser det snöar!

Eller ja, stundvis såg jag inte det heller riktigt, ibland var det mer i form av en vit matta med tillhörande vit vägg utanför fönsterrutan, det så kallade vinterkaoset alltså…

Fast så farligt mycket kaos var det inte för min del, pendelsnutten gick utan problem, avgången mot Gävle blev fördröjd runt 15 minuter på grund av nyligen inträffad älgpåkörning utanför Linköping, förseningen minskades till 5 minuter ut från Stockholm C för att växa till 15 minuter vid Arlanda och 23 minuter vid ankomst Gävle, ganska hyggligt ändå med tanke på att det på de vanliga vägarna var fler bilar vid sidan av vägen, än vad det var på vägen, eller med tanke på den bunt inställda flyg samt båtar som förekom under gårdagen.

Funderade lite snabbt på om det skulle bli ett nytt vinterkaos alá 1998 i Gävle under natten, men tröstade mig lite snabbt med att i så fall skulle jag få sovmorgon, och det vore ju osannolikt…

Sista natten på Scandic CH i Gävle alltså, sov som vanligt gott, om än lite kort, snurrade ner till den tidiga frukosten och snodde ihop mina mackor och packade ner för färden söderut. Och ungefär här slutade allt intressant för dagen att inträffa, allt fungerade fint, inga katastrofer, som mest 2 minuter sen, delningen på Stockholm C gick som den skulle, alla möten flöt på, ja, nästan som om det inte skulle vara vinter.

Eller så är det där populära gnället om tågens svårigheter för vintern ganska överdrivna, vad tror vi..?

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén