ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: omledning

Ute i spenaten

Det är just nu lite utav en omledningssäsong på järnvägen, i samband med avslutande arbeten kring Citybanan i Stockholm som nu slutligen skall öppna om några få dagar.

Detta innebär trafikstopp söder om Stockholm nu några dagar över helgen som var och detta i sin tur, omledningar för våra tåg från Karlstad/Oslo som skall mot Stockholm.

För egen del har detta i sin tur inneburit utflykter från Hallsberg via Örebro-Frövi-Västerås på väg till och från Stockholm, en inte alltför bekant sträcka som så. Trots det är det ändå klart intressant att få se lite annorlunda vyer under arbetspassen.

SJ 3000 i Fellingsbro

SJ 3000 på besök i Fellingsbro

Läs mer

Åtta år senare

Eller, som vi också kan kalla det, rena nybörjaren.

Det finns nämligen få branscher där man är berättigad att bära en “Ny på jobbet”-skylt längre än järnvägen. Åtta år är närmast inget alls i förhållande till de som faktiskt har jobbat länge på riktigt. Dessutom känns det som nyss, den där septemberdagen 2008, när jag för första gången skulle stå på helt egna ben.

Min första tur var en sväng pendeltåg, Linköping – Mjölby och sedan upp till Norrköping för att klara av ett okänt antal varv innan dagen var över. Turstart kl 11:38 och slut för dagen var det 19:49, turnummer 7241.

Östgötatrafiken X14 3239 i Tranås

Östgötatrafiken X14 3239 i Tranås, arkivbild

Fordonstypen X14 (X11-14 om vi ska vara specifika) var mitt första fordon och därmed inleddes här en lång period utav gnuggande på den typen körning jag gillar allra minst. Visst, det var ett utmärkt sätt att bli varm i kläderna ganska fort men personligen klättrade jag på väggarna ganska så direkt.

För egen del har det alltid varit klart mer intressant att åka A till B, ha rast, återvända därefter till A igen. Alternativt ha överliggning på annan ort mellan resa till och resa från B. Det går bra.

Efter åtta år så är man dock ganska varm i kläderna för det mesta, utom när det vankas lite utflykter som idag, när ordinarie väg från Karlstad via Katrineholm var lite stukad på grund av spårarbeten.

Istället vankades det omväg via Örebro och Västerås vilket i sin tur innebär en djupdykning i linjeboken, något man inte direkt gör särskilt ofta numera. Men, skall man åka en väg man åker sådär en till två gånger om året, då gör man bäst i att se över sin research för att säkerställa att man har koll på allt.

Skillnaden nu mot då, tidigare i karriären, så är research likt dagens inte särskilt avancerad. Livet blir alltid så mycket enklare när man vet vart man skall börja och det är väl det som skiljer mig från en riktig nybörjare, en känsla för vart man skall börja söka?

Hur som helst, så inleds nu nionde året som lokförare. Vem vet hur många fler det blir? Jag vet ju faktiskt ännu inte vad jag vill bli när jag blir stor.

En liten omväg

Igår var det tågkörardag igen, en inte alltför vanlig dag på senare tid, allra helst inte på linjen mot Göteborg som jag inte besökt på en månad eller sådär! Detta råkar ju även vara en rätt trivsam liten sträcka att köra på, tämligen avslappnat och bra med en ordentlig rast i Göteborg innan man spakar hemåt igen.

Färden ner till Göteborg flöt på alldeles utmärkt, njöt av det soliga och fina vädret som Värmland bjöd på, strax före Mellerud åkte vi igenom den första ordentliga regnskuren som lämpligt nog upphörde strax före plattformen och därmed inte förhindrade den obligatoriska kaffeleveransen.

Ankom Göteborg i rätt tid, avnjöt lite promenad i det kylslagna vädret och därefter god matlåda med flintasteksrester, något som faktiskt fungerade riktigt bra även uppvärmd!

Tågsättet för hemresan ankom i rätt tid och jag tog plats i mitt lilla lok och förberedde mig inför färden norrut igen. Strax innan avgångstid fick jag veta att vi skulle invänta ett något sent anslutande tåg, men vi fick vänta max 5 minuter hette det. Inga problem i sig, 5 minuter kör man ikapp utan större besvär på den banan.

Problemet när det anslutande tåget ankom till spåret bredvid vårt var dock ett annat, tågsättet var nämligen en aning för långt för sitt spår, vilket gjorde att vår avgång blockerades helt och hållet istället, inga 5 minuter här heller.

Göteborg C med för långt tåg 107 på spåret intill

Efter lite kvick växling kunde dock tillräckligt många vagnar från det ankommande tåget släpas bort och lämna fritt för såväl köande ankommande som avgående tåg, däribland oss. Till slut blev vi då dryga 15 minuter sena från Göteborg, vilket ger lite mer att bita i, men ändå ingen katastrofal försening.

Flöt på fint med effektiva uppehåll i Trollhättan och Öxnered och istället för det ordinarie tågmötet i Brålanda blev det istället stopp i Frändefors. Mötande tåg rullade förbi och vi gjorde oss redo för att fortsätta jaga ikapp förseningen norröver när telefonen ringde istället.

På andra änden var det DLC Göteborg som meddelade att ett godståg hade kört förbi en signal i stopp och dessutom kört sönder en växel i samma veva, stod därmed en aning i vägen sådär uppe i Erikstad strax söder som Mellerud, vårt nästa uppehåll. Vi var båda tämligen överens om att det var kort sagt kört, det här kommer ta tid!

Istället för att jaga tid var det bara att ställa in sig på en rundgång med lok och att återvända till plattform i Öxnered för att underlätta kvällens fortsatta färd, ska man bussersätta gör man det betydligt lättare vid plattform än i naturen, något som alla inblandade parter dessbättre instämde med!

Skymning i Frändefors

Sagt och gjort, hängde av loket, växlade runt mig till andra sidan, hängde på och bromsprovade hela rubbet i väntan på att få ett nytt tågnummer att köra på tillbaka till Öxnered, en stundvis negativ del med järnvägen är all byrokrati som gör att det ibland kan ta en onödigt lång stund för att göra något som i teorin är väldigt enkelt.

Eftersom det även blivit bestämt att jag skulle ta med mig hela tågsättet på en sightseeing runt Vänern för att allt skulle vara på plats i Karlstad tills morgonen efter, så gjorde jag även tillräckliga efterforskningar för att kunna köra den nya rutten som efter Öxnered skulle ta oss via Herrljunga och Laxå till Karlstad.

Strax innan vi rullade in i Öxnered kom dock beskedet att det var svårt att få tag på bussar, endast en endaste buss med chaufför gick det tydligen att hitta denna kväll, vilket då skapade en hel del problem eftersom en buss inte riktigt kan ersätta ett välbokat tåg!

Ny plan fick istället bli att de som skulle till mellanliggande stationer fick åka med bussen, och de som skulle hela vägen till Karlstad skulle få åka med tåget på sightseeing i västsverige.

Väl framme i Öxnered blev det ännu en rundgång för att kunna få loket i rätt ände inför färden mot Herrljunga. Därefter blev det lite backande med hela tågsättet för att kunna komma in på rätt spår och svänga till höger, ut mot nya äventyr!

Det var rätt intressant körning i sig måste jag säga, skarvspår och endast 50 km/h tillåtet för vårt loktåg en lång bit av färden, inte riktigt de förutsättningarna man är van att jobba med. Ett solklart tecken på hur nerprioriterade vi var kom i Vänersborg, när till och med båttrafiken hade företräde framför oss.

När vi så småningom kom till Herrljunga var klockan bara en hårsmån före midnatt och det var ännu en gång tid för rundgång, eftersom loket nu åter en gång var i fel ände i förhållande till den tänkta färdriktningen.

Efter rundgång, toalettbesök och hämtning av helt egen kaffetermos med tillhörande snacks så gav vi oss iväg norrut längs med västra stambanan för att på denna väg försöka ta oss till Karlstad. Dessbättre så var detta även sista rundgången som skulle klaras av för kvällen, eftersom Laxå erbjuder triangelspår med möjlighet att ta sig till Värmland från alla håll och kanter.

Efter några tåg före och ett eller annat spontant tågmöte så kunde vi till slut rulla in på Karlstad C kl 02.29, viss skillnad mot ordinarie tiden 22.00 men ändå, det blev tåg hela vägen även om det nu var med en omväg på 15 mil eller så!

Släppte av alla trötta och slitna resenärer, plockade ihop allt och växlade undan tågsättet så fort allt annat var klart, ställde av, skickade upp väskan på kontoret och delade sedan taxi hem med kollegan från kiosken ombord. Landade till slut i sängen omkring 03.30, en aning sliten efter en lång dag! Dessbättre (?) så var reparationerna av den sönderkörda växeln inte klara tidigare än vid 05-tiden på morgonen, så allt slit var åtminstone inte i onödan!

I morgon har jag samma tur och samma tåg igen, jag hoppas dock på en aning mer strulfri tågföring med mindre omvägar och mer rättidighet…

Efter en lång vecka..!

Vissa veckor känns en aning längre än vad andra gör, något som dessutom får en att helt tappa kollen över vad det är för en veckodag till att börja med, denna veckan var solklart en sådan!

Egentligen har väl min vecka pågått sedan lördag förra helgen, när min arbetshelg tog vid på morgonkvisten, en i stort sett problemfri dag efter en aning spänningslös början gav i vart fall vad man kallar för en mjukstart!

Söndagen bjöd på vad man i teorin kallar för lättarbetad tur, köra till Stockholm, lägga sig på Chateau Lunden för natten, köra hem på måndagens tidiga morgon. Vad kan gå fel..?

Vi gick förvisso en aning sent från Karlstad efter ett retligt dörrfel precis vid avgångstid, och tiden som försvann var en aning svårfångad, men inte ohanterlig. Dessvärre så beslöt sig kontaktledningen i Gnesta att fallera vilket innebar trafikstopp mellan Katrineholm och Södertälje i väntan på prognos.

Katrineholm i solnedgången från spår 3

Katrineholm i solnedgången från spår 3

Väl framme i Katrineholm blev det en stunds väntan i sällskap med ett stycke snabbtåg från Malmö samt ett från Göteborg, allt medan alternativa sträckor för omledning övervägdes. Till slut blev dock beslutet enligt önskemål från DLC Norrköping att INTE omleda vårt loktåg över Eskilstuna där kollegorna på snabbtågen skulle köra, utan vi skulle först köra vidare till Flen för bussersättning mot Södertälje/Stockholm C.

Vi lyckades dock avstyra denna första plan, och istället få bussarna skickade direkt till Katrineholm, eftersom det gav några ytterligare valmöjligheter för att kunna fixa och dona med tågsättet om så skulle krävas, istället för att stå i ett öde Flen i okänd tid.

Sagt och gjort, bussarna beställdes och anlände, våra resenärer flyttades över och begav sig mot Stockholm tillsammans med mina kollegor ombord. Kvar blev jag, ett lok och 6 st vagnar i väntan på bättre tider.

En ganska lång väntan blev det dessutom, vi ankom Katrineholm 17.21 och kunde rulla vidare med ett tomt tågsätt mot Hagalund först vid 21.25, 251 minuter efter tidtabell..! Innan ankomsten i Stockholm hann vi dessutom med att spendera drygt 40 minuter i Stjärnhov i väntan på att reparation och förflyttning av hinder skulle klaras av, och till slut rullade vi in i Stockholm 295 minuter efter ordinarie ankomst.

Denna milda, marginella försening innebar dock en annan sak, att min hemresa dagen därpå fick planeras om, nattvilan räckte varken för att ta mitt ordinarie tåg vid 06.21, eller ens att kunna åka pass med nästa efterföljande tåg mot Karlstad vid 8.25 på morgonen. Istället blev det hemresa först vid 10.21, en viss skillnad..!

Däremot var inte arbetsveckan över som så, istället väntade tre dagar i skolbänken på mig, komplett med tidig morgon på tisdagen för att hinna iväg till Stockholm! På schemat stod utbildning i “Utredning av olycks- och orsaksförlopp”, en mycket intressant och efterlängtad utbildning!

Efter två intensiva dagar med teori och en dag med en komprimerad utredning av en fiktiv händelse så kan jag då alltså även titulera mig Utredare utöver Lokförare och Kamratstödjare, en något läskig men samtidigt oerhört intressant arbetsuppgift som väntar mig!

Jag ser med viss ton av skräckblandad förtjusning fram emot mitt första uppdrag som utredare, för även om jag mest kommer att utreda mindre händelser så är ju alla utredningar viktiga för att kunna bibehålla och förbättra den höga säkerhet som råder inom järnvägen!

Men först av allt, så skall jag njuta av denna lediga helg som till slut inföll, och som dessutom blev på hela tre dagar i och med att den lediga dag jag egentligen skulle haft i tisdags, blev flyttad till igår!

Problemet med detta är dock att jag är fullständigt vilse i vad det är för veckodag idag, på något sätt vet jag att det är lördag, men jag tror ändå inte helt på det..!?

Kanske blir bättre om jag tar tag i den där frukosten som jag borde ätit för länge sedan..?

Kast med liten tur!

Ursprungsplanen för denna jobbhelg var att åka till Stockholm, ungefär nu i skrivande stund för att vara exakt, därefter köra ett varv med Uppsalapendel för att så småningom somna sött i sängarna på överliggningen i Hagalund.

Ursprungsplanen var det ja, sedan var det ju den lilla detaljen att det är banarbeten såväl i Älvsjö som utanför Katrineholm denna helgen, vilket gör att det tåg jag skulle kört hem på lördag, tåg 53 Stockholm – Oslo, kommer att omledas via Västerås – Jädersbruk – Hallsberg istället för den ordinarie vägen över Södertälje – Katrineholm – Hallsberg.

Det lilla lilla problemet med det hela är ju dock att jag inte kört vägen från Västerås via Jädersbruk till Hallsberg, något som jag skall ha gjort för att få köra där själv, inte helt bra alltså, något som inte direkt gjorde vår personalfördelning nämnvärt lycklig heller eftersom allt detta uppdagades i onsdags eftermiddag.

Dessbättre fanns det andra kollegor med samma jobbhelg som kunde byta lite turer med, om än med en aning nackdel till min sida, i stället för att sluta 13.05 på lördag blev det visst 20.49, men i stället får jag ju då sova hemma natten mellan fredag och lördag, vilket inte är helt fel!

Detta medför dock även en annan sak, den tur och det tåg jag fick idag hem från Göteborg är samma som jag hade för två veckor sedan, kvällen som inlägget Baksidan med mitt jobb handlade om…

Det skulle vara en lögn om jag sa att jag känner mig helt bekväm med detta, en uns av olust finns det allt i mig, även om jag mer än väl vet att det kommer att gå alldeles utmärkt idag, så går det inte att bortse från helt och hållet. Nu har jag kört förbi platsen ett antal gånger såväl med som utan sällskap utan besvär, och så bör det gå även idag, men ändå!

Nåväl, steg 1 är ju att åka passresa till Göteborg, så vi börjar där, 11.46!

På äventyr i okända spår

Tack vare ett litet banarbete i Stehag blev det ut på nya äventyr igår, tågen mellan Hässleholm och Lund blev omdirigerade via Helsingborg, en nätt omväg på 7 mil eller så, och därmed en restidsförlängning om 50-60 minuter, beroende på tågmöten längs vägen. Än mer spännande om man inte åkt den vägen förut, som i mitt fall, normalt sett skall man ha linjekännedom för att köra en sträcka på järnvägen, dvs såväl teoretisk kunskap om sträckan samt åkt där minst en gång. I undantagsfall,  t.ex. vid sådana här omledningar, kan man tillämpa begränsad linjekännedom, dvs endast teoretisk kunskap om sträckan.

För att erhålla denna teoretiska kunskap valde jag att komma tidigare till jobbet igår och läsa på lite om vad sträckan klassades som, samt även gå igenom den linjebeskrivning som finns i de linjeböcker vi skall ha med oss när vi åker. Första biten mellan Hässleholm och Kattarp var en sömnig liten sidobana med högsta tillåtna hastighet om 130 km/h och en hel hög med s.k. nollsektioner, en spänningslös del av kontaktledningen som gör att man kan koppla ifrån endast mindre bitar vid behov, istället för att döda hela nätet i ett svep.

Söder om Helsingborg blev det dock åter upp i 200 km/h hela vägen ner mot Lund, och trakterna här bjöd på stundvis ganska vacker utsikt, allra helst på väg in i Helsingborg med halvmånen skinandes ner över Øresund och ljusen från Helsingør klart synliga, samt efter Glumslöv som ligger på en höjd med klar sikt ner mot Landskrona och stadens alla lampor, det är stunder som dessa som man verkligen njuter av utsikten där framme!

I övrigt flöt det på riktigt bra, ankom Lund drygt 10 minuter innan våran nya tidtabell angav, och slutligen Malmö C 6 minuter tidig efter att ha söndagskört efter ett Pågatåg hela vägen från Lund, allt i allt en riktigt lugn och bra sväng.

För att få lite mat i magen inför natten så fick det bli en avstickare in på Burger King för att prova nya Whopper Piñata, rätt okej, men jag vet inte om jag fick allt jag skulle, eller om jag missuppfattat, men väl framme på hotellrummet insåg jag att inga strips återfanns i påsen!? Egentligen var det väl ganska bra, min personliga krockkudde behöver inte direkt en påse härligt flottiga strips, men ändå. Inte orkar man tillbaka och kolla/fråga/klaga heller, så man får skylla sig själv.

Whopper Piñata

Positiv överraskning dock var hotellrummet i Malmö, de gamla rummen som var på Comfort var ingen direkt höjdare, senast jag sov där hade jag rum helt utan fönster, annars hade man oftast fönster in mot innergården och hissen. Nu däremot fick jag ett ruskigt fräsch helrenoverat rum med utsikt mot Turning Torso och med lite vilja, ner mot hamnen, helt i min stil! Tyvärr gjorde min lilla halvförkylning att jag frös som en hund så fort jag klev upp från det varma goa täcket, samt att jag mer eller mindre snurrat omkring i sängen hela natten och därmed inte sovit så bra som jag brukar göra.

Men i övrigt riktigt bra som sagt, till och med att jag skulle kunna tänka mig att åka dit helt icke-jobbrelaterat så småningom, när ombyggnaden är klar!

Hemresan idag gick dessutom så smärtfritt det bara kan gå, inget anmärkningsvärt alls att nämna, som mest 1 minut efter tidtabell, det får man väl vara nöjd med..?

Imorgon ringer väckarklockan vid 03:20, och på tisdag 03:00, så jag längtar..!

Helg!

Ah, äntligen helg, eller egentligen har det faktiskt vart så ända sedan 10-snåret imorse! Tidigt avslut på dagen idag, men det förtjänar man i och för sig efter tre tidiga mornar på raken!Dagen idag har väl inte vart så speciell, kört lite pendel, Mjölby – Norrköping – Mjölby – Linköping, rätt lagom, samt att vi växlade ut fordonet imorse också då dvs… Körläraren körde en sväng idag också, fixade hans dator under första svängen från Linköping till Mjölby, gick rätt smidigt, förhoppningsvis fungerar det som det ska också 🙂

Men men, lika hänselselös dag som det var idag, lika händelsefull vart det igår!

Körde som tidigare nämnt tåg 220 från Linköping till Stockholm, avgick i rätt tid, allt flöt fint inkl småfega inbromsningar ända upp till Vagnhärad, stopp i signal, försenat mötande tåg, fjärren påstod -10 minuter när jag ringde, burr! Trevlig nog dök den mötande X40n upp rätt omgående och vi kunde dra vidare med vårat 200 meters loktåg mot Södertälje!

Även in i Södertälje gick det fint, fortsatt fegande på bromsarna, 28 axlar varav endast 4 med skivbromsar gör rätt speciella inbromsningar… Men men, stopp i Södertälje också, yippie, ser ett annat tåg som sakta rullar över bron in mot Flemmingsberg och Stockholm, illavarslande, ringde fjärren, kommer kör snart, ring när ni är vid utfartsblocksignalen, det är signalfel! Underbart, alldeles underbart!

Fram till signalen, fick medgivande enligt SÄO §70 att passera signalen i stopp på uppspår i riktning mot Malmsjö, allt enligt konstens alla regler, gick ju fejnt! Vidare mot nästa, stopp där också. Puh, nästa §70 och vi rullade i underbart långsamma 40 mot nästa signal, som också visade den vackra röda färgen, går ju fint detta!? En till §70 passage och nu var det i varje fall dags för lite gröna signaler med vita blink, efter ännu en lång fint 40-sträcka…

Men men, -17 minuter in till Stockholm C är ju inte helt galet ändå, bara lite! Träffade en kursare där också, säg Hej Ante! Komplett med en av hans söner, på väg mot Uppsala för lite tågmupperi, nyttigt!

Vidare mot Hagalund gick det i varje fall sen, utan stopp på vägen, rätt skönt. Dock var det lite trångt där uppe, nummer 4 i kön för toatömmningen där är ju inte sådär jätteskoj, inte blir det bättre när tåget framför inte drar tillräckligt långt efter hans tur, för att vi skulle kunna rulla in, underbart..!

Dessutom fick vi nöjet av att göra en rundgång där uppe, rätt fränt, första gången jag är med om det, går ju rätt bra när man har växlare till hjälp, blir lagom skoj när man ska göra det själv första gången! Burr!

Dags för lite rast, äntligen, bara en timme senare än tänkt eller så, vilket med andra ord inte gav så särskillt mycket tid för vila, utan det var snart dags att gå ut och klargöra tåget hem, denna gången ett fint litet X2000-tågsätt, sådana är nästan alltid trevliga!

Jaja, detta gick ju som vanligt helt fint, saknades liten megafon bara, men det fick vi ju utlevererat till oss efter ett tag, så det löste sig, vidare mot Norra Bantorget för lite pålastning i bistron, och sen ner mot centralen.. Där börjar nästa intressanta, på väg ner mot spår 11 ringer fjärren, har två st S16-blanketter som skall fyllas i, fint, ringer upp när vi står parkerade på spår 11..

Fortsatta signalfel, tåget omleds utan tågorder via utsikten med ett fast uppehåll på Södertälje Syd Undre, mycket nyttig skrivande och repeterande, satt väldigt bra med tanke på att det var ex antal månader sedan vi gick igenom dom där blanketterna på teorin!

Men men, iväg nästan på tid, i Flemingsberg vart det dags för sightseeing-tur, mysiga gamla spår ledde oss mot den korta plattformen på Södertälje Syd Undre, knappt halva tåget fick plats, men det gick rätt bra ändå, resten av vägen flöt på så fint så, slutade med -12 i Linköping, vilket gav lite mer övertidsblanketter att fylla i, dom är alltid så trevliga så..!

Sådär, ett rekordlångt inlägg eller så, får se om det ens får plats i databasen..! 😉

Veckan slut

Japp, då var denna praktikvecka till ändå, egentligen inte förrens 00:34 inatt, vi vart klara lite tidigare, skönt! Vart en klart trevlig och underhållande vecka det här, riktigt skoj! Kört lite pendel, åkt både taxi och buss, vart i Västerås, Stockholm, Nyköping, Katrineholm och Mjölby. Kört en massa i fina 200 km/h, går fortfarande rätt fort, men man börjar vänja sig!

Senaste tre dagarna har varit rätt liknande, torsdag/fredag gav oss X2000 upp till Stockholm, med loktåg, nattåg! 1 hem senare på kvällen, klar kontrast från 200 km/h fort som attan upp, till stundvis långsamma 130 km/h puttrande med lok och 7 vagnar. Dagens, eller gårdagens mer, arbetspass var lite varierande, X40 körning både till och från Stockholm, med lite omledning över Katrineholm då dom arbetar och har sig i Nyköping.

Klart intressant notering från dagen är hur duktiga vissa är, både på uppvägen och på nervägen var det folk som missade våra utrop om att tåget INTE skulle göra uppehåll i Nyköping, Kolmården och Vagnhärad. Och ÄNDÅ lyckas folk missa att kliva av och ta bussarna istället!? Bästa varianten var på nervägen nu, vis av erfarenhet så ropade vi ut totalt 3 gånger att vi skulle bli omledda, och ovan nämda stationer INTE skulle passeras. Ändå blir vi uppringda via nödtelefonen från en passagerare, mellan Katrineholm och Norrköping som frågar varför vi inte stannar i Nyköping? Men suck! Bästa av allt var att personen i fråga endast köpt biljett Stockholm – Södertälje, och därmed tänkt friåka till Nyköping. Vilken idiot, trodde han sparat 50 kr, nu fick han en taxinota om en tusenlapp istället, utan ersättningsmöjligheter!

Men men, ledigt nu, i nästa tre dagar! Trots att det egentligen inte är mer än en fridag! Egentligen har vi pass nu idag, söndag, och på tisdag. Men dagens pass slutade nu, 00:34, och tisdagens pass börjar vid halv tio snåret på kvällen, dvs, det blir i princip tre dagar, hela söndagen, hela måndagen och nästan hela tisdagen! Så fint! Sen väntar en massa övernattningar uppe i Stockholm istället, tur nog slutar man tidigt dagen därpå, så att man kan åka hem och lägga sig i en varm, mysig säng igen! 🙂

Så, dags att natta! Yey! 😀

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén