ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: fordonsbyte

Julejobb

Julafton kallas alltså den dag som är på god väg att passera? Jag kallar den mer för vanlig arbetsdag, eller kanske inte helt vanlig då, hade en lite mer julanpassad uniformsmössa på mig idag!

Men, färd mot Göteborg stod på menyn, första gången sedan mitten av november dessutom! Sparkade igång mitt tågsätt där ute på en enslig och småkylig bangård och klarade av klargöring, bromsprov och framväxling utan större ord uttalade. Tog oss hela vägen till Kil innan något började strula, det råkade visst fällas på ett tåg åt motsatt håll lite för tidigt, men det löste sig med futtiga 3 minuter i försening!

Resten av färden flöt på utan bekymmer, påmindes återigen om varför det är en så trivsam sträcka att köra på, stundvis ruskigt vackert dessutom!

Soluppgång över Vänern på väg in i Åmål

Vik av Vänern vid Köpmannebro

Trillade slutligen in i Göteborg inte mindre än 7 minuter före tidtabellen, en aning nöjd över det kanske! Tog mig upp på personallokalerna de har där och kunde avnjuta en stunds gratis julmat, eller ja, skinka och köttbullar då i vart fall, för att försöka hålla det något sånär LCHF-stajl!

Dagen erbjöd bara en lite kortare rastning på västkusten, så snart nog var det dags att bege sig tillbaka till spår 10 och nära nog det tågsätt jag lämnade där timmen tidigare, enda skillnaden var ett nytt lok i rätt ände för färden åter mot Karlstad! Det andra var ju lite taskigt inklämt mellan vagnar och stoppbock..!

Detta nya lok visade sig dock inte vara riktigt lika bra som det jag lämnade, endast två av fyra motorer var med redan från start, och vid detta läge var det på tok för sent för fordonsbyte utan att det skulle bli alltför sent för att vara värt det.

Dock var inte detta allt som skulle gå fel innan avgång, vi fick dessutom även stå och invänta anslutande tåg som var en aning sent på väg från Malmö/Köpenhamn, men visst, det har vi förståelse för! Däremot var det väl inte helt smidigt när DLC Göteborg var på väg att skicka oss åt fel håll när det väl var dags att åka, något de i vart fall kom på INNAN vi rullade iväg från plattform…

Inte heller var det helt smidigt att de valde att ta in ett annat tågsätt som ankommande OCH skicka ytterligare ett som avgående innan det blev vår tur att göra ett nytt försök att rulla norröver igen. Men men, det kunde ju nästan slutat med elände där.

Men nej, dessutom fick vi tågmöte i stort sett omedelbart efter att ha brutit oss loss från Göteborg C. I 10 minuter blev vi ståendes för att invänta mötande tåg, verkligen tacksamt..!

När vi då slutligen kom på rull var vi alltså 18 minuter sena, med ett lok som endast erbjuder halv dragkraft! Man skulle kunna kalla det för en aning uppförsbacke, eller helst inte, för i uppförsbackarna tappade jag fart!

Men, skam den som ger sig, övervägde ett tag att köra snällt och försöka att inte tappa mer tid, för att skona de återstående två motorerna, men valde till sist att åtminstone göra ett försök att på kreativaste möjliga vis köra in tid med rådande förutsättningar!

De första minuterna fann jag tämligen omgående efter någon fantomsen inbromsning, men sedan var det värre! Till Mellerud var vi nere på 15 stadiga minuter, och fick tack vare det ett lämpligare tågmöte en lite välbehövlig bonus á 4 minuter från det uteblivna som var planerat en bitt norröver!

Skuggjakt

Fortsatte med ett antal fantomsena inbromsningar och erbjöd väl kanske inte den mest bekväma resan mot Karlstad, men tid körde vi in! När vi lämnade Kil var vi 7 minuter sena och eftersom ytterligare ett tågmöte föll bort så trillade vi till slut in på Karlstad C 3 minuter efter tidtabell, 15 minuter bättre än när vi låg som sämst till! Egentligen var det dessutom bara 2 minuter enligt min och lokets klocka, men visst, jag ger mig för Trafikverkets system..!

Det var i vart fall, efter veckans tidigare så miserabla försök till att minska förseningar, ruskigt skönt att kunna påverka dagens ursprungliga försening, allra helst med de taskiga förutsättningarna som rådde! En viss nivå av mallighet sköljde över mig när vi väl ankom Karlstad där, kändes riktigt gott!

I morgon gäller nya tag, mot Stockholm t&r igen, denna gång med Oslo-tåg i båda riktningarna, och Oslo-tågen är bra tåg numera, i och med att de har bättre uppehåll längs vägen!

Bring it on!

Ta inga egna initiativ!

Så sa en körlärare till mig en gång, eller egentligen var väl frasen lite mindre barnvänlig:

Ta inga egna jävla initiativ!

Jag måste ha glömt och lyssna just där och då. För uppenbarligen lärde jag mig absolut inget alls. Vilket man alltid får betala för!

Och som ni kanske då förstår, så tog jag egna initiativ idag. Med ett inte helt lyckat resultat. Men jag är inte bitter. Inte alls. Bara kanske lite..!

Vad gjorde då Joakim för dumheter idag? Jo, efter min stillsamma promenad ner till jobbet så språkade jag loss en stund med den kollega jag jobbat ihop med de senaste två dagarna på detta eviga tåg 647, trevligt nog så! Under tiden konstaterade jag dock att deras fordonslista för hemresan såg lite ruskigt tom ut, som i att inga fordon alls var utskrivna, vilket inte är fullt så optimalt som man kanske kan förstå.

Kollade runt lite mer, och då närmast på tåg 47 som normalt är samma tågsätt som vi tar över och åker vidare med en timme senare eller så, och vad ser man inte där om inte en X40-mult. Hmmmm! Inte helt bra när varken föraren som skulle köra 647 denna kväll eller ombordpersonalen har utbildning på det fordonet, om nu fordonsledningen skulle få för sig att skicka dessa tågsätt vidare..!

För min del var liksom turen planerad och tänkt att gå mot västkusten och då närmare bestämt Göteborg, där jag inte varit sedan mitten av november, såg liksom fram emot en come-back på den sträckan. Men nej. Eftersom jag var tvungen till att ta ett eget initiativ just här, och istället föreslå ett turbyte, i och med att jag har utbildning på att köra X40 OM nu fallet skulle bli så, för att åtminstone underlätta planeringen av resterande bitar, något personalfördelningen tyckte lät som en ypperligt bra idé!

Det var dumt.

För givetvis var det ju så att jag INTE hade noterat att vändande tåg var halvtimmen sent vid det laget, på grund av fordonsfel, något som kom att bli 40 minuter innan de väl ankom Karlstad. Att hela tågsättet dessutom saknade korglutning gjorde ju inte direkt resan mot Stockholm lättare, inte heller det faktum att vi gick över 20 minuter sent redan från start.

Det enda jag riktigt åstadkom på vägen upp mot Stockholm var att göra ombordpersonalen åksjuk, eller rättare sagt, en del av ombordpersonalen. Det var dessutom inte första gången jag gjorde just denne åksjuk heller, tyvärr, och det blev till slut så illa att hon var tvungen att uppsöka mig och min förarhytt för att få se framåt ett tag, något som hjälpte markant i situationen!

Till slut ankom vi Stockholm C med en försening på 35 minuter, för andra dagen i rad dessutom! Inte blev det heller lättare av att mitt tågsätt skulle till Hagalund för omvårdnad istället för att vända som brukligt. Gav mig av mot Hagalund via serviceplattformen på Norra Bantorget och blev lovad ett avbyte där uppe för att kunna gå över till det nya tågsättet jag skulle ha med mig tillbaka.

Det sket sig.

Istället fick jag vackert köra in mitt tågsätt mot vagnhallen där uppe vid spår 48 eller så, för att sedan ta en evighetspromenad tillbaka till spår 12 där mitt nya fordon stod. Det var en väldigt kall promenad!

Till slut kom vi ner med det tågsättet dryga halvtimmen efter ordinarie avgångstid, och jag kunde då få mitt avbyte och ta min rast istället. Lagom tills nu hade man dessutom spårat upp ett lok och fem vagnar att skicka iväg mot Karlstad, så X40-planerna kunde avblåsas för gott.

Fick mitt tågsätt levererat till slut på spår 8 och drog strax därefter fram till spår 10 för avgång mot Karlstad. I vanlig god ordning började det väl, före tiden såväl i Södertälje som Katrineholm, men där var det då dags att invänta sent anslutande tåg, varpå vi gick dryga 10 minuter sent på vidare färden mot Karlstad…

Försökte så gott det gick att köra ikapp tid, men när detta tåget väl blir sent, så är det i stort sett hopplöst att göra något åt det. Inte ens det faktum att ett godståg ställdes på sidan åt oss mellan Degerfors och Kristinehamn gjorde saken något lättare, istället slog nästa möte fel och vi blev till slut 9 minuter sena till Karlstad, IGEN!

Nåväl, i morgon är det ledig dag som gäller, den som egentligen skulle varit idag, och den kommer i vart fall vara välbehövlig för att ladda batterierna inför kommande jobbhelg, inget mindre än julhelgen..!

Men, kom ihåg allesammans, det viktiga här i livet, ta inga egna jävla initiativ nu!

En övertidslapp till senare…

Jovisst, veckans tredje övertidslapp skrevs i natt, den tredje på lika många dagar! Blir bra det här, borde kanske vara vinter lite oftare, det är bra för min ekonomi!

Nattens äventyr gav hela 52 minuter extra, inte helt fel när man ändå känner sig hyffsat pigg och fräsch, kunde blivit mer om dom visa människorna uppe på trafikledningen tagit mitt förslag om att hämta en pendel i Norrköping för att se till att morgonens trafik fungerade, men näh, det behövdes inte… (Eller jo, det gjorde det, med facit i hand…)

Vad hade vi för hyss för oss igår då? Jo, dagen började ju med ett fordonsbyte, eller så var åtminstonde tanken, för när lilla jag traskade ut till det fordon vi skulle byta in, så hade det minsan bestämt sig för att dö, helt utan synlig anledning, och trots att alla förutsättningar stämde för att den skulle leva. Dessutom stod fordonet bakom misstänkt väl placerat på värmepost och därmed dödad på ett genomtänkt sätt! Detta ger dock lite små varningsklockor inom lilla Joakim, och tanken på att ens försöka få igång den döda vagnen, och sedan ge sig ut på fyllpendeläventyr med en vagn som redan dött sporadiskt kändes inte så lovande…

Trevligt nog tog fordonsledningen mig på orden och skickade iväg mig lite sent med det fordon som skulle blivit utbytt, från början var tanken att byta i Norrköping, inte fullt så optimalt, och inte heller blev det så, vi fick med mycket stor spänning fortsätta tillbaka till Tranås, och sedan till Linköping med det fordonet, sen fick det inte rulla en meter till utöver resan ner till verkstaden. Under tiden funderade vi vidare på vad vi skulle kunna tänkas köra med, fordonsläget är ju inte sådär jättebra just nu, och allt som stod i Linköping tillgängligt var antingen upptaget, fel på, eller borttappat (ja, man kan tappa bort ett tåg, det är så att säga spårlöst försvunnet…)

Efter lite om och men blev vi till slut inställda Linköping – Norrköping – Linköping, för att jag skulle få en timme på mig att “hitta något som rullar!”.

Faktum är att jag lyckades, och efter en lyckad kapning av ankommande regionaltåg från Gävle fick vi till slut ett tåg att fortsätta åka med resten av kvällen! Och inte var jag direkt missnöjd heller, istället för att sitta och skramla runt i en pendel hela natten norpade jag alltså en av våra dubbeldäckare, X40! Och jag måste säga, det var rent av trevligt att åka pendel denna kvällen när man fick åka X40! Visst, det var väl på marginalen att den rullade, och alla dörrar fungerade inte, och jag fick springa på utsidan för att kontrollera broms till/från istället för att titta på en gullig lampa som tänds/släckts, men vafan, jag är inte så kräsen!

Dessutom var det riktigt kul att få köra X40 med resenärer som faktiskt uppskattar det tåget, annars är det mest klagosång från de som inte inser hur bra de har det…

Men, det får nog räcka för nu, var lite pyssel nere på bangården sen bara för att få ihop allt som det skulle stå, men inga allvarligare katastrofer att rapportera!

Sovit gott har jag dessutom gjort sen, när jag väl kom hem där mitt i natten!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén