ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: hifi

Trådlöst välljud

Det kommer väl inte som någon förvåning för någon av de trogna läsarna utav bloggen, men undertecknad har ett visst intresse för Hi-Fi och ljud överlag, gärna i formen hörlurar.

I och med detta var jag alltså inte direkt ledsen när jag tidigare i vintras hade möjligheten att testa Sennheiser PXC 550 och Sennheiser Momentum Free under en tidsperiod. Ett par over-earlurar och ett par in-earlurar alltså, båda trådlösa och i konkurrens med det jag normalt har, ett par Bose QC35 och ett par BeatsX.

Givetvis (?) så har detta täckts in i ett par, tre YouTube-klipp men det förtjänar väl även viss omnämning även här..?

Som sig bör, börjar allt med en unboxing-video. Även om konceptet i sig är uråldrigt. Men ändå!

Läs mer

Liten högtalare, stort ljud?

Nja, riktigt så enkelt är det tyvärr inte, även om det var vad jag hoppades på när jag äntligen kom till skott och köpte mig en resehögtalare där i maj, på Arlanda en stund innan vi lämnade landet för vår bröllopsresa.

För de som minns så funderade jag ju över ämnet tidigare i våras/vintras och var bra sugen på en Bose SoundLink Mini II som lät förvånandsvärt bra för sin storlek. Sen kom ju Bose och var sådär retligt kapitalistiska och höjde sina priser ganska kraftigt, varpå en hyfsat (i mina öron) prisvärd resehögtalare plötsligt blev orimligt dyr i förhållande till värde.

Därför var vi då där på Arlanda och stod utan, tills jag mot bättre vetande gick in i en av alla elektronikbutiker och klämde lite på en resehögtalare av modell Harman Kardon Esquire Mini, som där i butiken åtminstone lät hyfsat vid blåtandskoppling till min iPhone.

Harman Kardon Esquire Mini

Utöver att “bara” vara en resehögtalare så kan den även tjänstgöra som batteripack och man kan ladda telefonen via det inbyggda USB-uttaget. Annars laddas den via micro-usb vilket är högst praktiskt av i bloggen tidigare nämnda skäl. Man kan koppla sin enhet antingen via blåtand eller via klassiskt 3,5 mm-uttag om man så önskar.

Tyvärr så får man såhär med facit i hand konstatera att oavsett vald metod för att koppla samman källa och enhet så låter det inte värst imponerande. Visst låter det klart godkänt rent ljudmässigt men det saknar oumph, bas, bakomliggande styrka!

Visst, man kan inte begära för mycket av en kompakt liten högtalare, men mer än såhär hade jag allt väntat mig, allra helst efter att ha lyssnat på Bose-varianten innan. Den klarar av att ha oumph i sitt spelande, om än säkert via en hel del trolleri.

På den positiva sidan är dock batteritiden som är helt klart imponerande, även om den tog slut helt utan förvarning så har vi spelat på den i ett antal timmar senaste veckan här på västkusten. Men man kan ju undra, hur svårt ska det vara att införa en varning om att batteriet snart tar slut?

Vad högtalaren dock är alldeles utomordentligt anpassad för är uppspelning av podcaster och liknande, pratradio så att säga! Vi har kört rätt mycket Dilemma som är ett program signerat Mix Megapol och är mer underhållande än vad vi kanske vill erkänna. För detta syfte fungerar högtalaren absolut utmärkt, såväl via blåtand som 3,5 mm-uttag!

Så, är ni på jakt efter en resehögtalare som spelar poddar absolut utmärkt, så kan jag varmt rekommendera Harman Kardon Esquire Mini! Allra helst sett till batteritiden! Men, för alla andra, för alla er som mer är ute efter musik, så rekommenderar jag er att se er om efter något annat, något mer mer oumph i.

Besviken är nog ordet, allra helst eftersom jag väntat mig mer av ett så pass musikinriktat märke som Harman Kardon!

Nätt liten trollslända

Mitt intresse för välljud har diskuterats här på bloggen tidigare, mestadels i formen utav hörlurar och mina ständiga inköp på den fronten. Sedan ett bra tag tillbaka nu, så kör jag med Bowers & Wilkins P7 som primär avnjutningsutrustning här hemma, ett par hörlurar som låter något så alldeles otroligt bra bara för sig.

Bra har dock alltid potentialen att bli bättre, så därför hälsade jag igår kväll på hos lokala Hi-Fi klubben för att diskutera ämnet DAC en smula. Något som slutade i att jag fick låna med en sådan här grunka hem, en Audioquest Dragonfly av lite äldre generation, för att helt enkelt kunna testa denna tillsammans med befintlig utrustning för att se om någon skillnad går att höra.

Audioquest Dragonfly

Bortsett från att den är sjukt läcker och att trollsländan dessutom lyser upp i tjusiga färger så vet jag nog inte direkt om jag kan höra enorm skillnad jämfört med att köra hörlurarna direkt ut från kontakten bakpå min iMac. Visst finns det fler nyanser av ljud, ett mer tydlig mellanregister, men tusan vet om det är värt att spendera pengarna på att få fram detta?

Risken är väl att ju längre tid jag spenderar med att lyssna på musik med denna grunka kopplad, desto mer “nödvändig” blir den i min dagliga utrustning. Det är nog bra tur den är på relativt kort lån och skall tillbaka first thing i morgon igen. Fast tills dess så skall jag allt leka mer med den!

Floskelvarning

För typ en halv evighet eller sådär så utlovade jag några ord om mina genom tiderna (hittills) absoluta favoriter vad gäller hörlurar utav in-ear-modell, d.v.s. sådana där pluppar man petar in i hörselgången. Genom åren har jag provat lite fler än en eller tre modeller, men sedan några år tillbaka har jag ett par som jag kör på vid de tillfällen då ett par in-ears är att föredra framför stora, vettiga lurar ovanpå öronen.

Supra Nitro in-earlurar

Supra Nitro heter dom, lite sådär lagom klämkäckt och fint. Supra i sig är knappast något okänt märke för de mer audiofiliskt lagda personerna, de har ju nämligen en hyfsat lång historik utav kabeltillverkning för Hi-Fi-utrustning och ett tämligen gott rykte kring detta med.

Detta första (?) försök till ytterst portabla hörlurar har funnits på marknaden sedan 2014 och går att hitta för hyfsat vettiga 899 kr hos ett flertal nätbutiker. Många pengar för ett par in-ear-lurar kan tyckas, men det beror ju mest på hur man värderar ljud också.

För egen del så ser jag utan tvekan värdet i dessa, då de i min mening spelar bättre än något annat i liknande prisklass jag har testat. Dessutom så sitter de ruskigt bra i öronen tillsammans med de där formbara skumgummipropparna som medföljer som alternativ. Annars är passform ett av de absolut största problemen jag haft med den här typen av hörlurar.

Läser man webbsidan samt reklamfilmerna kring hörlurarna så är det närmast läge för en skämskudde modell stor sett till antalet floskler och häftiga sekvenser. Bortser man bara från allt detta elände så får man faktiskt riktigt bra hörlurar till ett hyfsat vettigt pris.

Utöver att spela riktigt väl för sin storlek så finns det en alldeles ypperlig fördel jämfört med många andra. Istället för att göra en modell för iPhone, en för Android och en för Windows Phone/Mobile så har man istället gjort en mikrofon/fjärrkontroll på sladden med en liten pigg för att ändra inställning. Man kan alltså koppla lurarna till en iPhone och ha full fjärrkontroll på den för att sedan byta till en Android-telefon, ändra piggens position och därefter ha full kontroll över Android-telefonen istället. Supersmidigt är nog ordet vi söker?

Dessa hörlurar ligger för det mesta med i min jobbväska, dels för att det är smidigt att alltid ha tillgång till ett par lurar när det finns gott om rast och vila att fördriva, men även för att dessa lurar är diskreta nog för att kunna bäras under exempelvis en passresa, när man åker tåg som vanligt folk, bland vanligt folk. Det är inte vad som helst som passar in med uniformen, men dessa gör det helt klart.

Är man som mig, villig att betala lite extra för ett par riktigt trevliga in-ear-lurar, då är Supra Nitro ett riktigt bra val, trots floskelvarningen kring såväl namn som reklam. Tips från coachen lite sådär…

På sladd

Just sådär lagom när jag hade bestämt mig ordentligt för att trådlöst is the shit, det man ska ha i framtiden och att det är inget annat än underbart, ja, då började jag givetvis fundera på vad man får i samma prisklass om man väljer något med sladd istället.

Givetvis var jag tvungen att fundera över det. Varför skulle jag någonsin göra det hela enkelt för mig?

Nåväl, fundera gjorde jag, kikade runt gjorde jag med och högst upp på dregellistan står Bowers & Wilkins P7. Den större modellen i liknande stuk med de B&W P5 jag tidigare har avnjutit med gott resultat. Dessa är utav modellen over-ear istället för som P5, on-ear. Detta är solklar fördel för min del, allra helst när jag bär glasögon då on-earlurar har en tendens att klämma åt på obekvämt vis.

B&W P7

Eftersom dagens reserv inte innehöll några värre utsvävningar än ett par varv ner till ledsna tågsätt/potentiellt ledsna tågsätt så gavs jag chansen att istället kika förbi min lokala Hi-Fi Klubben och provlyssna ett par. Det borde jag inte gjort. Precis som när jag var där och provlyssnade B&W P5 för en sådär snart 5 år sedan.

Satan i gatan så gôtt de låter. Eller nej, det räcker faktiskt inte för att beskriva, inte ens i närheten..!

Jämförde de även med ett par Denon-lurar i samma prisklass och ett par Aiaiai-lurar i snäppet lägre prisklass och det spelar ingen roll vad jag jämförde de med, de låter så mycket mer, så mycket bättre, så mycket renare. Det är ett tämligen kliniskt ljud, oerhört rent, nästan på gränsen till vasst. Jämfört med Denon-lurarna var det dock tveklös övervikt åt dessa B&W, utan någon som helst diskussion.

Att jämföra dessa med något par trådlösa jag testat såhär långt i min jakt på nya lurar är tämligen meningslös. Det finns inget trådlöst (bluetooth) för under 10 000 kr som låter i klass med dessa, det vågar jag påstå utan att ens kontrollera fakta om det hela. Frågan är om det alls finns några trådlösa som når den här klassen av välljud?

Frågade snällt om det inte gick för sig att låna med sig demoexemplaret hem för mer noggrann lyssning och funderande och mot viss säkerhet så gick det att ordna, så just nu i skrivande stund så sitter jag och har närmast en religiös upplevelse med dessa lurar inkopplade i datorn, spelandes högupplösta ljudfiler som medföljde mitt specialexemplar utav Daft Punk – Random Access Memories. Det är nästan så att det kommer tårar av njutning…

Hur jag skall kunna återlämna dessa lurar utan att det resulterar i ett par egna, det börjar bli en bra svårknäckt gåta!

Allvarligt talat, jag dreglar snart…

Trådlöst – Sony MDR-XB950BT

Efter många och mer eller mindre långa stunder med provlyssningar och funderande så har jag till slut köpt mig ett par blåtandslurar, något jag funderade över här för ett tag eller två sedan.

Till slut fick det bli ett par Sony MDR-XB950BT (hej överdrivet krångligt produktnamn…) som jag hittade ett par utav i formen demoexemplar hos Dustin Home.

Sony MDR-XB950BT

Jag kan väl inte direkt säga att dessa par lurar matchar alla mina våta hifi-drömmar och önskemål som så, men det är en bra kompromiss till ett rimligt pris. Jag klämde länge och väl på Sonys MDR-ZX770BT, övervägde att ge upp trådlösheten och gå på de mer bekväma Sony MDR-1A och frustrerades över att lagerstatusen på AKG K845BT inte matchade mitt tålamod.

Dessa lurar sitter om inte annat ruskigt skönt över öronen även om stoppningen på bågen kunde varit i klass med MDR-1-serien utav lurar. Spelar helhyfsat gör det med, om än en smula bullrigt. Det finns en funktion för att kräma på extra bas när blåtandskopplingen används, men jag vet inte riktigt varför någon som gillar sina öron eller musik skulle vilja göra det.

Såhär långt har jag kopplat ihop dem med såväl min iPhone som iMac utan besvär. Visserligen vill iMacen att jag manuellt återansluter till dem via blåtandsmenyn var gång jag slår igång dem, men det kan jag ändå leva med så länge jag inte orkar bry mig om att undersöka varför de vill ha det på detta vis.

Uppspelningen via blåtand ger mig också friheten att röra mig runt i lägenheten någorlunda obehindrat med dem kvar på huvudet och musiken spelandes. Det enda rummet som de hittills protesterat i är badrummet, vilket kanske bara är av godo.

Laddningen sker naturligt nog via micro-usb och hittills har jag inte satt livslängden på något större prov. Brister batteriet kan man alltid koppla dem via 3,5 mm-sladd till sin ljudkälla och lyssna vidare, som väntat då även med lite bättre drag i uppspelningen jämfört med trådlöst leverne.

Det verkar än så länge lovande och jag hoppas det förblir så. Jag är en smula less på att vandra omkring i elektronikaffärer och lyssna på I Don’t Want To Talk About IT (Nelsaan & Matoma remix) av Marit Larsen…

Trådlösa nöjen

Ämnet hörlurar har behandlats förut på bloggen. Mer eller mindre friskt av och till. Jag gillar hörlurar, kanske en smula för mycket om man ska vara sådan. Genom åren har jag hunnit med att avverka ett antal olika varianter i diverse färger och former och även om det nu var ett tag sedan jag senast köpte något, så börjar det allt närma sig ett nytt inköp..!

Sedan drygt tre år tillbaka har jag avnjutit ett par Denon AH-D2000 kopplade till datorn när jag verkligen velat finlyssna på musik. I timtals har jag kunnat sitta och lyssna med dessa lurar fast monterade på skallen utan att tröttna och vid ett antal tillfällen har jag mer eller mindre fått tvinga mig i säng för att inte helt gå miste om all energi.

Denon AH-D2000

Denon AH-D2000

Allt har dock ett slut och häromdagen så fick dessa fantastiska lurar vandra vidare till en ny ägare. Inte för att de på något sätt blivit dåliga, snarare tvärt om likt all fin hifi-utrustning. Istället är det helt enkelt så att det är dags att gå vidare, att testa något nytt. Problemet är väl mest att jag inte riktigt vet vad jag vill ha?

Tanken är faktiskt att satsa på ett par trådlösa hörlurar den här omgången, för att vara mindre bunden vid datorn även om det är just datorn som används som mediakälla.

Så, frågan är då bara vilka trådlösa hörlurar man vill ha? Lite lätt märkesskadad som jag är, så har jag börjat kika lite på Sonys olika varianter utav hörlurar, främst Sony MDR-10RBT och Sony MDR-1RBT. Problemet är bara att det är närmast omöjligt att komma fram till vilka som är mest intressanta eller för den delen, vilka som faktiskt är aktiva produkter som går att köpa i affärerna. Är det kanske Sony MDR-1ABT som är senaste generationen..?

Sony MDR-1ABT hörlurar

Sony MDR-1ABT

Ett annat alternativ jag är nyfiken på är från AKG och deras 845BT som ligger i ungefär samma prisklass som de ovan. Detta då jag är van med AKG sedan tidigare i flertalet former av lurar, både in-ear och on-ear. Visst har jag haft ett AKG K618 som faktiskt gick sönder, där huvudbandet gav upp och separerade sig från sitt fäste. Inte värst imponerande men med tanke på hur fint de lät fram tills de dog, så är tanken ändå intressant!

Kravspecen som sådan, eller hur man nu ska kalla det, är blåtandslurar med bra ljud, laddningsbara med micro-usb (jag behöver seriöst inte fler former av laddare..!) och möjligheten att koppla via vanlig 3,5 mm sladd när den lusten kommer. Utöver detta är en bra batteritid något klart viktigt vilket bland annat inte imponerar värst mycket på AKGs lurar jämfört med Sonys.

Vidare så behöver jag även bestämma mig för om mitt nästa par hifi-lurar, mina B&W P5, behöver hitta en ny ägare och därmed bidra med viss del utav finansieringen för nästa inköp. Jag har ju liksom inte hur stor lust som helst att spendera pengar, även om det är roligt och för ett välljudande syfte.

Det skulle vara klart smidigt att hitta en handlare som har både Sonys variant såväl som AKGs variant i lager och som testbart exemplar, så att man kunde bilda sig en uppfattning om hur de faktiskt låter, såväl kopplade som trådlöst, att slippa köpa grisen i säcken igen. Visserligen är det ju hyfsat förmånliga köpevillkor med möjligheten till retur när man handlar på nätet, men detta ska ju inte direkt missbrukas för den sakens skull.

Jag tror bestämt vi får säga fortsättning följer på detta, likt så mycket annat…

Musikaliskt enkelt – dag 72/365

Sonos Connect:AMP

Canon EOS 6D, 105mm, ISO 100, 1,3 sek vid f/5,6

Tänka sig att denna lilla fyrkantiga låda är den som står för merparten av den musik som spelas i det Ewensonska hemmet. Min lilla bekväma Sonos Connect:AMP som kopplad med ett par Canton-högtalare spelar såväl ljud från Spotify, Apple TV som Xbox. Allt kontrollerat via en app i telefonen, surfplattan eller på datorn. Via systemet kan jag även välja att spela ljud via den högtalaren som står placerad i köket samtidigt och dessutom kan (kommer) jag bygga på med ytterligare delar trådlöst.

Mer inspirerande än så blir det faktiskt inte idag, istället borde jag snarast uppsöka sängen istället, sova står högst upp på önskelistan just nu…

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén