ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: försening Sida 1 av 3

Första ronden

Ja, första ronden i T17 alltså, den nya tågplanen för närmaste året eller så, den som började gälla igår, söndag. Idag var min första smak av denna potpurri utav gott och ont.

En av de löften som uttalats i förväg var att den skulle vara mer robust planerad, lite mer rimligt planerad så att säga. Något som inte kan komma en dag för tidigt med tanke på hur fullkomligt klappruttet planerad T16 var punktlighetsmässigt. Fullständigt genomrutten var den faktiskt.

X55 3344

Tåg 632 Oslo – Stockholm ankommer Karlstad C

Såhär första dagen till ära skulle jag tampas med ett av de tåg som i föregående tågplan var ett av de absolut värsta, tåg 643. Förhoppningarna var sådär lagom högt satta för en fungerande körplan till det här året.

Läs mer

Revanschen

Efter en vecka med tämligen mycket uppförsbacke på punktlighetsfronten, så var det tämligen så ruskigt jätteskönt att få lite revansch på den fronten idag, även om det från början såg lite mörkt ut!

Blankett 21

En hel hög blankett 21

Läs mer

Likt en stadig bakfylla

Ja, lite så är känslan efter två tunga dagar med sen hemkomst. Vintern är här, om någon nu missat det.

I dagarna två har jag haft samma tur, samma vändning i Stockholm och båda dagarna har det gått ungefär lika uselt. Första dagen, dagen då Stockholm snöade in fullständigt, då var jag 77 minuter sen hem till Karlstad igen, efter att först ha ankommit hufvudstaden en minut tidig.

Vinter vid Stockholm C

Vinter vid Stockholm C

Läs mer

Länsbussen i Väse

Ja, vi kastar den här torsdagen tillbaka i tiden med, till en höstdag signerad 2015 när jag var på väg hem till Karlstad efter övernattning i Stockholm. En sådan där resa med all potential i världen med gröna eller svarta siffror på punktligheten nästan hela vägen hem.

Hur man fyller länsbussen i Väse

Hur man fyller länsbussen i Väse

Allt gick absolut strålande fram till Väse, knappt 2,5 mil från Karlstad. Där var det stopp i signalerna och det blev att plocka fram blankett 21 för att få gå mot stopp. Allt har en blankett på järnvägen.

Läs mer

Inspirerande värre! – dag 39/365

Cherry coke

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 3200, 1/125 sek vid f/2,8

Ännu en dag där inspirationen flödar hejdlöst, typ. Eller inte så värst mycket kanske? Alltför kort natt, alltför tidig morgon, alltför sliten och så kryddar vi det hela med en dos av trafikstörning också. Sådär lagom i höjd med Gnesta, körandes rättidigt och bra i våra 150 km/h så tackade tågskyddssystemet för sig och hoppade av färden. Detta innebar en riktigt snygg och prydlig grisnit just i höjd med driftplatsens gräns där omstartsförsöken påbörjades.

Men, trots många försök till konstgjord andning såväl där vi landade såväl som åter inne vid plattform i Gnesta var förgäves, vår maskin hade helt enkelt bestämt sig för att nu fick det minsann räcka för dagen. Istället fick vi plocka av folk vid vår plattform och skicka över dem till den andra plattformen där de fick hoppa ombord ett regionaltåg mot Hallsberg som därefter sedan fick fortsätta mot Karlstad, om än något senare än tänkt.

Efter ett något struligt försök till taxiresa hem från Kristinehamn så var jag och min elev åter i stan strax före 18-tiden, till skillnad från den ursprungligen planerade 15:05. Ungefär i samma veva som allt detta tog väl även all form av inspiration semester och ja, då blir det nog inte bättre än en bild på en flaska cherry coke som får stå som tröst för dagens oflyt.

Vadå mjukstart?

Så var det då åter söndag kväll och första arbetsveckan efter semestern är avklarad, komplett med tillhörande lediga helg som mestadels spenderats nerbäddad med feber och rethosta.

Visserligen hade jag väl kanske inte väntat mig en alltför lugn och fin start på jobbandet igen, med tanke på de efterdyningar utav förra veckans urspårning vid Stockholm Södra station som alltjämt störde tågtrafiken långt in i den här veckan.

Men att veckan skulle innehålla såväl förseningar, akuta sjukdomsfall ombord komplett med ambulans och allt, turändringar, taxiresor och en hel del mer, det hade jag nog inte riktigt räknat med.

Förhoppningen är att nästa vecka skall bli en smula mildare, även fast det vankas lååååååång överliggning som inledning. Bara det inte blir värre så är jag faktiskt ganska nöjd ändå.

Till slutet av veckan kör vi igång med rollen som körlärare med dessutom, efter att ha fått bli en smula varm i kläderna på egen hand först. Skall bli riktigt roligt att komma igång med den biten igen, även om jag var en smula slutkörd på det hela under sommaren!

Vi får se om det kan bli något bättre bloggtempo i nästa vecka eller om det fortsätter på samma låga nivå, beror väl på vad som händer och sker samt hur mycket tid som finns till det…

Exit T12

Så var då ännu en tågplan till ända, i och med dagens tur så har jag kört klart på tågplanen som kallats T12, helt och hållet sista dagen på denna tågplanen är i morgon, men då ska jag vara så ledig som man bara kan bli!

Min sista dag på T12 blev ju inte riktigt helt enligt den ursprungliga planen, det kan man ju inte säga. Mitt ordinarie tåg blev inställt, fick köra nästkommande tåg till Hallsberg och därefter passåka sista biten mot Stockholm för att därefter köra åter till Karlstad igen.

Klargöring och framväxling av tågsätt gick fint, den sedvanliga tågkön mellan Karlstad och Kristinehamn tog därefter vid och tack vare denna fick vi oss en försening att köra ikapp. Detta var dock till största del åtgärdat när jag lämnade över till nästa förare i Hallsberg.

Avnjöt sedan passresa i godan ro bland kollegorna på färden mot Stockholm, något som flöt alldeles utmärkt tills strax innan Gnesta, då föraren som bytte av mig ropade ut i högtalarna att man var tvungen att stanna till vid plattformen i Gnesta för att undersöka en större läcka i tryckluftssystemet.

Erbjöd mig givetvis omgående att hjälpa till och fick då till uppdrag att gå längs med tågsättet för att lyssna efter luftläckage under tiden som föraren felsökte i maskinrummet. Detta uppdrag kan man knappast kalla för tidsödande då det helt enkelt räckte med att öppna ytterdörren på vagnen jag befann mig i för att omedelbart kunna konstatera att luftläckan fanns direkt under denna vagnen.

Försökte lite snabbt hitta mer exakt varifrån det läckte, något som dock visade sig smått omöjligt eftersom ljudnivån inte var att leka med. Det var helt enkelt bara att retirera in i tåget för att inhämta en uppsättning hörselskydd och dessutom meddela föraren var felet fanns.

Efter en del krypande runt omkring och in under vagnen kunde läckaget lokaliseras och efter lite pillande även tätas. Troligen handlade det helt enkelt om att någon större isklump lossat, studsat och slagit till en luftkran undertill tåget, varpå en stor mängd luft försvann från systemet.

Tågreparation i Gnesta

Med detta åtgärdat så gjorde vi även ett nytt bromsprov för att se så allt fungerade normalt, alltid en bra tanke efter att ha haft någon form av större bekymmer med tryckluftssystemet! Efter dryga 15 minuter kunde vi lämna Gnesta och fortsätta färden mot Stockholm C utan ytterligare besvär.

Framme i Stockholm skulle sedan tågsättet vidare till Hagalund för att snabbvända, men eftersom det tycktes vara en SÅN dag idag, så kom det givetvis inte så långt, endast lagom ut till serviceplattformen vid Norra bantorget innan färden tog stopp igen. Denna gången var det ett annat tåg som gått med hjulskada framför, vilket gjorde att man var tvungen till att inspektera spåret innan full trafik kunde tillåtas.

Eftersom just vårt tågsätt skulle snabbvända var det lika väl att konstatera att det var helt enkelt bättre att vända direkt där och då, för att undvika ytterligare förseningar. Därmed blev det helt enkelt till att göra en rundgång på tågsättet direkt där och då, något som alltid tar en stund såhär års då en hel del snö och is fastnar på olämpliga ställen.

Att därefter försöka ta sig ner från serviceplattformen till ett spår att kunna avgå från visade sig vara lättare sagt än gjort, med gott om ankommande tåg som upptog alla spåren som vi kunde nå från vår plats. Till slut kom vi dock iväg om än dryga kvarten sena.

Vackert vinterväder i Södermanland

Hemresan flöt därefter på i hyffsad ordning, förseningen ökade först något, för att minska något och till slut landa på 6-7 minuter efter tidtabell till Karlstad, inte bra, men får duga med tanke på omständigheterna!

Nu ser vi fram emot starten av nästkommande tågplan, T13 som medför motorvagnskörning på många tåg, vilket latmasken inom mig uppskattar högt! Blir även klart intressant att se hur överbelastningen av det värmländska enkelspåret ter sig till nästkommande år, ny tågplan, nya utmaningar!

Men först, ledig helg!

Stunder man minns

Ibland är man verkligen lyckligt lottad där man sitter i lokförarstolen, igår kväll var en sådan stund som trots sin lite tråkiga omständighet ändå gav en otroligt vacker naturupplevelse!

Av en för mig ännu smått oklar anledning var det i vart fall stopp i trafiken mellan Stockholm C och Uppsala, ett större elfel som uppstod precis när det tågsätt vi skulle ha för gårdagens hemresa med 647 anlänt till Uppsala. Detta gjorde ju därmed att vår avgång som sin goda marginal till trots blev uppskjuten, och uppskjuten, och lite mer uppskjuten allt eftersom ingen prognos kom på trafikstarten.

Till slut fick det bli så att vi fick ta ett annat tågsätt som kom från Karlstad istället, vilket då gjorde att vi fick en X2 istället för loktåg och åtminstone en teoretisk chans att köra in tid.

Kom iväg från Stockholm drygt 1 timme och 25 minuter sent och körde så gott jag kunde till Katrineholm där vi hade hunnit med att köra ikapp drygt 15 minuter av förseningen.

Och det var här i Katrineholm som gårdagens naturupplevelse inföll, för över Katrineholm låg ett tämligen ordentligt åskväder som blixtrade på, samtidigt som det låg lätt dimma över marken och solnedgångens strålar lyste mellan molnbasen och marken!

Varför jag inte fann mig i att ta fram kameran förstår jag dock inte riktigt, men jag ansåg mig väl ha tillräckligt att göra i att bara se och njuta av det så gott det gick samtidigt som jag försökte parera mot den halka som uppstod i regnet.

Det är dock ändå sådana här stunder man verkligen minns, den vackra natur man ständigt får se från loket, ovärderligt helt enkelt!

Till Karlstad kom vi till slut drygt 1 timme och 10 minuter efter tidtabell, trots snabbare fordon var det inte mycket mer att göra när andra tåg som var mer rättidiga var i vägen…

Efter en lång vecka..!

Vissa veckor känns en aning längre än vad andra gör, något som dessutom får en att helt tappa kollen över vad det är för en veckodag till att börja med, denna veckan var solklart en sådan!

Egentligen har väl min vecka pågått sedan lördag förra helgen, när min arbetshelg tog vid på morgonkvisten, en i stort sett problemfri dag efter en aning spänningslös början gav i vart fall vad man kallar för en mjukstart!

Söndagen bjöd på vad man i teorin kallar för lättarbetad tur, köra till Stockholm, lägga sig på Chateau Lunden för natten, köra hem på måndagens tidiga morgon. Vad kan gå fel..?

Vi gick förvisso en aning sent från Karlstad efter ett retligt dörrfel precis vid avgångstid, och tiden som försvann var en aning svårfångad, men inte ohanterlig. Dessvärre så beslöt sig kontaktledningen i Gnesta att fallera vilket innebar trafikstopp mellan Katrineholm och Södertälje i väntan på prognos.

Katrineholm i solnedgången från spår 3

Katrineholm i solnedgången från spår 3

Väl framme i Katrineholm blev det en stunds väntan i sällskap med ett stycke snabbtåg från Malmö samt ett från Göteborg, allt medan alternativa sträckor för omledning övervägdes. Till slut blev dock beslutet enligt önskemål från DLC Norrköping att INTE omleda vårt loktåg över Eskilstuna där kollegorna på snabbtågen skulle köra, utan vi skulle först köra vidare till Flen för bussersättning mot Södertälje/Stockholm C.

Vi lyckades dock avstyra denna första plan, och istället få bussarna skickade direkt till Katrineholm, eftersom det gav några ytterligare valmöjligheter för att kunna fixa och dona med tågsättet om så skulle krävas, istället för att stå i ett öde Flen i okänd tid.

Sagt och gjort, bussarna beställdes och anlände, våra resenärer flyttades över och begav sig mot Stockholm tillsammans med mina kollegor ombord. Kvar blev jag, ett lok och 6 st vagnar i väntan på bättre tider.

En ganska lång väntan blev det dessutom, vi ankom Katrineholm 17.21 och kunde rulla vidare med ett tomt tågsätt mot Hagalund först vid 21.25, 251 minuter efter tidtabell..! Innan ankomsten i Stockholm hann vi dessutom med att spendera drygt 40 minuter i Stjärnhov i väntan på att reparation och förflyttning av hinder skulle klaras av, och till slut rullade vi in i Stockholm 295 minuter efter ordinarie ankomst.

Denna milda, marginella försening innebar dock en annan sak, att min hemresa dagen därpå fick planeras om, nattvilan räckte varken för att ta mitt ordinarie tåg vid 06.21, eller ens att kunna åka pass med nästa efterföljande tåg mot Karlstad vid 8.25 på morgonen. Istället blev det hemresa först vid 10.21, en viss skillnad..!

Däremot var inte arbetsveckan över som så, istället väntade tre dagar i skolbänken på mig, komplett med tidig morgon på tisdagen för att hinna iväg till Stockholm! På schemat stod utbildning i “Utredning av olycks- och orsaksförlopp”, en mycket intressant och efterlängtad utbildning!

Efter två intensiva dagar med teori och en dag med en komprimerad utredning av en fiktiv händelse så kan jag då alltså även titulera mig Utredare utöver Lokförare och Kamratstödjare, en något läskig men samtidigt oerhört intressant arbetsuppgift som väntar mig!

Jag ser med viss ton av skräckblandad förtjusning fram emot mitt första uppdrag som utredare, för även om jag mest kommer att utreda mindre händelser så är ju alla utredningar viktiga för att kunna bibehålla och förbättra den höga säkerhet som råder inom järnvägen!

Men först av allt, så skall jag njuta av denna lediga helg som till slut inföll, och som dessutom blev på hela tre dagar i och med att den lediga dag jag egentligen skulle haft i tisdags, blev flyttad till igår!

Problemet med detta är dock att jag är fullständigt vilse i vad det är för veckodag idag, på något sätt vet jag att det är lördag, men jag tror ändå inte helt på det..!?

Kanske blir bättre om jag tar tag i den där frukosten som jag borde ätit för länge sedan..?

It’s payback time..!

Som trogna läsare kanske minns så uttryckte jag mig ju en aning självsäkert här för ett tag sedan, vilket är dumt, för sådant får man lida för, förr eller senare, eller idag då för att vara mer exakt!

Dagens misär och elände började väl egentligen med att klockan ringde 04.30, det är aldrig en bra start på dagen som sådant. Det blev väl inte direkt bättre av att mitt tågsätt, som skulle vara klargjort, inte var det, när jag letat mig ut till vagnhallen.

Nåja, en förkortad och effektiv klargöring så rullade vi i vart fall ned till Norra Bantorget för att ruskigt fort lasta av gamla varor som var kvarlämnat, på med nya och sedan iväg till Stockholm C.

Trots att förseningen från början var över 20 minuter när jag lämnade Hagalund gick vi “bara” 5 minuter efter körplan från Stockholm C, dvs inte farligt alls och definitivt inte något som bör vara nämnvärt svårt att köra ikapp, i teorin i vart fall.

Nästa käpp i hjulet kom dock mellan Gnesta och Flen, då var det styrfelsdags igen, dvs reducerad dragkraft vilket är irriterande, men ingen total katastrof, en snabb omstart av maskinen i Katrineholm skulle ju ordna allt!

Sagt och gjort, allt medan resenärer klev av och på så passade jag på att starta om maskinen och ordnade för avgång igen. Precis lagom när vi börjat rulla så var det då, styrfelsdags, igen.

Förbannat..!

Eftersom jag är en aning allergisk mot att starta om tåg utan att ha en plattform i närheten, om jag nu absolut inte MÅSTE göra det då dvs, så var det bara att bita i det sura äpplet och i något segt tempo fortsätta rulla mot Hallsberg, informerade såväl DLC Hallsberg som resenärer om effekterna av denna reducerade dragkraft samt om kommande försök att åtgärda problemet.

Något försinkat ankom vi Hallsberg, ny omstart och så iväg mot Värmland igen, nu drygt 15 minuter sena..

Den här gången höll det till Laxå innan det var dags för ännu en omgång styrfel med efterföljande reducerade dragkraft.

Föreställ dig väl valda ord här…

Till slut kom vi till Degerfors och då även dagens tredje omstart, skam den som ger sig..?

Det tycks dock som att talesättet “tredje gången gillt” passade in just denna morgon, för därefter höll maskinen ihop och något tågmöte senare kunde vi till slut ramla in på Karlstad C drygt 20 minuter efter annonserad tid!

Ett efterlängtat avbyte kom för att ta över inför färden mot Stockholm, och jag dröjde kvar en stund extra för att se så de kom iväg som de skulle, om än något försenade.

Men nej…

Nu var det istället ATC-fel i andra änden av tågsättet, och hur avbytande förare än försökte så vägrade ATC-enheten att hoppa igång för återfärden mot Stockholm. Till slut kom de iväg, med körning utan ATC och därmed också med högsta tillåtna hastighet av 80 km/h fram till Laxå, där tågsättet kunde vändas och en fungerande ATC-enhet kunde komma främst i färdriktningen igen.

Så man skulle kunna säga att jag haft en aning uppförsbacke idag, och att jag fick igen rätt ordentligt för mitt lite för självsäkra uttalande nyligen. Man kan också säga att det var extra skönt att väl hemkommen, lägga sig i sängen och dra täcket över huvudet en stund!

Nu ska jag inte köra tåg på en vecka eller så, nästa torsdag är väl nästa gång tror jag, så förhoppningsvis är allt glömt tills dess…

Istället pysslar vi med flytt av liten svärmor på lördag och årets fortbildning i säkerhetsföreskrifter på måndag – tisdag, blir nog bra!

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén