ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: ford

De två!

Som nämnt häromdagen så finns det alltså två primära kandidater för att ersätta vår BMW 116i som familjebil. Ett uppdrag den nyss nämnda sköter med bravur även om det inte riktigt ligger i dess primärt tilltänkta användningsområde.

Frontbelysning

Bland alla de provkörningar jag ägnat senaste året så har alltså två huvudkandidater valts ut och skall nu genomgå nästa omgång där en närmare granskning utav ekonomin kring dem skall ske. Den ene utav dessa två skall dessutom återbesökas ännu en gång då märket bytt återförsäljare sedan första provkörningen förra året.

Vilka är då de två kandidaterna som tävlar om vår gunst?

Läs mer

2016 – en sammanfattning

Ger mig på detta stora och oändliga uppdrag att sammanfatta år 2016, ett omvälvande år på alla tänkbara och otänkbara sätt och vis. Ett år som lämnat sina spår av gott och ont. Ett år som blir otroligt svårt att sammanfatta i ett enda ord, med tanke på hur mycket som har hänt och hur olika saker det är som hänt.

Bland allt det goda som har hänt under året har vi föga förvånande såväl bröllop som graviditetsbeskedet. Två händelser som för alltid kommer göra 2016 till ett mycket gott år!

Bland det negativa har vi förutom världsomvälvande saker såväl sjukdom, skador som stor frustration på jobbet. Allt detta lika fullt en markör för hur jag kommer minnas året som så.

Läs mer

24 timmar Focus

Slutligen har det då blivit dags för nästa, mer ordentliga provkörning, mer ordentliga test utav potentiell kandidat. Föga förvånande, eftersom det har nämnts tidigare, så blev det Ford Focus kombi som fick bli näst ut på långtur tillsammans med hustrun vid ratten.

Eftersom dagens ursprungliga mål ville komma till oss på besök, så fick vi lite hastigt och lustigt planera om vår rutt. Istället för att bege oss österut likt den gången Opel Astra utsattes för hårdgranskning så blev det västerut, in i de djupa värmländska skogar och till trakter där det finns rötter.

Ford Focus vid Glava Glasbruk

Läs mer

Jakten på ny bil

Det är väl inte mer än rimligt att vi kör en liten sammanställning om hur läget ser ut såhär långt i jakten på nästa leasingbil. Listat är de bilar som jag hittills har provkört och haft åsikter om samt hur de ligger till inför framtiden. Än finns det intressanta objekt kvar att provköra och titta närmare på, men det är en helt egen lista för sig.

Högintressanta

  • BMW 218i Active Tourer
  • Ford Focus kombi
  • Mini Clubman
  • Opel Astra Sports Tourer

Intressanta

  • BMW 318d
  • Ford Mondeo
  • Mazda6
  • Mazda CX-5
  • Skoda Octavia

Avfärdade

  • Citroën C4 Picasso
  • Honda Civic Tourer
  • Honda CR-V
  • Mercedes- Benz B-klass
  • Renault Kadjar
  • Subaru XV

Än så länge så finns det alltså fyra bilar på den intresselista som är med oss till nästa år när det blir aktuellt på riktigt. Dessa kombattanter ligger ganska likvärdigt i pris med månadskostnad på runt 3000-3500 kr/mån med sådan utrustning att vi känner oss nöjda, även om utrustning skiljer en del mellan de olika märkena och modellerna.

Det som mest talar för fortsatt intresse för BMW/Mini är den genomgående fantastiska återförsäljaren i stan, Autowåx, och att jag i dagsläget är mycket nöjd BMW-förare. Ganska enkelt att fortsätta på inslagen väg så att säga. Dessutom är såväl 218i som Clubman intressanta och lite lagom stora bilar med sina egna små egenheter.

Både Ford Focus och Opel Astra är lite mer klassiska kombibilar i mindre format, en tuff liga som de spelar i med många andra alternativ. Såväl Wafab som Helmia har dessutom imponerat med trevliga och kompetenta säljare som är snabb i responsen på mina frågor och funderingar. För mig är detta nog så viktigt och dessutom ger det tydliga indikationer på hur man som återförsäljare är intresserad av mig som kund överlag.

På listan över övriga intressanta bilar hittar vi de som främst avfärdas på grund av lite för högt pris, runt 4500 kr/mån och uppåt som ändå inte ger oss mer än de mer ekonomiska alternativen. Ibland kan det säkert vara trevligt med en större kombi likt Ford Mondeo eller Mazda6, men måste vi verkligen betala för det varje månad, alla månader? Här finner vi även Skoda Octavia som i sig är en intressant bil men som är gravt handikappad av den usla återförsäljaren Lecab, vilket är grymt tråkigt på alla sätt och vis.

Det är ju tveklöst så som någon kommenterat här på bloggen tidigare, den återförsäljare som är så djupt ointresserad av att sälja bilar som Lecab är, hur kommer de agera när jag som kund kommer in med klagomål eller garantiärende?

På schemat står framöver alltså återbesök hos Autowåx för att bekanta sig bättre med 218i Active Tourer och Mini Clubman. Dessutom skall även Helmia uppvaktas ytterligare för att kunna ge samma behandling till Ford Focus. Hos Wafab har vi som bekant redan varit och tagit Opel Astra på en längre tur där Diana också fick känna på vad den har att erbjuda.

Mycket kvar att göra, även om vissa favoriter börjar utmärka sig på listan. Det finns märken och återförsäljare kvar att besöka. Det finns nu fler bilar för Diana att provköra och ja, det här är fortfarande precis lika intressant som när jag började, tjuvstartade så smått så att säga, med att provköra Mini Clubman redan i vintras.

Är jag tokig som gillar allt det här?

En Ford på vår gård?

Efter mycket sökande och en hel del provkörningar har vi slutligen hittat en jämbördig kandidat till Opel Astra Sports Tourer. Det vore ju faktiskt lite för enkelt om det bara fanns en endaste bil på vår absoluta topplista över tänkbara ersättare till Petronella.

Idag var även första gången som jag gjort återbesök hos en bilhandlare, för att testa ett annat märke än vid första besöket. Den äran gick till Helmia bil som tidigare på bloggen har fått gott betyg och jag kan redan nu avslöja att detta inte har förändrats vid dagens besök, åtminstone inte till det sämre.

Dagens besök hos Helmia var för att provköra inte bara en utan två intressanta bilar, Ford Focus kombi samt Ford Mondeo kombi. Den första ruskigt intressant på papperet och den andra mest av nyfikenhet, eftersom den ligger lite utöver vår tilltänkta budget.

Först ut för dagen blev därmed det mest intressanta, det högintressanta alternativet, Ford Focus kombi som i testbilens utförande var utrustad med en dieselmotor och automatisk växellåda. Nöjd testförare alltså. Visserligen är inte Diesel så värst aktuellt som alternativ för vår del, men jag jobbar alltjämt på att kära hustrun skall se det smidiga i automat.

Ford Focus kombi

Testbilens färg lämnar väl en hel del att önska, även om den hade sina stundvis läckra stunder som så. I övrigt fanns inget alls att klaga på utrustningsmässigt med helläderklädsel, dragkrok och sådär lagom mycket lull-lull. Touchskärm till radio-/mediaenheten och en blåtandskoppling som verkade fungera klart hyfsat till min iPhone.

Ford Focus kombi interiör

Lite över gränsen på antalet knappar, även om det minskat sedan sist jag spanade in en Ford, mycket tack vare touchskärmen i mitten då. Enkla, bra reglage med god känsla i dem och grafikmässigt på skärmarna finns det inte mycket att klaga på. Riktigt trivsam upplevelse kort sagt.

Focusen är väl en av de första bilarna där det varit en smula trångt för mig att ta plats bakom mig själv, rent av så att det känns som lite mindre plats tillgängligt än i vår BMW 1-serie. Däremot finns det desto mer plats i bagageutrymmet och spontant känns det som att våra barnvagnsbehov kommer bli lösta väldigt väl.

Glädjande nog kunde jag efter provkörningen konstatera att Focusen levde upp till de förhoppningarna som jag fick i förväg, i samband med att lika fullt trevliga Elina på Helmia Bil hjälpte till med att ordna fram lite prisförslag. Näst ut på tur står en längre provkörning av denna likt den vi gjorde med Opel Astra Sports Tourer. Blir bra spännande att se om kära hustrun gillar Focusen lika mycket som jag gör såhär långt!

Efter att lite smått motvilligt parkerat undan Focusen så var det dags att se vad Mondeon hade att erbjuda, den större kombin i Ford-familjen. Just Ford Mondeo har jag tidigare erfarenheter med, från en sådär 10 år sedan när jag körde en Mondeo av årsmodell -05 som taxi en hel del.

Taxi Falun nr 6

Ford Mondeo av årsmodell 2005

Dagens åk var en smula mer modern men ändå lite bekant. Även Mondeon var utrustad med såväl dieselmotor och automatlåda till mitt stora nöje. Instrumentering och paneler var även de väldigt bekanta från Focusen, om än med vissa mindre skillnader. I Mondeon finns bland annat ytterligare lite knappar på ratten vilket inte övertygar mig alls.

Ford Mondeo kombi interiör

Även om bilen i sig är tämligen stor, närmast som ett slagskepp så kändes den lika lättkörd och trevlig som sitt mindre syskon, som var precis sådär trevlig i väghållning som jag minns det från taxi-Mondeon. Det ord jag annars mest skulle vilja använda för att beskriva den är stor, STOR! Det är en väldigt stor bil inuti om någon nu missförstod mig…

Gott om plats både i framsäte, baksäte som bagageutrymme. Skulle kunna bygga ett litet bo där i skuffen utan några större besvär och ändå lasta en hel del. Den är så pass stor att den är en smula overkill för våra behov rent av. Visst finns det något tillfälle per år där dess storlek skulle kunna komma alldeles ypperligt väl till hands, men resterande dagar, då är det mest slöseri med pengar.

Ford Mondeo kombi

Att min kära hustru deklarerade den som ful gjorde med andra ord inte värst mycket i sammanhanget, även om hon mest baserar det på testbilens färg och grill då. Personligen tycker jag den champagneaktiga färgen gör sig bättre än silver alla dagar i veckan, men hon håller inte med. Alls.

Den färg som dock är mest intressant för vår del, om det nu blir en Ford till slut, det är den klassiskt blå Ford-färgen som är så läcker. Finns liksom hur mycket potential som helst för mig att tvätta bilen ofta, mycket och gärna med den färgen!

Listan över högintressanta bilar har alltså utökats med en bil, en Ford. Därmed blev kampen mellan återförsäljarna än mer spännande inför nästa års bilbyte och det kan vara gott i sig, allra helst eftersom Opel Astra Sports Tourer och Ford Focus kombi ligger förhållandevis lika i pris/utrustning.

En Ford på vår gård? Ja, det är i allra högsta grad en stark möjlighet!

Vänern runt

Planerna för dagen var ursprungligen tämligen få, visa upp min gamla uppsättning sommardäck för potentiell köpare, därefter öppen för förslag. Detta kom dock att ändras hastigt och lustigt när den potentiella köparen blev tvungen att skjuta upp sitt besök tills morgondagen istället. Istället fick det bli roadtrip istället, de kära föräldrarna skulle till Lidköping för att se på ett bättre begagnat kök, varför inte ta med sonen och hänga med..?

Lyckades piggna till tillräckligt för att hitta såväl snabb frukost som kläder innan skjutsen var på plats, sonen ordnades dessbättre till av frun i huset, annars hade förmodligen allt gått åt skogen, och vi kunde lämna ett grådassigt Karlstad bakom oss.

Turen till Lidköping spenderades i baksätet tillsammans med sonen, som dock inte erbjöd mycket till sällskap utan somnade i trakterna av Kristinehamn…

Väl framme i Lidköping kontrollerade föräldrarna köket i fråga, köpte det inte och vi rullade därefter vidare till första bästa bensinmack för att inhandla min första mugg kaffe för dagen, nästan skamligt sent på dagen!

Istället för att sedan åka tillbaka samma väg vi kom, konstaterade vi att vi typ, nästan, sisådär var i södra änden av Vänern, och med en lätt omväg kunde ta den andra vägen runt tillbaka till Karlstad, och därmed runda hela lilla pölen denna dag! Rullade därmed vidare västerut istället för att åka tillbaka vägen vi kom, nu med undertecknad själv vid ratten.

Vänern runt

Stannade till för lite lunch vid ett värdshus så charmigt namngiven som Tre Älgar, där Rv47 möter Rv44, strax utanför Grästorp. Sonen blev mycket nöjd över sin portion pannkakor med sylt och vi vuxna lika så över vår mat.

Färden fortsatte vidare mot Trollhättan, över Stallbackabron till min mors förskräckelse, fick strikta order om att ha båda händerna på ratten, ligga i det vänstra körfältet och inte titta på något annat än vägen…

In på E45 och igång norrut på riktigt bland mycket gles trafik och nu tämligen soligt och fint väder, våren kämpar hårt för att komma tillbaka. Enligt nystartad tradition blev det paus för glass i Tösse innan vi rullade vidare hemåt.

Sisådär 41 mil senare stod föräldrarnas Ford åter parkerad på Strandvägen i Karlstad, och det var rätt skönt att få sträcka på benen riktigt ordentligt igen efter många mil bakom ratten.

I morgon fortsätter vi motortemat med en sund dos Formel 1 från Bahrain och nästa helg vankas inte bara ledig helg, utan barnfri ledig helg, kan det tänkas bli lite roadtrip alá BMW då..?

Frågan är bara, vart skall färden gå!?

När skoltröttheten slår till…

Hittade en klart intressant artikel på SvD.se idag, tack vare ett tips via Twitter, som handlar om “Begåvade Maria hamnade i kassan på Gekås“, som även om det låter ytterst kvällsblaskeaktigt faktiskt var riktigt intressant.

Scenariot är alltså som så, att liten skoltrött flicka plågar sig genom skolan inkl gymnasiet utan vidare uppmuntran och stimulans, för att så småningom lessna ur och istället för högre studier, hamnar som kassörska på Gekås för att försörja sin lilla son.

Nu är ett jobb i kassan på Gekås något att skämmas för, absolut inte, alla jobb, vad man än gör, som resulterar i att man kan försörja sig själv och sin familj är beundransvärda, även i kassan på Gekås behövs folk som är villiga att jobba, och som är minst lika väl värda sin lön som vilken riksdagsman, VD, gatusopare eller tjänsteman som helst!

Dessutom skall man aldrig någonsin tro att det är “end of the line” bara för att man sitter där man sitter, det går alltid att hitta på nya saker att göra, bara man vill, och att man tror på sig själv! Att börja med ett lågstatusjobb är i min bok en ren merit, en oerhört nyttig upplevelse om man så vill inför det fortsatta livet!

Hela historien känns smått bekant från den egna skolgången, på mellanstadiet framförallt var ju skolan rätt skoj, allra helst de samhällsorienterande ämnena som geografi och historia, där uppgifterna löstes riktigt kvickt. Nu kommer jag inte riktigt ihåg vilket ämne det handlade om, men vid en period under mellanstadiet låg jag långt före resten i klassen, och hade på rekordtid löst hela terminens uppgifter, varpå det blev extra småjobb inom samma område i väntan på att de andra blev klara.

För min del slog väl skoltröttheten in redan på högstadiet, även om vissa betyg hölls på en bra nivå, främst då återigen inom SO-ämnena. Varje vecka hade vi t.ex. nutidsorientering med ett tiotal frågor, där resultatet sammanställdes i slutet av varje termin, en tävling jag vann 5 tillfällen av 6 möjliga. Egentligen var det 6 av 6, eftersom facit var felaktigt vid några tillfällen under den terminen, men jag kände aldrig någon direkt anledning till att tjafsa om det.

Valet av gymnaiseprogram var mest ett val av pest eller kolera, vilket slutade i att intresset för datorer och teknik gjorde att ett program vid namn Datorteknikprogrammet valdes. Någon gång i denna röra blev det dock så att Datorteknikprogrammet, gjordes om till Teknikprogrammet, vilket var mer inriktat på industriteknik, hållfasthetsberäkningar och sådant som jag inte riktigt var intresserad av då..

Någon gång under vårterminen av första gymnasieåret bestämde jag mig för att strunta i det hela helt, ingen motivation fanns, ingen lust, ingen ork att fortsätta. Hoppade av gymnasiet med betyg endast i Matte A, ett G på den punkten i vart fall.

Tack vare min far så fick jag i vart fall ett jobb på timmar, som bestod av att kopiera cd-skivor samt ordna tryck på dessa samt paketera och skicka ut i landet. Om jag minns rätt var lönen hela 56 kr/tim för detta, men det är en lön, och när man bor hemma och är 16-17 år gammal så är det ändå en hel del!

För min del kändes det dessutom helt rätt att jobba, det kändes betydligt mer meningsfullt än skolan gjort på bra länge, en mycket nyttig insikt. Detta jobb gjordes lite av och till under några år, tog mitt körkort som planerat vid 18 års ålder och så småningom började jag komma på lite vad man kunde göra, man kan alltid köra taxi!

Sagt och gjort, när jag fyllt 21 tog jag tag i saken, läste in den extra teori som behövdes, skrev de tre teoretiska proven och genomgick den läkarundersökning som behövdes, och vips hade man taxilegitimation! Fick jobb i stort sett per omgående på Koppartaxi i Falun, ännu på timmar men det var i stort sett inga besvär att få ihop tillräckligt med timmar för att få livet att gå ihop, även om jag vid det laget bodde i eget boende.

Även om jag hade vissa tveksamheter till en fortsatt karriär inom taxibranschen efter ett jobbigt första nattpass, så blev det ändå så. Efter ett tag fick jag även chansen att köra en bil på Taxi Falun, som råkade tillhöra samma ägare som Koppartaxi, en bil jag delade främst med endast en annan person. Denna lilla Ford Mondeo gav en ypperlig chans att utvecklas som person och som arbetare, den första arbetsplatsen jag hade där jag trivdes riktigt riktigt bra!

Nu var lönen som taxiförare inte direkt någon sådan där man blir rik på, men man klarar av att bo och betala sina räkningar, vilket egentligen är det som räknas i grund och botten.  Dessutom kunde man alltid jobba extra även för andra taxiåkare, vilket gjordes en hel del av och till, som mest blev det en bra bit över 200 timmars jobb på en månad, en nyttig upplevelse, ett skönt klirr i kassan, men inget jag skulle vilja göra om.

Under min taxiförartid träffade jag även min Angelika, och det blev tal om att flytta till Linköping för hennes studier, även om det tidvis var tal om Uppsala och för den delen Karlstad, även om den senare avfärdades tidigt. Inför flytten sökte jag i stort sett tusen och en jobb, för att se vad det fanns utöver taxibranschen som man kunde tänkas jobba med. Det var i stort ganska tyst på alla ansökningar, jag var tillfrågad om att komma på informationsträff för MediaMarkt som skulle öppna i Norrköping strax efter vår flytt, men tiden passade inte och det blev inte heller något mer av det hela.

Istället fortsatte jag inom taxibranschen och fick ännu en timanställning hos en åkare i Linköping, erbjöd mig att köra deras stora Mercedes-Benz skåp med plats för upp till 8 passagerare, vilket ingen annan gjorde frivilligt, och vips hade man tillräckligt med timmar för att klara sig!

Under hösten efter flytten så råkade jag springa på ett foruminlägg om lokförarutbildning, där det länkades till en annons från SJ där man sökte folk till deras egna, interna lokförarutbildning som skulle hållas under 2008. Skickade in en ansökan även jag, det kostar ju som bekant inget att försöka, även om förhoppningarna var små inledningsvis då grundläggande gymnasieutbildning var ett krav, och som jag saknade. Första omgången uttagningar missade jag, och för första gången efter gymnasiet började jag åter fundera på att läsa upp betyg.

Innan den tanken hann med att utvecklas vidare ringde dock telefonen igen, där personen i andra änden frågade om jag fortfarande var intresserad av utbildningen, vilket jag givetvis var. Sagt och gjort så blev jag inbjuden till att delta i urvalstester, som bestod av diverse datoriserade tester av t.ex. läsförståelse, logiskt tänkande, enklare matte med mera. Detta var tydligen något som gick alldeles utmärkt bra, för vips var man på väg till läkarundersökning, och till slut erbjuden en plats på utbildningen!

Detta var 2007, hösten 2008 var utbildningen klar och sedan september 2008 har jag då alltså jobbat som lokförare, och har inga planer på att upphöra med det inom en överskådlig framtid. Lönen har väl även den utvecklats en hel del från de 56 kr/timmen jag började med, via runt 90 kr/timmen som taxiförare, till att nu ligga på omkring 180 kr/timmen, plus tillägg för än det ena, än det andra. En viss förbättring!

Så, vad vill man då säga med detta enorma inlägg, ja vad sägs om att inget är omöjligt, även om det kanske ser en aning hopplöst ut? Det räcker med att en person, med rätt inställning hittar ens ansökan, läser och tänker utanför ramarna för att livet skall förändras!

Dessutom vet du aldrig vem det är du möter, vem som sitter där bakom kassan på Gekås och ser uttråkad ut, vem som tillagar din snabbmat på Sibylla, eller som städar ditt trapphus, risken är stor att personen ifråga har en IQ långt över din egna, men att denne aldrig fått chansen att visa detta ordentligt!

Vad gäller min egna IQ så får väl bilden nedan tala? Även om nu nättestet säkerligen är en aning förenklat för att fler skall betala för att få göra det riktiga testet, men ändå!

IQ-testNågon gång ska man väl ta tag i att göra det riktiga, övervakade testet också, som merit om inte annat!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén