ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: manuellt

Skiftbyte

Efter lite mer än ett år tillsammans med mitt Loxia 2/35 så har det nu blivit dags att skiljas åt och plocka in något annat i kameraväskan istället. Efterträdare blir ett annat 35 mm, givetvis. Efter mycket funderande och många försök att få Loxiat sålt privat fick det till slut gå som inbyte och i retur hade jag tur nog att tajma det hela med att Cyberphoto fick in ett begagnat Sony FE 35mm f/2.8.

Zeiss ut, Sony Zeiss in alltså.

Sony A7 II med Sony FE 35mm f/2.8

Så, trots att jag förra året beklagade mig över prisnivån Sony valt för sina 55 mm f/1.8 och 35 mm f/2.8 så sitter jag här nu med de båda två. Ödets ironi.

Nu var det absolut inget som helst fel på mitt Loxia 2/35 och jag skulle nog alltjämt hålla det högre optiskt, byggkvalitémässigt och trots en totalt sett usel affär för min del, ändå mer prisvärd jämfört med Sonys variant. Trots detta valde jag alltså ändå att “byta ner” mig och det av ett gott skäl, autofokus!

Hur underbart Loxia 2/35 än varit, så har jag alltid saknat autofokus och möjligheten att snabbt knäppa av en bild. Jag vill inte ens börja fundera på hur många bilder jag missat på grund av att jag inte varit snabb nog eller exakt nog för att sätta fokus innan ögonblicket är över.

Även om spegellösa kameror med sin fokus peaking är allmänt hyllade för sina möjligheter till manuell fokus, så tycker jag personligen ändå att det var enklare med min Canon EOS 6D och det Zeiss Distagon T* 2/35 jag hade till den. Enklare, smidigare och dessutom med långt mycket bättre resultat.

Hade ekonomin inte spelat in, då hade jag tveklöst gått på storebror till mitt nya, Sony FE 35mm f/1.4! Bara tanken på det kopplat till min α7 II-hus får det att vattnas en smula i munnen. Dock en smula oekonomiskt så att säga.

Innan jag är helt nöjd så skall ett nytt objektivlock inhandlas. Det medföljande tillsammans med det lite småudda motljusskyddet är jag inte helt imponerad av. Siktar istället på att köpa ett likadant objektivlock som sitter på 55 mm f/1.8, eftersom det är samma filterstorlek som på 35an med f/2.8. Ser helt enkelt lite bättre ut och känns en smula mer stabilt.

Snart är det semester och då bär det av till västkusten några dagar, så får vi se om min nya pärla kommer till sin rätta där eller ej!

Fujifilm X-E1 – dag 332/365

Fujifilm X-E1

Canon EOS 6D, 35mm, ISO 1600, 1/80 sek vid f/4,0

Slutet av året börjar så sakteliga närma sig och ärligt talat, så börjar jag även få så lagom slut på idéer till detta. Så, därmed tänkte jag ta tillfället i akt att presentera nödlösning del 5123597 (ungefär) och leverera en bild på en av de kameror som hjälpt mig vid många tillfällen detta år att fånga bilder.

Detta är i mina ögon en mycket läckert designad kamera, Fujifilm X-E1 med solklar retrolook och närmast galet bra optik i form av Fujifilm/Fujinon XF35mm f/1.4. Tokskarpt, välbyggt och tillsammans med kameran så är det en ruskigt bra och trevlig kombination, vilket kan synas under taggen x-e1 här på bloggen!

Det är även till stor del tack vare denna kombination som jag faktiskt aktivt började använda helt manuella inställningar, just för att det blir så självklart på ett annat sätt med klassiska, gamla manuella vred för slutartid och bländare.

Jakten på utmaningar

En stor anledning till mitt pågående projekt med en bild om dagen under hela 2014 är just för att utmana mig själv, främst då det enkla att faktiskt nyttja mina kameror mer än vad jag tidigare gjort.  I detta och till stor del tack vare en god vän samt inköpet av min Fujifilm X-E1 så har jag även allt oftare börjat fotografera med helt manuella inställningar sett till ISO, bländartal och slutartid.

Något jag däremot till 95% håller mig krampaktigt fast vid är att använda autofokus för att sätta skärpan. Men där börjar jag nu så smått fundera på om det kan vara nästa steg? Att våga lämna den tryggheten på ett helt annat sätt?

Givetvis kan man ju göra detta på enklast möjliga sätt och vis och helt sonika slå av autofokus på kamerahus/optik med befintlig utrustning. Men det vore ju alldeles för enkelt för min smak.

Istället börjar ju min inre shopaholic att snegla mot Zeiss-optik. Ni vet, sådan där dyr optik helt utan någon form av autofokus. Ingen möjlighet att vara lat och slå på den ens. Givetvis inget annat än komplett vansinne så klart.

Samtidigt, så kanske det är just vad man behöver? Att leka med helt manuella inställningar har ju överlag kännts väldigt främmande tills jag köpte min X-E1, där man på ett helt annat och mer naturligt sätt faktiskt gör förändringar helt manuellt. Kanske skulle ett objektiv där alternativet autofokus saknas, tvinga mig att lämna min komfortzon?

Kan detta vara ett rimligt nästa steg i jakten på utmaningar, eller är jag bara helt och fullkomligen galen nu igen?!

Fotografera blixten

Jag vill på inget sätt och vis kalla mig en expert på ämnet, utan jag tänkte här mer, i ett helt separat och fristående inlägg förklara lite hur jag har gått till väga de senaste två dagarna när jag fotograferat åskan som härjat över Karlstad.

Till att börja med är det en solklar fördel om du som läser och är nyfiken i ämnet, är någorlunda van med din kamera och dess manuella lägen, för jag har nämligen valt att fotografera helt manuellt sett både till inställningar och fokusering. Detta helt enkelt eftersom det inte finns någon automatik som direkt hinner med att korrigera för en blixt, som brinner av på väldigt kort tid.

Det jag har gjort är då följande inställningar:

  • Manuell fokus boråt horisonten till, hur du väljer att ställa in den är upp till dig själv.
  • Bländartal runt f/5,6-8,0, gärna 8,0 om möjligt då de allra flesta objektiven presterar som bäst just där omkring.
  • Slutartal runt 1/30s-1/50s verkar ha fungerat utmärkt för min del.
  • ISO-talet har jag haft omkring ISO 200-800, helt enkelt utefter vad som passar med ovan nämnda inställningar.
  • Bildstabilisering påslaget i objektivet samt enbensstativ under kameran för stabilitet.

Sedan har jag försökt att hitta en plats på horisonten där det blixtrar mycket och fokuserat på en punkt långt bort för att få stort skärpedjup. Därefter har jag helt enkelt försökt att minnas ungefär vilken ram jag har att arbeta med sett till fokusering och därefter haft båda ögonen öppna ovanför kameran och försökt att pricka in blixtarna när de dyker upp.

Nu skall det dock sägas att denna taktik fungerar bäst på en viss typ av blixtar, nämligen pulserande sådana. Detta vill säga en blixt som inte bara lyser upp sin kanal en gång utan flera gånger i följd. Det är, utan hjälpmedel, närmast omöjligt att pricka in en enskild blixt som bara lyser upp en gång eller möjligen i väldigt rask takt. Pulserande blixtar däremot kan hålla på tillräckligt länge för att man skall hinna få en eller med massor av tur, flera bilder i följd.

Turligt nog lyckades jag pricka in ett filmklipp på just en sådan blixt tidigare idag och den kan ni se ovan, komplett med samma blixt i slow-motion i slutet av klippet. Jämför gärna med den jag tog igår, på när blixten slog ner i Bryggudden här bredvid. Den gången var det en enskild urladdning som skulle vara ytterst svår att fånga på stillbild.

Denna taktik har åtminstone gett mig en handfull bilder från både gårdagen och dagens oväder som kan visas upp här på bloggen. Tar med dagens omgång daglig bild också, trots att den även finns i inlägget nedanför detta med. Den nattliga bilden får följa med mest för att den är rätt läcker, snarare än som exempel på ovan nämnda inställningar.

Givetvis så kan jag ju inte på något minsta sätt garantera att detta är någon slags garanti för hur man fångar bilder på blixtar, utan detta är mer för att berätta hur JAG har gjort under dessa två dagar. Vid ett annat tillfälle kanske det finns helt andra, bättre sätt att göra på. Vill man, så kan man även köpa sig tillbehör som kopplas in i kamerans port för fjärrutlösare, så kallade Lightning triggers som automagiskt tar kort när den känner av en blixt. Ligger på vill-ha-men-ser-inte-riktigt-värde-i-att-köpa-listan just nu.

För egen del, vad gäller inköpslistor, så är det snarare just en fjärrutlösare som står högst på listan. Man blir lätt lite seg i armen utav att hålla kameran i en fast position med fingret halvvägs nertryckt på avtryckaren i en timme sådär. Typ rätt ordentligt seg. I övrigt handlar det mest om att hitta fler åskväder att fotografera, för oj så roligt det här ändå har varit, även om ovädrena i sig medfört inte så lite kaos i och omkring Karlstad.

Om det är någon som, inspirerad av denna text, också hade tänkt sig prova på att fotografera sådana här mäktiga naturfenomen, se då snälla till att åtminstone vara försiktiga. Blixtar och åska är inget att leka med och oväder ändrar fort och hänsynslöst riktning. Se kort och gott till att ha en nödutgång av något slag om ni befinner er ute i naturen och ha koll på omgivningarna och hur vädret ändras!

Årets fyrverkeribild

Nyårsfirande 2012Inleder år 2013 såsom jag inledde 2012, med en fyrverkeribild tagen från balkongen!

Dock kan jag konstatera att mitt objektivval för natten inte var helt optimalt, mitt 14mm Samyang f/2.8 hade nog gjort sig bättre med fyrverkerierna lite mer nära inpå måste jag säga.

Samyang 14mm f/2.8

Detta objektiv är väl även det som jag är mest osäker på om jag vill behålla eller ej, under rätt förutsättningar kan det absolut vara relativt briljant, exempelvis som när jag och min fru gav oss av på nattliga äventyr i höstas. Personligen är jag inte så våldsamt förtjust i det här med manuell fokus utan är nog mer sugen på ett Nikon 16-35mm f/4 G, när ekonomin tillåter det då.

Nåväl, nästa år blir det säkerligen nytt försök, återstår att se vad jag väljer för objektiv då!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén