ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: Karesuando

Drömma kan man

Det är inte så lite roadtrip-sug i mig just nu kan jag lova, mycket tack vare då det faktum att det senare i sommar är tänkt att jag skall hämta ut en sprillans ny BMW 116i, en bil som då givetvis måste sättas på prov direkt. Inte heller blir direkt suget mindre när man läser om andra roadtrips, Jakten mot nollpunkten exempelvis, där de kör så långt de bara kan på en tank diesel i moderna snålbilar.

Tanken om att dra iväg till höstens semester lever gott inne i min hjärna just nu och frågan är vart? Tidigare på bloggen har ju ämnet Rv45/E45 tagits upp, d.v.s. köra Göteborg – Karesuando längs med denna väg. Det är helt klart en tanke.

En annan tanke är Nordkap. Bara sådär 190-något mil norrut och av en händelse,  nästan så långt norrut man bara kan komma inom Europa. Helt klart lockande!

Dock är det väl inom viss tveksamhet hur lämpligt det är att bege sig så pass lång norrut i september på sommardäck av lågprofiltyp? Visserligen i allra högsta grad nya och fina däck, men ändå? När tusan riskerar egentligen första snön att falla där uppe en bra bit norr om polcirkeln?

Annars kan man ju alltid åka västerut, typ Bergen eller så? Bara 70 mil enkel väg, om man åker raka vägen d.v.s., något jag knappast tänkte göra. Norge är ju ruskigt vackert dessutom, sådär löjligt vackert. Sedan behöver man ju kanske inte direkt åka rakaste vägen hem igen heller för den delen.

Eller söderut kanske? Smygehuk som är Sveriges sydligaste punkt? Mest för att ha det avklarat sådär. Fast det är ju bara 55-något mil enkel resa. Räknas knappt som ordentlig roadtrip va..?

Nåja, än är vi inte där, i september d.v.s., när både semester och bil bör vara på plats. Faktiskt flera månader kvar av funderande och räknande. Oavsett vilket så lär det ju gå åt en hel del bensin för en roadtrip, som bör betalas på något vis. Dessutom finns det ju vissa saker ytterligare som behöver inhandlas, som typ följande lista.

  • Ny kartbok, min nuvarande från 2004 känns en smula antik.
  • Reseanpassade sängkläder, för att kunna hitta enkla och billiga övernattningar på vägen.
  • Kamerabatterier, seriöst, reserver kan fan vara bra att ha på en sådan grej.
  • Ordentligt stadig mobilhållare till bilen, typ Brodit som vanligt.
  • Medlemskap i STF kanske? Lite sådär synonymt med billiga boenden och andra bra tips.

Men vänta lite nu tänker ni nu, en kartbok? För herr digitala leksaker..?

Ja, men faktiskt. Det är en ruskigt bra grej det där med kartböcker, även 2014. För digital teknik kan strula och GPS litar jag alltjämt sådär lagom mycket på. Dessutom gillar jag kartböcker och har alltid gjort. Plus att det liksom är något som bara skall finnas i en bil, punkt slut.

Dessutom kan man gott undra hur herr bekväm tänkte med enkla och billiga övernattningar? Han som alltjämt anser att hotell är en skitbra uppfinning. Vilket det också är. Bara lite dyrt om man tänkt sig något sådant här galet. Bara bränslet kommer ju räknas i fyrsiffriga tal nästan oavsett vart jag tar vägen, så då är det inte annat än rimligt att tänka ekonomiskt (läs snålt) på andra plan istället.

Givetvis är ju också då tanken att fotografera och blogga om det hela, dels i formen av dagens bild sådär men jag har även en liten tanke om man kanske skulle sätta ihop en fotobok om det hela också efteråt. Kanske skulle vara roligt med ännu ett litet projekt sådär..?

Kan man dessutom lyckas med konststycket att få några exemplar sålda utav det hela efteråt, så kanske kostnaderna även kan kompenseras till viss del? Inte för att jag faktiskt tror på den idén själv ens, men det vore roligt.

Ja ja, först och främst skall ju bilen levereras. Därefter så skall jag bestämma mig. Därefter kanske det hela bör planeras en smula. Om jag nu inte då bara rent av bestämmer mig för att packa in mig i bilen och styra dit hjärtat känner för där och då. Det vore ju också en grej!

Tills vidare, så drömmer jag helt enkelt vidare. Funderar, planerar, räknar. Ja, sådär som jag brukar helt enkelt.

Dessa underbara bilar!

Blev att diskutera bilåkande lite smått med min tågvärd Karolina häromdagens, det visade sig att vi var båda likväl förtjusta i bilen som resform, som plats för avslappning, för prat och återhämtning. Till viss del skiljde det lite dock, hon föredrog att sitta brevid och jag gillar starkt min plats i förarsätet.

En stilla undran är över vad det är med bilen som gör den så bra till dessa syften, vad är det med en stilla biltur på okända vägar som lockar oss så? Är det känslan av att resa, vara på väg någonstans som lockar oss ut på vägarna även när vi inte har något mål. Det är ju alltid en speciell känsla att vara på väg någonstans, det där extra lilla pirret i magen när man väntar på sitt tåg eller flyg, förväntningarna som byggs upp.

Jag gillar som sagt det här med att köra bil väldigt mycket, jag trivs så väl med att glida fram på vackra landsvägar i kuperad och kurvig terräng, eller även på motorvägen med farthållaren ställd på lämplig hastighet med för den delen. Att se nya saker, känslan av att vara i rörelse, kanske rent av känslan av att ha kontroll över sin närmaste miljö? När man sitter vid ratten styr man på ett väldigt direkt sätt sitt öde, brister man i sin uppmärksamhet eller sitt omdöme kan det vara den sista platsen man sitter på, kanske är det även den spänningen som gör körningen så underhållande ibland..?

På många sätt saknar jag väldigt starkt min tid som taxiförare, då jag i en mycket större omfattning än nu kunde göra just detta med att köra bil, speciellt gillade jag längre styrningar som de riksfärdtjänster jag en gång i tiden alltid försökte få tag på. Vetskapen om att man har kanske 60 – 80 mil framför sig en tidig morgon när man lämnar garaget, den är bra härlig!

Min tid i taxibilar har även gjort mig väldigt förtjust i dieseldrivna bilar, något som är en stark bristvara numera. Det är något väldigt härligt med dieselmotorer, dess lugna, rent avslappnande karaktär och med lite turbohjälp, en nära nog aldrig sinande källa till rå kraft när det behövs. Jag har länge varit sugen på att ha min alldeles egna dieseldrivna bil, dock ställer skatter och sådant elände till det lite för mig, men en dag så!

Dessutom börjar suget efter en längre bilresa bli allt större, sommaren bjöd ju på två turer upp till mina kära föräldrar i Falun med våran Saab, mil efter mil slukades utan problem och utan någon större brådska i körningen visade även bränsleförbrukningen överlag positiva siffror. Men det var då det, till vardags handlar det främst om resandet från hemmet till jobbet, ett inte alltid så inspirerande resmål kanske.

Har sedan många många många år tillbaka haft ett sug efter att köra hela sträckningen av det som förr kallades riksväg 45, från Göteborg till Karesuando, varför vet jag inte riktigt, det är bara något jag har fått för mig. Numera kallas den dock E45, och är i sin hela sträckning något längre, men det kan nog ändå räcka med gamla Rv45-sträckningen för biltur. Frågan är när bara, viss finansiering och planering krävs för att det skall bli riktigt bra, men det skulle vara riktigt härligt, dessutom med viss projektpotential också!

Sedan kommer våran nya hemstad Karlstad även bjuda på närhet till annan intressant körning, Norge..! Jag är ruskigt sugen på att bila runt i Norge och dess underbart vackra natur. Hittils har jag endast upplevt mindre sträckor i passagerarsäte på norska vägar, men mer vill jag ha!

Det är så synd bara att det skall vara så dyrt att köra bil, dyrt och klart miljöovänligt, men ack så underbart!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén