ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: fotografering Sida 1 av 2

Blir allt bättre med zoom?

Välkomna till ytterligare en del i den evigt pågående monologen om vilken kamerautrustning jag vill/bör/ska ha. Långt ifrån första delen, långt ifrån den sista, men låt oss köra ändå…

Som bekant (?) så kör jag ju sedan ungefär ett år tillbaka med ett Fujifilm-baserat system med en X-Pro2 och från början objektiven 23 mm f/2, 35 mm f/2 och 50 mm f/2. Detta har under det gångna året minskats med 23 mm f/2 för att finansiera annat.

Läs mer

Med ljuset…

…återvänder lusten att rasta kameran. Åtminstone lite smått sådär. Så just det gjorde jag häromkvällen, rastade kameran alltså, efter att ha tittat ut under några kvällar i rad och konstaterat att just kvällsljuset börjar bli sådär ljuvligt igen!

Vårblommor

Klassisk bild på fullt lika klassiska vårblommor med djupblå bakgrund, men det är ett klart steg framåt jämfört med hur mycket (lite) jag fotograferat överlag de senaste månaderna.

Gjorde även försök till att fånga solnedgången samma kväll. Gick sådär. Fler försök framöver på det kanske, om andan och tiden faller på det vill säga…

Tankar om 2017

Lika självklart som att 2016 skall sammanfattas så bör det väl författas ett inlägg om förväntningarna kring 2017? Det hör väl lite ihop så att säga.

Vissa delar kring detta är väl mer självklara än andra, så som att längtan och förväntan kring kommande förlossning står tveklöst högst på alla listor om det kommande året. Få saker är väl så livsomvälvande som en förlossning?

Om vi bortser från allt vad kommande barn har att medföra så finns det väl ett och annat ytterligare jag ser fram emot det kommande året, på ett eller annat plan. Så vi betar väl av några större punkter såhär bland de första timmarna utav 2017.

Läs mer

Adjö Yahoo!

Äntligen har jag tagit tag i något jag borde gjort för länge sedan, någonstans när alla vidsträckta läckor hos Yahoo började dyka upp. Tålamodet tog dock verkligen slut här i dagarna när den senaste läckan uppdagades. Miljardtals kontouppgifter på vift. Visserligen med MD5-hashade lösenord, men ändå, det är långt ifrån en säker hash.

Yahoo Logo

Egentligen är det ju inte våldsamt mycket jag haft Yahoo-konto för. Det har liksom varit en tämligen oväsentlig del av det svenska internetlivet i de flesta utav åren. Mitt enda syfte kring det hela har varit mitt Flickr-konto som varit aktivt i några år, om än ytterst sällsynt på sistone.

Läs mer

Tanken på att bli egen

Ja, egenföretagare alltså. Innan någon får uppslag för skvaller.

Tanken om det har nog funnits med i hela mitt vuxna liv, att registrera ett företag i någon form för att kunna ta betalt bättre för mitt digitala skapande i dess olika former. Alltid har det dock funnits något som hindrat mig. Lathet, mestadels faktiskt. En smula osäkerhet med kanske?

Framförallt så älskar jag ju enkla och smidiga deklarationer som inte behöver granskas ingående och in på yttersta detaljnivå. Bara ögna igenom, konstatera avsaknaden utav potentiella avdrag och sedan godkänna och invänta utbetalning (förhoppningsvis…). Busenkelt och lagom ansträngande sådär.

Konceptet bokföring känns inte heller sådär våldsamt lockande ärligt talat, trots att jag bevisligen gillar mina kalkylark.

Ändå är jag där igen, på nytt nyfiken på att dra igång en enskild firma och försöka utveckla inkomstbiten utav mitt fotograferande. Kanske ett omöjligt uppdrag men ändå så lockande!

Den största utmaningen blir väl egentligen att passa in det i mitt jobb till vardags, helst utan att behöva ägna all ledig tid till att ta åt mig uppdrag. Tanken på att gå ner i tid som lokförare och kompensera detta med att utveckla fotografiska hobbyn till mer yrke, den finns ju där. Ha en bra ekonomisk bas och ändå kunna ägna tid åt fotografering.

Får nog Googla det hela ett varv till. Kanske 2016 blir året då jag slutligen gör något åt tankarna? Bara att faktiskt nämna dem i skrift såhär är ju mer än jag någonsin gjort förut, vad jag kan minnas…

Stor eller liten?

Inte nog med att jag skall köpa ny telefon i år, utan jag har även planer på att byta ut min smått antika iPad mini utav första generationen. En platta som snart levt med mig i hela fyra år. Inte illa pinkat alls för att vara en teknisk pryl i det Ewensonska hemmet.

I vanlig god ordning så finns det då ett antal intressanta alternativ på min radar och beslutsångesten är på plats, som om den inte redan från start hade tillräckligt att göra liksom. Frågan är om man skall fortsätta hålla fast vid storleken och formatet på iPad mini och uppgradera hårdvarumässigt eller om man skall gå upp en storlek?

De tänkbara alternativen äro enligt följande:

iPad Pro 9,7″

iPad Pro 9,7"

Upp en storlek i skärmstorlek och hårdvara, framförallt är det skärmen som lockar mig med sin True tone-finess. Eller som Apple själva beskriver det:

Du får djupare, mer levande och verklighetstrogna färger.

Jag menar, vad kan gå fel? Mer seriöst så ser jag fördelar i att vid fotosessioner kunna importera över och granska bilderna på en grym skärm direkt där och då, för att kunna visa och inspektera på närmare hand redan innan den långvariga dejten med datorn.

Nackdelen är ju priset, 6695 kr för instegsmodellen á 32 GB. Många pengar.

iPad Air 2

iPad Air 2

Nästan samma lika som Pro-varianten fast utan flashy-blingyskärm då. Mindre pris än sin proffsiga broder med sina 5195 kr för 64 GB lagring. Klart intressant.

iPad mini 4

iPad Mini 4

Detta är väl den som fick allt intresse för att byta platta att börja helt. Min kära hustru köpte sig nämligen en iPad mini 4 nyligen och det var i samband med detta som jag verkligen insåg på riktigt hur oerhört långsam min antika modell var.

Fördelen med denna är och förblir dess smidiga storlek, att den kan medfölja nästan vart som helst utan att det blir något problem av det hela. Varken vikt eller yttre dimensioner är särskilt krävande av sig. Priset på 4695 kr för 64 GB lagring är ju dessutom inte jätteblodigt, allra helst med tanke på att det är mer än 2000 kr mindre än den proffsig brodern…

Andra alternativ

Jag skulle gärna säga att det fanns något Android-baserat alternativ som intresserar mig i detta ämne, men njä. Alternativ kanske det finns, men hittills har jag inte hittat en endaste som känns ens lite lockande. Skulle kanske vara om det dök upp en Nexus 9 eller motsvarande med modern hårdvara och senaste uppdateringarna utav vanilj-Android då. Möjligen det skulle vara intressant. Annars är iPad kungen av surfplattor.

Utöver detta finns alltid tankarna kring att slopa surfplatta, sälja min MacBook Air 11″ och skaffa en MacBook 12″ istället, som faktiskt är lättare och mer portabel än den redan superportabla MacBook Air.  Dock ganska så väldigt dyrt byte, med tanke på att jag även planerar att köpa en ny telefon vilket millennium som helst.

Alternativet att slopa surfplattan känns dock inte helt lockande, eftersom jag fortfarande tycker den fyller sitt syfte som mer underhållningsinriktad enhet än vad datorn gör. På surfplattan är det lättare att fastna i exempelvis Netflix eller Viaplay, utan att bli distraherad. Datorn tillåter ju så många fler program och flikar igång samtidigt, vilket är väldigt smidigt när man gör andra saker, men inte när man bara söker lättsam underhållning på en flyg- eller tågresa.

Jag och min beslutsångest alltså. Ständigt återkommande ämne…

Lite av en identitetskris

Ja, inom fotograferingen då, i övrigt är det varken mer eller mindre fel på mig än vad det normalt sett är, så får ni välja att tolka det helt fritt som vanligt.

Inom min fotografering däremot, där är det lite utav ett kaos just nu, ett kaos som består i av att jag inte vet vad jag vill fotografera och knappt hur heller. Så har det nog även varit en stund eller två med, större delen av året åtminstone.

Det känns som att just nu spelar det ingen roll vad jag fotografera, hur, när eller med vad, så blir det ändå inte mycket mer än medelmåttiga bilder. En smula frustrerande är väl en klar underdrift vad gäller hur jag känner mig.

Stundvis har jag riktigt gott om idéer, idéer som rent av skulle kunna vara riktigt bra. Ser gott om bilder framför mig, utan att kunna förverkliga en endaste en utav dem. Istället känns det mer som om jag sitter fast i samma gamla tankesätt och med samma gamla idéer utan att kunna förnya något alls.

Jag skulle vilja ta mig an mer gatufotografering, mer porträttbilder, allra helst porträtt av barn. Jag skulle vilja ta fler bilder av närmast dokumentärt stuk, berätta en historia genom bilderna. Samtidigt känner jag att jag saknar modet för att faktiskt ta mig an att fotografera klassisk gatufoto. Jag saknar lust och ork för att ta mig an mer porträtt av stora som små människor. Jag saknar historier att berätta…

Just nu vet jag inte riktigt hur jag skall ta mig ur detta, hur jag skall göra för att skapa mig en ny identitet inom mitt fotograferande, få mig att känna mig mer nöjd med vad jag producerar igen.

Frustrationen är total.

Jakten på utmaningar

En stor anledning till mitt pågående projekt med en bild om dagen under hela 2014 är just för att utmana mig själv, främst då det enkla att faktiskt nyttja mina kameror mer än vad jag tidigare gjort.  I detta och till stor del tack vare en god vän samt inköpet av min Fujifilm X-E1 så har jag även allt oftare börjat fotografera med helt manuella inställningar sett till ISO, bländartal och slutartid.

Något jag däremot till 95% håller mig krampaktigt fast vid är att använda autofokus för att sätta skärpan. Men där börjar jag nu så smått fundera på om det kan vara nästa steg? Att våga lämna den tryggheten på ett helt annat sätt?

Givetvis kan man ju göra detta på enklast möjliga sätt och vis och helt sonika slå av autofokus på kamerahus/optik med befintlig utrustning. Men det vore ju alldeles för enkelt för min smak.

Istället börjar ju min inre shopaholic att snegla mot Zeiss-optik. Ni vet, sådan där dyr optik helt utan någon form av autofokus. Ingen möjlighet att vara lat och slå på den ens. Givetvis inget annat än komplett vansinne så klart.

Samtidigt, så kanske det är just vad man behöver? Att leka med helt manuella inställningar har ju överlag kännts väldigt främmande tills jag köpte min X-E1, där man på ett helt annat och mer naturligt sätt faktiskt gör förändringar helt manuellt. Kanske skulle ett objektiv där alternativet autofokus saknas, tvinga mig att lämna min komfortzon?

Kan detta vara ett rimligt nästa steg i jakten på utmaningar, eller är jag bara helt och fullkomligen galen nu igen?!

På episk roadtrip

Riktigt hur idén kom till mig vet jag inte riktigt, men plötsligt där på tisdag eftermiddag så blev lusten för att dra iväg på roadtrip mot Smygehuk, den Skanvinaviska halvöns sydligaste punkt, hejdlöst stor. En kort stund senare var frivilligt sällskap rekryterat och någon timme senare så var även ett boende för natten därpå bokat och klart, tack vare Booking.com som jag även använde när jag var i New York tidigare under året.

Nu kan man ju gott undra varför jag väljer att kalla en simpel liten 55-milstripp för episk, men dels så kanske jag råkar gilla att överdriva en smula hit eller dit, men framförallt så var det hela grejen som så. Att man på en eftermiddag bestämmer sig och spikar en tripp som har en början men inget bestämt slut. För just så var det. Det enda som var bestämt var att onsdag förmiddag så åker vi söderut på den väg vi känner för, så får vi se lite hur det går sedan.

Eftersom detta inlägg innehåller ett och annat ord, typ fyrsiffrigt antal, så besparar jag er detta på framsidan av bloggen. Klicka helt enkelt på länken nedan för att läsa hela rubbet, eller bara för den delen hoppa ner till nederst på sidan för att läsa om mina upplevelser av bilen då. Med detta inlägg så firar jag även fyrsiffrigt antal inlägg på bloggen, detta är alltså #1000 i ordningen. Yey för mig!

Läs mer

Fotografera blixten

Jag vill på inget sätt och vis kalla mig en expert på ämnet, utan jag tänkte här mer, i ett helt separat och fristående inlägg förklara lite hur jag har gått till väga de senaste två dagarna när jag fotograferat åskan som härjat över Karlstad.

Till att börja med är det en solklar fördel om du som läser och är nyfiken i ämnet, är någorlunda van med din kamera och dess manuella lägen, för jag har nämligen valt att fotografera helt manuellt sett både till inställningar och fokusering. Detta helt enkelt eftersom det inte finns någon automatik som direkt hinner med att korrigera för en blixt, som brinner av på väldigt kort tid.

Det jag har gjort är då följande inställningar:

  • Manuell fokus boråt horisonten till, hur du väljer att ställa in den är upp till dig själv.
  • Bländartal runt f/5,6-8,0, gärna 8,0 om möjligt då de allra flesta objektiven presterar som bäst just där omkring.
  • Slutartal runt 1/30s-1/50s verkar ha fungerat utmärkt för min del.
  • ISO-talet har jag haft omkring ISO 200-800, helt enkelt utefter vad som passar med ovan nämnda inställningar.
  • Bildstabilisering påslaget i objektivet samt enbensstativ under kameran för stabilitet.

Sedan har jag försökt att hitta en plats på horisonten där det blixtrar mycket och fokuserat på en punkt långt bort för att få stort skärpedjup. Därefter har jag helt enkelt försökt att minnas ungefär vilken ram jag har att arbeta med sett till fokusering och därefter haft båda ögonen öppna ovanför kameran och försökt att pricka in blixtarna när de dyker upp.

Nu skall det dock sägas att denna taktik fungerar bäst på en viss typ av blixtar, nämligen pulserande sådana. Detta vill säga en blixt som inte bara lyser upp sin kanal en gång utan flera gånger i följd. Det är, utan hjälpmedel, närmast omöjligt att pricka in en enskild blixt som bara lyser upp en gång eller möjligen i väldigt rask takt. Pulserande blixtar däremot kan hålla på tillräckligt länge för att man skall hinna få en eller med massor av tur, flera bilder i följd.

Turligt nog lyckades jag pricka in ett filmklipp på just en sådan blixt tidigare idag och den kan ni se ovan, komplett med samma blixt i slow-motion i slutet av klippet. Jämför gärna med den jag tog igår, på när blixten slog ner i Bryggudden här bredvid. Den gången var det en enskild urladdning som skulle vara ytterst svår att fånga på stillbild.

Denna taktik har åtminstone gett mig en handfull bilder från både gårdagen och dagens oväder som kan visas upp här på bloggen. Tar med dagens omgång daglig bild också, trots att den även finns i inlägget nedanför detta med. Den nattliga bilden får följa med mest för att den är rätt läcker, snarare än som exempel på ovan nämnda inställningar.

Givetvis så kan jag ju inte på något minsta sätt garantera att detta är någon slags garanti för hur man fångar bilder på blixtar, utan detta är mer för att berätta hur JAG har gjort under dessa två dagar. Vid ett annat tillfälle kanske det finns helt andra, bättre sätt att göra på. Vill man, så kan man även köpa sig tillbehör som kopplas in i kamerans port för fjärrutlösare, så kallade Lightning triggers som automagiskt tar kort när den känner av en blixt. Ligger på vill-ha-men-ser-inte-riktigt-värde-i-att-köpa-listan just nu.

För egen del, vad gäller inköpslistor, så är det snarare just en fjärrutlösare som står högst på listan. Man blir lätt lite seg i armen utav att hålla kameran i en fast position med fingret halvvägs nertryckt på avtryckaren i en timme sådär. Typ rätt ordentligt seg. I övrigt handlar det mest om att hitta fler åskväder att fotografera, för oj så roligt det här ändå har varit, även om ovädrena i sig medfört inte så lite kaos i och omkring Karlstad.

Om det är någon som, inspirerad av denna text, också hade tänkt sig prova på att fotografera sådana här mäktiga naturfenomen, se då snälla till att åtminstone vara försiktiga. Blixtar och åska är inget att leka med och oväder ändrar fort och hänsynslöst riktning. Se kort och gott till att ha en nödutgång av något slag om ni befinner er ute i naturen och ha koll på omgivningarna och hur vädret ändras!

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén