webbpysslare, pappa, make och lätt nördig, utan inbördes ordning

Etikett: loktåg Sida 1 av 8

Den där fredagspizzan

Precis så som jag förutspådde där i början på veckan så fick det bli en välförtjänt (?) fredagspizza denna afton, veckans fjärde afton med tre timmar rast (””) i Hallsberg. Något gott måste väl ändå komma ur det hela?

Egentligen var jag inte våldsamt sugen på pizza men inte heller på matlåda. På detta så föll min plan B igenom våldsamt när ICA Allé inte hade annat än grillad kyckling att erbjuda, något som ligger i planen till morgondagen.

Så, fredagspizza blev det…

Fredagspizza i Hallsberg

Tjockbottnad pizza med mozzarella, rödlök, bacon och salami

Motivationen den flödar

November. Grått, mörkt och eländigt. På det en fantastisk variation utav turer på jobbet. Motivationen den flödar sådär fullkomligt. Verkligen. Eller något.

Knappar och reglage

Diverse knappar och reglage i Rc6-hytten

Det märks mer än väl i bildarkivet att november är en omotiverad månad. Lade in en första undermapp där i fredags, den 11/11. Idag blir det en andra, med bilden ovan som eventuell enda deltagare.

I loktågens tecken

Jajamensan, det är dags för lite järnväg här igen, för att blanda ut mixen utav teknik och bilar sådär!

Anledningen till det är väl mest den för mig ovanligt höga koncentrationen utav loktåg den här jobbhelgen, en tågtyp jag egentligen inte beblandar mig med fasligt ofta, bortsett från den förhatliga Uppsalapendeln då.

Normalt sett huserar jag i mysiga små (?) motorvagnar utan större behov av att skita ner mig med rundgångar och annat bös. Men inte i helgen. I helgen har det istället erbjudits bland annat ett varv på Hallsberg med vad som inte kan kallas en helt perfekt elevtur, fast utan lokförarelev att plåga då.

Loktåg i Degerfors

I väntan på mötande tåg

Likt en mogen aubergine

Man kan gott tycka att efter en sådär åtta år på järnvägen så borde man veta bättre än att få fingrar på fel plats. Ändå var det just och exakt det jag fick igår. Fingrar på fel plats alltså. Mellan maskinrumsdörr av solid metall och dörrpost av lika solid metall.

Till en början var framförallt höger ringfinger mest platt, sedan bultande rött och något missformat för att så småningom förvandlas till en tämligen svullen och närmast självlysande uppenbarelse. Nu, såhär dagen därpå, så går det mest att jämföra med en mogen aubergine.

Ont finger

Ont finger

Ont finger

Andelen och grovheten på svordomarna som uttalades i direkt samband med fingrarnas möte med dörren gör vi nog bäst i att inte nämna, men det var så barnförbjudet som man bara kan föreställa sig. Eventuellt fick en av Trafikverkets tågklarerare även höra mer än denne behövde då hyttens telefon kopplade upp ett inkommande samtal lite sådär snyggt och prydligt mitt i allt.

Den värsta smärtan lade sig efter någon timme och nu märks mest en molande värk av. Tack och lov har jag haft känsel i fingrarna som drabbades, så det bör inte vara alltför illa. Hoppas jag. Det går dock inte att undvika att fascineras av hur färgen på fingret förändras med tiden och även om jag känner mig en smula handikappad så börjar det så smått gå att få nytta av fingret igen, begränsad nytta.

Däremot är jag så smått begränsad i vad jag kan och inte kan göra på jobbet för ett antal dagar framöver. Loktåg, rundgång, koppel- och slangarbeten skall undvikas tills vidare. Detsamma gäller även klargöring/avställning utav X2 då tågvärmekoppling är lite utav överkurs för handens förmåga just nu.

Mitt i allt elände är jag dock mest tacksam över att ens ha fingret kvar på handen, även om det för stunden är en smula avvikande från ordinarie utförande. Jag kunde lika gärna blivit lämnad med en stump till ringfinger med den smällen som uppstod.

Machokulturen inom järnvägen

Det var allt bra länge sedan jag kom och hade åsikter kring järnväg och lokföraryrket nu va? Bäst vi tar tag i det hela och retar upp en och annan nu då helt enkelt.

Dagens ämne får nog på förekommen anledning bli machokulturen, något som givetvis existerar inom järnvägen likt alla andra branscher och som även när den är skämtsamt uttryckt, ändå gör mer skada än nödvändigt.

Tacksamt nog har ändå inte järnvägen jättestora besvär med persontypen ”störst, bäst och vackrast”, mestadels eftersom den absoluta merparten utav dessa sorteras bort inför utbildningen till lokförare. Visst finns det en och annan besserwisser och jag kan gott tänka mig att jag själv blivit kallad för det en och annan gång, om än outtalat, men de riktigt allvarliga fallen är få och tur är väl allt det.

Något man däremot får höra i tid och otid är åsikter om vad som är ”riktiga tåg” och vilka som är ”riktiga lokförare”, vilket är tämligen tröttsamt som bäst och tämligen uttjatat vid det här laget.

Många äro åsikterna om vad som är riktigt tåg men allt som oftast får man höra att moderna motorvagnar, de är minsann inga riktiga tåg. Kör man således bara moderna motorvagnar, då är man ingen riktig lokförare.

SJ X55 3358

SJ X55 3358 i Hagalund

Ursäkta mig och min åsikt nu, men det är kort sagt inget annat än rena dumheter och fjanterier. Delar av en idiotisk machokultur som definitivt skrämmer bort en och annan vettig person från yrket och som syftar på att förminska människor på orimliga grunder.

Ett riktigt tåg kan se ut på många olika sätt, med många olika förutsättningar och användas i trafik som i sig erbjuder helt olika utmaningar. Ett riktigt tåg kan vara ett 600 meters godståg med vikter som räknas i tusentals ton. Ett riktigt tåg kan lika gärna vara närmaste X2000 som skall köra en optimistiskt lagd körplan som förutsätter närmast perfekta förhållanden samtidigt som över 300 resenärer och en bunt kollegor förväntar sig en mjuk körstil. Ett riktigt tåg kan för den delen vara en toppmodern motorvagn med stjärnhimmel i taket som ska göra femtielva uppehåll mellan A och B. Samtliga ovanstående körs givetvis av riktiga lokförare.

Personligen skiter jag högaktningsfullt i vad som är och inte är ett riktigt tåg eller om jag av vissa anses vara en riktig lokförare eller ej när jag spakar Regina. Så länge ekvationen om mesta möjliga lön för minsta möjliga jobb går ihop sig, då är jag nöjd. Det och att jag tycker om vad jag gör, vilket jag gör, trots machokulturinslagen.

Så. Nu ska jag ta ett djupt andetag och fortsätta ignorera puckade uttalande, seriösa eller ej, om vad som är riktiga tåg och riktiga lokförare…

Sida 1 av 8

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén