ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: mellerud

På tur genom Dalsland

Håverud är en plats jag besökte under förra årets 365foto-projekt, en rätt imponerande plats i landskapet som landet glömde, Dalsland. Den gången var det mest i syfte utav att lufta son såväl som provköra Volvo V40 lite längre än vad Helmia Bil var intresserad utav att hjälpa till med.

I år var det dags för återbesök och då i lite mer välordnad form. Ett sällskap av kollegor om totalt 10 personer inklusive undertecknad med bättre hälft tog sig an en tur med M/S Storholmen på sträckan Håverud – Bengtsfors och därefter återfärd med DVVJ och deras Y7 på returen längs med järnvägen.

Dagen började lite sådär för tidigt för att vara en ledig lördag med samling utanför jobbet vid 8:15 för minibussåkning tillsammans. Resan ner gick via ett mindre avvätskestopp utanför Åmål där viss omfördelning mellan minibuss och bil även skedde. Väl framme i Håverud blev det en kort promenad från parkeringen ner till kajen där båten låg.

Avvätskepaus utanför Åmål

Avvätskepaus utanför Åmål

På väg genom första slussen

På väg genom första slussen

Akvedukten i Håverud

Akvedukten i Håverud

Fotografiskt ögonblick

Fotografiskt ögonblick

Totalt skulle vi under vår färd klättra igenom 16 st slussar och därigenom höja oss 33 meter över vår startpunkt vid kajen i Håverud.  Båten blev minst sagt fullsatt och vid passagen utav de första slussarna och över akvedukten var det bra trångt på främre däck.

Väl förbi första partiet slussar och ute på sjön Åklång var det dags för lunch varpå vårt sällskap tog plats på nedre däck. För de utan allergiska besvär serverades någon form av inlagd fisk och för mig som är kinkig blev det paj av okänd variant till förrätt. Till detta blev det en runda med kokt potatis och sedvanligt bröd med smör. Rent av glutenfritt bröd ordnat till min kära sambo!

Huvudrätten bestod den aktuella dagen utav kallskuret av gris och nöt samt än mer potatis och rödvinssås. Överlag smakade maten gott och en form av självservering såg till att man kunde få hyfsat med mat på tallriken med, om än med viss omständlighet.

Kranvatten var den enda dryck som ingick till maten, trots detta stod lättöl och bubbelvatten framdukat och lagom efter att man hunnit med att öppna en flaska bubbel så informerades det att denna inte ingick i paketet. Inte heller kaffe på maten ingick utan kostade 15 kr extra vid fikabuffén på övre däck efteråt. Sniket är ordet som kommer i åtanke här, även om det mycket väl kan vara min inre Ove som talar…

Märkligt nog såhär år 2015 så tog man vid samt ombord på båten endast kontanter. Ingen chans till att betala med kort gavs alls trots att det ändå rör sig om förhållandevis stora summor och att allt utöver lunchen som är inkluderad i totalpriset samt kranvatten som måltidsdryck kostar extra!

Båtbesättning i samspråk

Båtbesättning i samspråk

Antik buss

Antik buss

Antikt tåg

Antikt tåg

Trött Diana

Trött Diana

Antikt tåg

Antikt tåg, igen

Efter totalt 5 timmar på båten i ruskigt vackra landskap och mäktiga slussar så var vi till slut framme i Bengtsfors och kunde ta plats på veteranbussen som skulle ta oss den korta biten upp till stationen för återresa längs med DVVJ, Dal-Västra Värmlands Järnväg ombord deras Y7.

Även om det var en ruskigt trevlig resa med båten så var det lite väl långt och väl framme kändes det av i kroppen rent fysiskt samt att vätskebristen gjorde sig en smula påmind. Tågresan tillbaka var därmed lite svår att njuta utav så som man kanske önskat och efter att ha skumpat runt på tveksamma spårlägen i sådär 45 minuter så var det mest skönt att vara tillbaka i Håverud igen.

Efter-fika-fika

Efter-fika-fika

Håverud

Håverud

Färd hemåt

Färd hemåt

Efter lite fika med glass signerat Lejonet och Björnen så packade vi ihop oss i minibussen för återfärd till Karlstad. Merparten utav sällskapet tog sig mer eller mindre korta tupplurar och hur trevligt sällskapet som så var, så kändes ändå hemresan oändligt lång.

Överlag var det allt en riktigt trevlig dag ute på äventyr, om än med lite för mycket av det goda. Det är absolut värt ett besök såväl i Håverud som ombord på någon utav turbåtarna som trafikerar kanalen med tillhörande sjösystem, men nästa gång gör vi nog på något annat sätt istället. Trots min skeptisism mot antika tåg så skulle jag nog faktiskt kunna tänka mig åka mer utav DVVJ, fast då hela vägen från Mellerud istället, för att få se hela sträckan inklusive bron i Håverud.

Sommarens sista (?) riktiga helg fick med andra ord ett värdigt inslag av äventyr och nu får man vare sig man vill eller ej börja se fram emot hösten och vad den har att erbjuda…

Mellerud – dag 253/365

Öl alá Mellerud

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 200, 1/160 sek vid f/4,0

Öl med tåg på etiketten, benämd efter en ort jag normalt sett passerar ett antal gånger varje vecka i jobbet. Semester var det ja. Typ.

Ölen då? Helt okej. Kanske inte någon form av favorit sådär, men ändå värd sina kronor, vad den nu kostade…

En liten omväg

Igår var det tågkörardag igen, en inte alltför vanlig dag på senare tid, allra helst inte på linjen mot Göteborg som jag inte besökt på en månad eller sådär! Detta råkar ju även vara en rätt trivsam liten sträcka att köra på, tämligen avslappnat och bra med en ordentlig rast i Göteborg innan man spakar hemåt igen.

Färden ner till Göteborg flöt på alldeles utmärkt, njöt av det soliga och fina vädret som Värmland bjöd på, strax före Mellerud åkte vi igenom den första ordentliga regnskuren som lämpligt nog upphörde strax före plattformen och därmed inte förhindrade den obligatoriska kaffeleveransen.

Ankom Göteborg i rätt tid, avnjöt lite promenad i det kylslagna vädret och därefter god matlåda med flintasteksrester, något som faktiskt fungerade riktigt bra även uppvärmd!

Tågsättet för hemresan ankom i rätt tid och jag tog plats i mitt lilla lok och förberedde mig inför färden norrut igen. Strax innan avgångstid fick jag veta att vi skulle invänta ett något sent anslutande tåg, men vi fick vänta max 5 minuter hette det. Inga problem i sig, 5 minuter kör man ikapp utan större besvär på den banan.

Problemet när det anslutande tåget ankom till spåret bredvid vårt var dock ett annat, tågsättet var nämligen en aning för långt för sitt spår, vilket gjorde att vår avgång blockerades helt och hållet istället, inga 5 minuter här heller.

Göteborg C med för långt tåg 107 på spåret intill

Efter lite kvick växling kunde dock tillräckligt många vagnar från det ankommande tåget släpas bort och lämna fritt för såväl köande ankommande som avgående tåg, däribland oss. Till slut blev vi då dryga 15 minuter sena från Göteborg, vilket ger lite mer att bita i, men ändå ingen katastrofal försening.

Flöt på fint med effektiva uppehåll i Trollhättan och Öxnered och istället för det ordinarie tågmötet i Brålanda blev det istället stopp i Frändefors. Mötande tåg rullade förbi och vi gjorde oss redo för att fortsätta jaga ikapp förseningen norröver när telefonen ringde istället.

På andra änden var det DLC Göteborg som meddelade att ett godståg hade kört förbi en signal i stopp och dessutom kört sönder en växel i samma veva, stod därmed en aning i vägen sådär uppe i Erikstad strax söder som Mellerud, vårt nästa uppehåll. Vi var båda tämligen överens om att det var kort sagt kört, det här kommer ta tid!

Istället för att jaga tid var det bara att ställa in sig på en rundgång med lok och att återvända till plattform i Öxnered för att underlätta kvällens fortsatta färd, ska man bussersätta gör man det betydligt lättare vid plattform än i naturen, något som alla inblandade parter dessbättre instämde med!

Skymning i Frändefors

Sagt och gjort, hängde av loket, växlade runt mig till andra sidan, hängde på och bromsprovade hela rubbet i väntan på att få ett nytt tågnummer att köra på tillbaka till Öxnered, en stundvis negativ del med järnvägen är all byrokrati som gör att det ibland kan ta en onödigt lång stund för att göra något som i teorin är väldigt enkelt.

Eftersom det även blivit bestämt att jag skulle ta med mig hela tågsättet på en sightseeing runt Vänern för att allt skulle vara på plats i Karlstad tills morgonen efter, så gjorde jag även tillräckliga efterforskningar för att kunna köra den nya rutten som efter Öxnered skulle ta oss via Herrljunga och Laxå till Karlstad.

Strax innan vi rullade in i Öxnered kom dock beskedet att det var svårt att få tag på bussar, endast en endaste buss med chaufför gick det tydligen att hitta denna kväll, vilket då skapade en hel del problem eftersom en buss inte riktigt kan ersätta ett välbokat tåg!

Ny plan fick istället bli att de som skulle till mellanliggande stationer fick åka med bussen, och de som skulle hela vägen till Karlstad skulle få åka med tåget på sightseeing i västsverige.

Väl framme i Öxnered blev det ännu en rundgång för att kunna få loket i rätt ände inför färden mot Herrljunga. Därefter blev det lite backande med hela tågsättet för att kunna komma in på rätt spår och svänga till höger, ut mot nya äventyr!

Det var rätt intressant körning i sig måste jag säga, skarvspår och endast 50 km/h tillåtet för vårt loktåg en lång bit av färden, inte riktigt de förutsättningarna man är van att jobba med. Ett solklart tecken på hur nerprioriterade vi var kom i Vänersborg, när till och med båttrafiken hade företräde framför oss.

När vi så småningom kom till Herrljunga var klockan bara en hårsmån före midnatt och det var ännu en gång tid för rundgång, eftersom loket nu åter en gång var i fel ände i förhållande till den tänkta färdriktningen.

Efter rundgång, toalettbesök och hämtning av helt egen kaffetermos med tillhörande snacks så gav vi oss iväg norrut längs med västra stambanan för att på denna väg försöka ta oss till Karlstad. Dessbättre så var detta även sista rundgången som skulle klaras av för kvällen, eftersom Laxå erbjuder triangelspår med möjlighet att ta sig till Värmland från alla håll och kanter.

Efter några tåg före och ett eller annat spontant tågmöte så kunde vi till slut rulla in på Karlstad C kl 02.29, viss skillnad mot ordinarie tiden 22.00 men ändå, det blev tåg hela vägen även om det nu var med en omväg på 15 mil eller så!

Släppte av alla trötta och slitna resenärer, plockade ihop allt och växlade undan tågsättet så fort allt annat var klart, ställde av, skickade upp väskan på kontoret och delade sedan taxi hem med kollegan från kiosken ombord. Landade till slut i sängen omkring 03.30, en aning sliten efter en lång dag! Dessbättre (?) så var reparationerna av den sönderkörda växeln inte klara tidigare än vid 05-tiden på morgonen, så allt slit var åtminstone inte i onödan!

I morgon har jag samma tur och samma tåg igen, jag hoppas dock på en aning mer strulfri tågföring med mindre omvägar och mer rättidighet…

Alla är de individer

Två dagar på regionallinjen Karlstad – Göteborg är då avklarade, behändig och trivsam åkning med lok och fyra vagnar numera, och på dessa två dagar har vi klarat av två uppsättningar vagnar och inte mindre än fyra olika lok, och kan väl konstatera som så många gånger före att alla loken är då helt egna individer.

Gårdagens tågkörning klarades av med hjälp av Rc6 i två varianter, som båda dock betedde sig tämligen likartat, tillsammans med den uppsättningen vagnar som medfördes så kunde man gott och väl köra med ett lagom stort självförtroende, då såväl broms och pådrag lydde min minsta önskan helt och till fullo, något som är väldigt trivsamt!

Dagens start på dagen blev väl i det närmaste det motsatta, då dagens Rc6 inte alls var samarbetsvillig på samma vis, det tog i stort sett hela vägen till Mellerud innan jag ens börjat komma överens med bromsens uppförande, och pådraget ville aldrig riktigt vara min vän. Bottennoteringen får nog närmast tillskrivas stoppet i Åmål, som helt enkelt inte var snyggt eller ens godkänt på något vis och vänster!

Men, trots mitt och lokets motsättningar kom vi till Göteborg, inte bara i tid utan dessutom 8 minuter före tidtabell, både jag och loket var visst lika måna om att slippa ifrån varandra snarast möjligt..?

Knatade iväg och köpte mig en Subway-macka, inte riktigt LCHF-kost, men det fick duga denna korta rast trots det, man skall ju trots allt inte vara för strikt i sitt seende!

Till hemresan vankades det sedan Rc3, en modern skapelse signerad 1970 och en inte helt imponerad lokförare äntrade sitt lok, för att komma till hemresans första insikt, att det är bra lokvärme i en Rc3, puh!

Lite vädring på det och snart blev det lite mer mänsklig temperatur i förarhytten, så att man kunde bekanta sig en aning med alla grepp och finurligheter. Körde igenom den lilla proceduren med bland annat test av förarövervakning och dylikt och gjorde mig hemmastadd inför avgång.

Passade även på att knäppa av några detaljbilder i loket, för att dokumentera dess inte helt uppdaterade förarmiljö, mest som tidsfördriv men även för att kunna titta tillbaka på, den dagen vi inte längre kör Rc3..!

Reservströmbrytare på förarpanelen i en Rc3

Pratade en liten stund med ombordpersonalen, informerade om att jag saknade central dörrföregling från loket, men kunde konstatera att avgångssignalen fungerade som den skulle åtminstone. Fick min föraruppgift och kunde stämma av detta med min egna uträkning utan besvär

Rullade iväg från Göteborg utan besvär, en aning seg i pådraget var väl denna Rc3 likt alla de andra, men den kändes väldigt trivsam ändå, trots sin ålder! Kunde tämligen omgående konstatera att denna lilla maskin och jag kom betydligt bättre överens än vad morgonens lok gjorde!

Resterande delar av färden var väl mer en njutningsfull upplevelse, med en väl avstämd D3 som gjorde sitt till för snygga och effektiva inbromsningar och ett gott humör tillsammans med min Subway-macka och senare en mugg kaffe, allt medan solen sjönk lägre på himlen.

Hela resterande delar av färden flöt dessutom på prickfritt enligt körplanen, och inte en förseningsminut finns att rapportera, trots inplanerade tågmöten dessutom! Framme i Karlstad prick på tiden, varpå det blev rundgång, undanväxling och avställning i godan ro, åter på spår 6 som min morgon även började på!

I morgon väntar ännu ett besök i den kungliga hufvudstaden, och återigen skall jag enligt planen sitta lokvakt på Stockholm C i dryga timmen, så vi får väl se vad jag och min kamera kan åstadkomma denna gång..!

Tre dagar Göteborg

Ah, lite ledighet såhär på jobbhelgen, välförtjänt sådan också måste jag säga, de senaste tre dagarna har varit en uns av upprepning, samtliga dagar har nämligen erbjudit samma mellanlandning, Göteborg!

Veckan som började med tre inplanerade reservturer, blev inte riktigt som den var tänkt. Först blev ordinarie morgonreserv utbytt mot en sen tur Göteborg, vilket gjorde att reservturen dagen efter blev förskjuten, och när det väl var dagen efter, blev den utbytt i smått panik mot en sen tur Göteborg, och gårdagens egentliga lediga dag? Jo, det blev utbytt mot en sen tur Göteborg, av en händelse samma tur som de två tidigare dagarna…

Hur särskiljer man då dessa i tider tämligen exakt likadana turer? Jo, det är inga problem, första dagen gav signalfel, andra dagen försenade tågmöten och tredje dagen lokfel, busenkelt!

Signalfelet är en aning oklart om det var pga kabelstöld eller en avgrävd kabel, i de där trakterna sker de båda varianterna i sådan omfattning att det är en aning svårt att hålla reda på, till Göteborg kom vi runt 5 minuter efter vad som var planerat, inte helt katastrofalt dvs, en av de lindrigare förseningarna den dagen rent av. Den frustrerande biten var att man från början tänkte att det skulle vara åtgärdat vid 13, dvs ungefär när jag började, vilket ändrades till kl 17 lagom när jag började, typiskt!

Dag två i soppan flöt allt på så fint, ända ner tills man nästan var framme i Göteborg, då blev vi ståendes i en halv evighet i väntan på tågmöte, alltid lika skoj, från att vara i rätt tid till att vara 10 minuter sen, med bara någon enstaka kilometer kvar att köra till Göteborg.

Det som var kusligt likt mellan de två första dagarna var även avgången från Götet, båda två i rätt tid ända ut till Olskroken, där 10 minuter väntan på tågmöte väntade, wohey! Väl på rull gick sedan i vart fall hemresorna bättre, och det gillar vi, på vägen hem är man alltid angelägen om att komma i rätt tid!

Dag tre sedan bjöd på en aning lokstrul istället, först lite övertryck på bromsen vilket gjorde att lokets broms inte ville lossa först, hyffsat snabbt avklarat med en uns av utjämning innan bromsprovet. Strul två var att indikeringstablån var permanent inställd på nattläge, dvs nerdimmat ljus, som gör att det blir en aning svårt att se vad allt visar i det strålande solskenet, aja, med lite kreativt användande av händer och armar gick det att se det viktigaste när det behövdes i vart fall.

I övrigt flöt resan ner mot västkusten på bra, lite trilskandes tåg före gav söndagsåkning i dalslands skogar i väntan på omkörning.

Fick mig lite påfyllning av kaffe i Mellerud och begav mig iväg vidare, och kom säkert flera hundra meter innan det blev lokfel igen, denna gången bestämde sig bromselektroniken för att ge upp, och presenterade ett fint pipande litet ljud, en felkod med uppmaning om att koppla in nöddriften, och en blinkande liten lampa.

Detta innebar också att de enda valen gällande broms som fanns var nödbroms (eller ja, snabb-broms enligt JTF…) eller loss, med jäääääääääääääääääääääääääääääääättelångsam återgång till lossläget. Fundrade lite på att stanna omedelbums på ett mindre lämpligt ställe, eller rulla vidare till ett lite mindre olämpligt ställe. Valde det senare och puttrade på till närmaste driftplats, för att åtminstone lämna möjligheten att passera vårt handikappade tågsätt om det skulle behövas.

In i maskinrummet och fundera en sväng, lossade lite på en säkring, vände på den, petade in den igen och *blip* så hoppade allt igång igen, kände mig kanske en aning duktig där…

Dundrade iväg igen sisådär 15 minuter sen med en god förhoppning om att allt skulle hålla ihop till Göteborg, och ja, nästan i varje fall, precis som dagen före så föll det på upploppet igen, denna gången ännu närmare Göteborg C då det fina pipandet, felkoden och blinkande lampan återkom ännu en gång, ett inte fullt så snyggt stopp efter ett smått misslyckat försök att gå från 70 km/h till 40 km/h med balansering av nödbroms och lossbegäran så pillade jag ännu en gång på säkringen och fick igång det hela än en gång.

Passade även på att göra en liten anmärkning till driftstöd om det återkommande felet, med en lätt önskning om att någon kunde kolla på det under mitt uppehåll i Göteborg, eftersom planen var att jag skulle ha samma lok med mig upp till Karlstad igen. Det hela slutade istället med att jag fick ett annat lok, ett som fungerade som de ska och brukar göra, alldeles utmärkt, istället, jag var nöjd!

Idag njuter vi som sagt utav välbehövlig ledighet, och i morgon tar vi en favorit i repris, Göteborg med 5 timmars 1/4 betalt uppehåll, oh denna lycka!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén