Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: flygplansfotografering

Flygfän – dag 99/365

BMI Regional ERJ 135

Canon EOS 6D, 300mm, ISO 800, 1/800 sek vid f/6,3

Eftersom jag redan direkt jag slog upp ögonen i morse kunde konstatera att detta eländiga, ständiga regnande fortsatte, så hade jag inte mycket annat till val än att ge mig på att trotsa väder och vind och ge mig av ut med kameran ändå! Det finns liksom ett begränsat utbud av saker att fotografera i hemmet och just det utbudet har jag nog utforskat rätt väl redan som det är vid det här laget…

Så, först ut på jakten gick en promenad ner till Lambergstjärn där det åtminstone tidigare funnits ett par svanar som simmat omkring. Perfekt för att utforska vad ett fast 300mm har att erbjuda tänkte jag!

Tji fick jag. Inga svanar där inte! Inte ens de ville vistas ute i regnandet. Resterande fågelliv var dessutom inte heller särskilt imponerade utav min närvaro utan höll sig utom räckhåll för mig och mitt nya objektiv.

Nåväl, skam den som ger sig. Tog mig en kik på hemsidan för Karlstad flygplats för att se vad som stod till buds på ankomst- och avgångstavlan och hittade mig ett lämpligt objekt, en ankommande flight från Las Palmas just i sista stund sådär för att hinna med det innan det vankades dagishämtning. Sagt och gjort, ner till bilen, iväg i regnet och ut till flygplatsen. Väl där var det bara att slå på en tvärnit, rota fram kameran ur väskan och löpa bort till fotostället, för helt oannonserat dök maskinen ovan upp, en lite färgglad prick i allt det gråa.

Åter in i bilen för att torka upp såväl mig själv som kamera innan nästa ankomst vankades. Tills dess lyckades jag även hitta på en hederlig bärkasse i plast som jag vid något tillfälle lagt ner i väskan. Gjorde mig ett prydligt litet hål i botten för att peta ut objektivet ut ur och fick mig därmed åtminstone en smula mer skydd mot regnet.

Thomas Cook A321

Canon EOS 6D, 300mm, ISO 800, 1/800 sek vid f/8,0

Även mitt tilltänka mål trillade så småningom ner och den här gången var jag en smula mindre oförberedd för regn och rusk och kunde bränna av några bilder. Som synes så gör ju knappast ISO 800 någon sådär jättelycklig direkt, men jag kan lugnt säga att det objektivet levererade såhär vid första testen, det gjorde mig mer än nöjd! Nu vill jag återigen bara ha lite bättre väder så att det kan sättas än mer på prov!

Det var dessutom rätt roligt att ägna sig åt min gamla fascination för flygplansfotografering igen. Ett intresse som minst sagt låtit ligga på hyllan ett antal år nu, med några få undantag. En gång i tiden så spenderade jag massor utav timmar på flygplatser både i Sverige som runt om i Europa. Riktigt så extremt kanske det inte blir igen, men det är ändå roligt att prova på det igen!

I morgon vankas det för övrigt bild nr 100 för året, eller ja, åtminstone dag 100 med bilder publicerade. En knapp tredjedel av året och still going strong! Vad jag kan skrapa ihop tills i morgon återstår dock att se än. Lovar inget fenomenalt för att fira det hela…

Uppdatering:

Tydligen var BMI Regional och deras Embraer på besök i samband med att en ny flyglinje Karlstad – Frankfurt med just nämnda bolag presenterades. Skoj!

Resa! – dag 49/365

Flygplansvinge

Canon EOS 6D, 55mm, ISO 400, 1/125 sek vid f/10

Tidig morgon här i New York, närmare bestämt strax efter kl 8 på morgonen. Har varit vaken en stund nu, drygt 1,5 timme eller sådär och har under den tiden försökt få inloggningen här på bloggen att samsas med det trådlösa nätverket på hotellet. Till slut fick jag ge upp för dagen och köra på delat 3G-nät via telefonen som lär svida sådär lagom mycket i plånboken efteråt…

I mitt sådär lagom slitna skick är det i varje fall dags att publicera gårdagens bild, en klassisk bild på flygplansvingen där i vår Airbus A330 när vi var på väg över Atlanten, strax innan vi nådde Kanadas nordligare delar vill jag minnas.

Resan överlag gick bra, inga större besvär att köra till Oslo, parkering hittades efter en stunds sökande, säkerhetskontrollen passerades på någon enstaka minut och väntetiden väl på plats var väl närmast värst?

Inledde resan med att flyga med Air France Regional, Hop, vilket var en helt okej upplevelse även om kaffet i form av Nescafé lämnade en del att önska…

Transfer på Paris CDG var en intressant upplevelse, en sådär lagom stor och komplex flygplats det där. Men jag hade alldeles lagom med tid för att hitta till min nya gate och dessutom hinna med ett varv på toa innan det var dags att gå ombord på AF010 till New York JFK.

Flygningen över Atlanten var det verkligen inget fel på, bortsett från att jag aldrig lyckades vila ögonen något då d.v.s., men man blev lagom bortskämd med snacks, dryck, trerätters flygplansmat som ändå var gott med dryck, kaffe på maten med valfri dryck till det samt ytterligare ett lättare mål mat dryga timmen före landning i New York.

Väl framme i New York klarades imigration av utan några besvär och efter att ha brutit sig igenom gänget av “taxiåkare” så hittade jag min alldeles egna Yellow cab som tog mig in till Manhattan på ett intressant sätt. Väl framme på hotellet så var det inte mycket mer action egentligen, utan sängen kallade väldigt mycket på mig, vilket inte var så konstigt eftersom jag klev upp 06.00 svensk tid och kom i säng igen vid 03.00 svensk tid…

Nu är det snart dags att ge sig av ut på stan för att fascineras en stund, så får vi väl se när jag får möjlighet att skriva något nästa gång!

Ich bin ein Berliner

Så ja, sådär lagom sent omsider är det väl kanske läge att faktiskt berätta lite om hur det var i Berlin, som vi kom hem ifrån för över en vecka sedan. Ni vet ju, man ska ju inte stressa fram här i livet…

Hur som helst, så var vi alltså i Berlin för två nätter, 4-6 november, en lite lagom spontant påkommen resa som vi bokade strax innan vi åkte till Rhodos tidigare i höst. Det hela började egentligen med att Scandic hade en kampanj om billiga hotellnätter, 620 kr/natt lite här och var över landet.

Men, istället för att hitta någonstans vi ville åka inom eller strax utanför landet så började vi även kolla lite andra alternativ på resor. Hux flux hade vi hittat billiga biljetter med Norwegian mellan Oslo och Berlin och började därmed åter kika på hotell. Till slut hade vi bokat med Scandic trots allt, till ett helt klart rimligt pris om €120 för två nätter.

När väl resan sedan närmade sig så var pilotfacken och Norwegian lite sådär lagom på krigsstigen och när klockan började bli rätt mycket på söndag kväll så var hotet om strejk ännu stort, något som riskerade att påverka vår flight. Så, där och då så fegade jag ur och tog mig ett snabbt varv på nätet för att se om något annat bolag hade rimliga priser och tider.

Det visade sig faktiskt att SAS hade högst rimliga priser, trots att avresan var redan dagen därpå, mindre än 24 timmar bort! Fram med kreditkortet igen och köpa sig nya biljetter för att inte riskera att bli snuvad på det hela. Detta innebar dessutom att vi fick mer tid i Berlin på måndagen och kunde nyttja det bättre än den tiden vi skulle haft över på onsdagen. Däremot innebar det även en ruskigt tidig start på måndagen för att köra till Gardermoen i tid.

Efter lite mer än 3 timmars körning parkerade vi på långtidsparkeringen och tog oss en välbehövlig morgonpromenad in till terminalen för att avnjuta säkerhetskontroll och allt. Visst var det väl en 10 minuters väntetid för att få bli scannade högt och lågt, men det gick ändå väldigt smidigt.

Eftersom jag är en sådan som gärna är ute i god tid så fick vi nu gott om tid över till att avnjuta lite flygplansbeskådning innan boardingen utav vårt skulle börja, knappast något som jag tackar nej till. Rent allmänt så njuter jag till fullo utav den stämningen som ligger över en flygplats!

Strax före kl 11 så var det dags att stiga ombord på flight SK4723 och SAS enda kvarvarande Boeing 737-400, ärvd från Braathens när det bolaget gick in i SAS tidigare. Det märktes mer än väl att planet i fråga levererades redan 1990, då det mesta kändes rätt slitet och nergånget. Men vad jag förstår så skall denna individ inte flyga för SAS särskilt mycket längre heller.

Vingvy på SK4723 OSL-TXL

I övrigt fanns inte mycket att klaga på vad gäller flygningen, gratis kaffe gjorde mig till glad pojke och fönsterplatsen var helt okej även om vädret inte direkt bjöd på någon utsikt. Väl framme i Berlin så blåste det rätt ordentligt varpå landningen blev, tja, rätt vinglig..?

Ner kom vi trots allt och tack vare att vi reste endast med handbagage så var vi snart nog utanför flygplatsen med nästa uppdrag till hands, köpa biljett till BVG, lokaltrafiken i Berlin!

Med lite hjälp så hade vi snart nog löst biljetter för 48 timmar framåt och kunde med assistans utav Google Maps ge oss av mot staden. Först bussresa följt utav U-bahn till närmaste hållplats till vårat hotell.

Hotellet vi valde var som sagt ett Scandic, närmare bestämt vid Potsdamer Platz som visade sig vara ett riktigt trevligt val. Dels för sin närhet till kollektivtrafik såväl som på promenadavstånd till det viktigaste i övrigt. Väl framme på hotellet fick vi dessutom erbjudande om att uppgradera rummet för €30/natten, inklusive minibar, något vi valde att göra. Snart nog var vi på väg upp till våning 8 av 8 och vårat rum för två nätter.

Utsikt från hotellrummet

Utsikten var väl ganska svår att klaga på, även om vädret knappast gjorde sitt bästa för att imponera. Att det dessutom gick att öppna ett fönster från golv till tak var ju en rätt intressant finess, men knappast något som var direkt användbart i Novembervädret!

Efter en stunds vila så gav vi oss av ut på promenad för att se vad staden hade att erbjuda. Till att börja med siktade vi mot Brandenburger Tor som vårat första mål, en av de där sakerna man måste se i Berlin. Innan vi hann så långt så hittade vi dock resans första matbit och då närmare bestämt currywurst! Vi ska nog inte gå in i detalj på exakt hur exhalterad Nathalie blev över just detta, men det var en rätt lycklig tjej som studsade omkring på Potsdamer Platz just där och då…

Med lite currywurst i magen fortsatte promenaden upp mot Brandenburger Tor och därefter vidare förbi Reichstag och Platz der Republik för att sedan hamna på Berlin Hauptbahnhof, mest bara för att sådär!

ICE-tåg på Berlin Hbf

Kan ju inte direkt påstå att det inte var en smula intressant att se tyska tåg, för hur man än vrider och vänder på det är man nog en smula jobbskadad sådär! Det hade varit klart intressant att åka en sväng också för den delen, men det får bli vid ett annat tillfälle.

Efter denna rätt långa promenad blev det att bege sig åter mot hotellet via Vapiano för att få sig lite mat inför kvällen. På rummet blev det även att avnjuta lite smått från minibaren samt att utnyttja badkaret som fanns att tillgå. Gjorde inte det minsta ont att få krypa ner i ett varmt bad, eller ja, först gjorde det kanske det, eftersom det blev väl varmt, men sedan så!

Inför dag två, vår enda hela dag i Berlin så tog vi oss en sovmorgon i lugn och ro för att sedan leta reda på ett lämpligt fik för att inta frukost. Eftersom frukost inte ingick i rumspriset så gav det ju lite mer friheter att göra som man själv känner för.

Efter en macka och en stadig kopp cappucino så gav vi oss av med S-bahn till Nordbahnhof följt av en liten snutt med spårvagn innan vi var framme vid ett monument för Berlinmuren. Det är så svårt att föreställa sig hur delad den staden faktiskt varit för inte alltför länge sedan. Även när jag var liten så var Berlin en delad stad, vilket är rent sjukt egentligen!

Berlinmuren

Efter en promenad längs med en ordentlig bit sparad Berlinmur samt tillhörande rester utav hus och vakttorn så vek vi av ner mot centrum igen, siktandes mot Berliner Fernsehturm. Efter en liten paus för fika och toalettbesök så fuskade vi sista biten och tog U-bahn till Alexanderplatz, mest för att spara fötterna.

Berliner Fernsehturm

För en stund övervägde jag faktiskt att åka upp i tv-tornet för att se Berlin från ovan, men biljettpriset om €12,50/person i kombination med en sund dos svindel gjorde att vi skippade det, det var helt enkelt inte riktigt värt det. Istället gick vi ett litet varv runt kvarteret innan vi bestämmde oss för att ta en åktur runt Berlin med S-bahn.

Nästa mål för dagen var ju nämligen gamla Berlin-Tempelhof flygplats, stängd sedan 30 oktober 2008 och numera förvandlad till mässområde och allmän öppen yta med möjlighet att ta sig runt på gamla rull- och taxibanor med cykel, rollerblades eller om man så orkar, till fots.

Berlin-Tempelhof

För att ta sig dit från Alexanderplatz så kan man antingen göra på det närmaste sättet, med lite U-bahnåkning. Vi tog istället en liten runda på ringlinjen runt staden, den långa vägen runt. Dels för att se staden lite mer övergripande, dels för att vila fötterna en stund.

Det var klart intressant att se hur staden förändrades i takt med resan runt, samt hur folket förändrades beroende på vart man var i staden.

Med Tempelhof och en lite godisshoppingrunda avklarade så gav vi oss av mot hotellet igen, med vissa förhinder i form av spårarbeten. Tur att Berlin har ett såpass utbyggt nätverk utav kollektivtrafik, att man alltid kan hitta alternativa resvägar!

Efter en stunds vila utav fötter och viss uppfräschning gav vi oss ut på jakt efter mat till kvällen. Från början hade vi tänkt oss en restaurang, men tack vare att vi gick en liten omväg via närmaste Lidl som visade sig ligga bakom vårat hotell, så hamnade vi på en annan restaurang, en liten italiensk restaurang vid namn Osteria Caruso på Köthener Straße.

Denna lilla oplanerade händelse visade sig vara utav den allra bästa sorten! För maten som vi åt här, en varsin bit entrecôte med tillbehör, är i särklass det bästa jag ätit någonsin! Dessutom var servicen god och priserna rimliga! Två ordentliga portioner mat med varsin 0,5 l öl och därefter en varsin cappucino gick på €58 totalt, vilket gjorde det mer än prisvärt!

Mätta och belåtna landade vi åter på hotellrummet för att avnjuta sista natten innan hemresan igen.

Onsdagen bjöd på vår enda hotellfrukost för vistelsen, en helt okej upplevelse i Scandic-standard och som endast kostade oss €3 efter att alla våra rabattkuponger räknats av. Därefter var det bara att ge sig upp på rummet, packa ihop det sista och transportera oss till flygplatsen via U-bahn och buss sista biten.

Incheckade och genom säkerhetskontrollen utan större problem i god tid, d.v.s. gott om tid för att återigen sitta och spana lite på flygplan innan det var dags för vår egna flygtur.

SK4724 på Berlin-Tegel

Hemresan skedde med en något mer modern Boeing 737-700 och visst märktes det tydligt. Betydligt fräschare och trevligare än maskinen vi åkte ner med. Den här gången var det Nathalies tur att ha fönsterplats, varpå jag fick försöka se så gott det gick ut genom fönstret. Till min tröst var väl vädret inte direkt på topp under hemresan heller, så särskilt mycket missade jag inte.

Något försenade landade vi åter på Oslo-Gardermoen och efter en bussresa runt halva flygplatsen var vi åter i terminalen och på väg mot bilen för att köra hem. Efter att ha fuskat lite och köpt mat på MAX så landade vi hemma i soffan strax efter 19-tiden på kvällen, glada och nöjda efter en riktigt trevlig resa.

Berlin känns helt klart som en stad som förtjänar fler besök och rent allmänt är väl reslusten på en all-time high just nu! Dock får nog detta vänta nu, med tanke på att jobbet snart drar igång igen och inte alls länge efter det, så vankas flytt med allt vad det innebär.

Slutet av en era

En gång i tiden, när mitt intresse för flyg var på ett något högre plan än på senare år, så såg jag allt till att befinna mig i London och då närmare bestämt på Heathrows flygplats för att beskåda den sista kommersiella flygningen, eller mer korrekt ankomsten, med Concorde, ett utav flyghistoriens mest minnesvärda maskiner. Detta var den 24 oktober 2003 och jag ansåg då och alltjämt även idag att det var värt vartendaste öre för att ha fått vara med där och då!

Concorde på Heathrow

Den gågna helgen var det ännu en gång dags för att avsluta en era på lite mer lokalt plan, en avslutning som jag tyvärr inte fick beskåda eller mer korrekt, avnjuta, på nära håll. För efter drygt 28 år i aktiv tjänst så pensionerade till slut SAS sin MD-serie med en flygning Stockholm – Köpenhamn i kombination med två charterflygningar.

Vad som är så speciellt med just den flygplansserien kan jag nog inte riktigt sätta fingret på, den är bara annorlunda jämfört med så mycket annat. Dessutom skall det tydligen vara en mycket uppskattad maskin bland pilotkåren!

SAS MD82

Personligen har jag haft nöjet att flyga med dessa maskiner vid ett antal tillfällen, varav ett tillfälle rent av lyckats pricka in alla de typerna SAS hade i sin flotta, MD82, MD87 och MD90 på samma dag. Och ja, så galen är jag faktiskt, fortfarande…

Även om moderniseringen utav flygmaskiner är en ofrånkomlig del, precis så som med såväl bilar som tåg och andra maskiner med för den delen, så är det med mer nostalgi man minns vissa typer.

Precis som där på Heathrow för 11 år sedan, så kommer världen vara en smula tråkigare nu, annorlunda på ett inte helt bra sätt och vis. Tack och lov fick jag åtminstone ett antal chanser att flyga ombord dessa maskiner, till skillnad från Concorden som jag endast fick drömma om.

Dessutom har de senaste två dagarnas nostalgitripp bland fotoarkivet gjort mig bra sugen på att ge mig av ut med kameran till närmaste flygplats igen, för det var trots allt bra länge sedan sist nu!

Flygfestande

I lördags var det äntligen dags, 3 år sedan senaste Flygfesten, hela 6 år sedan jag var där sist! Det blir lätt stora glapp i besöksmöjligheterna i och med att det endast körs vart tredje år. Totalt sett var det fjärde gången jag besöker Dala-Järna, tidigare har jag varit på plats 2000, 2003, 2006 och då nu 2012.

J35 Draken på Flygfesten 2012

Årets program gav stora förväntningar, både Lansen, Draken, Viggen och Gripen från det svenska flygvapnet, F16 från det belgiska tillsammans med många andra grupper och individer med såväl jetplan, propellerplan och helikoptrar.

Jag och två kollegor lämnade Karlstad vid 7-tiden på lördagens morgon för att rulla norrut mot Dala-Järna. En mycket händelselös bilresa senare kunde vi parkera på en anvisad parkeringsplats och försöka hitta oss en bra plats inför dagens uppvisningar.

Redan när vi kom dit vid 10-tiden hade det samlats gott om folk och ju längre tid som förflöt, desto fler kom det. Ryktena talade om över 20 000 besökare bara på lördagen, vilket är en hel i en sådan liten ort!

Dagens uppvisningar började sedan vid 11.30 med en förbiflygning av en rote Hawk T1 från Royal Air Force för att sedan följas mer eller mindre oavbrutet fram till kl 16.40 med starten av en gammal Junkers Ju 52, “Tante Ju” målad i gamla färgschemat från Lufthansa.

För egen del stod utan tvekan SwAFHF, eller Swedish Air Force Historic Flight, för dagens absoluta höjdpunkt med uppvisningen av deras SAAB AJS37 Viggen som äntligen har återkommit till flygande skick! Just Viggen har länge varit min absoluta favorit gällande militärt flyg, dels för dess utseende men mestadels för dess ljud, en upplevelse utöver det vanliga!

Utöver detta var givetvis alltid JAS39 Gripen en sevärd display, men när F16 kom inbrakandes över fältet och körde en grymt läcker display så slog den allt vår svenska stolthet på fingrarna!

På slutändan av dagen gjorde även Jurgis Kairys sin insats med en Sukhoi SU26, en alltid lika sevärd och närmast otrolig uppvisning av vad man kan och inte borde kunna göra med ett flygplan! Tror detta är tredje gången jag ser denna man uppträda, och man tror fortfarande knappt vad man ser!

När väl den gamla men välvårdade Junkers Ju 52an hade startat för sin första rundflygning under eftermiddagen var det dags att bege sig mot bilen, tyvärr en tanke som övervägande delen av publiken delade med oss. Även om Flygfesten i sig är oerhört välarrangerat så finns inte riktigt möjligheten för vägar och parkeringsytor att svälja den mängd bilar som försöker ge sig av på en och samma gång.

Det var däremot rätt skönt att bara sitta ner i en ordentlig stol för första gången på många timmar, och så småningom så lyckades vi faktiskt ta oss ut på Rv71 mot Vansbro igen. Innan färden söderut fortsatte fick det dock bli matpaus och en välbehövlig kebabpizza som dock tog sin lilla tid på sig innan den var klar och levererad!

Åter hemma i Karlstad kunde jag dessutom konstatera att bilen gjort sig av med drygt 0,75 l/mil vilket är klart godkänt med tanke på bilköer och last! När alla bilder var övertankade till datorn stannade räknaren på 1341 bilder, drygt 200 har rensats bort helt, ett 50-tal har redigerats och laddats upp till mitt Flickr-konto efter lite drygt två dagars intensivt jobb med redigeringen!

Redan nu känner jag en stark längtan efter nästa Flygfest, misstänker att vi siktar på 2015 nästa gång och tiden kan inte gå nog fort dit!

En tur till utlandet

Som flygnörd sedan gammalt så har jag länge och väl, i stort sett ända sedan flytten till Karlstad, tänkt på att åka en sväng till Oslo Gardermoen flygplats för att nörda loss en dag. Av lite olika skäl så har det aldrig riktigt blivit av, tills igår!

Norwegian Boeing 737 på Oslo Lufthavn

Efter att ha stämt av med en semestrande kollega under veckan så kom vi fram till att just gårdagen, då jag råkade ha en ledig dag och kollegan hade sin sista semesterdag, skulle passa utmärkt för att göra en tur västerut! Till en början så utlovade yr.no inte något vidare väder med regnskurar under dagen, men ju längre veckan gick desto mer lovande såg det ut!

Med utlovat väder om växlande molnighet så bestämde vi oss på lördagen för att åka och att vi skulle lämna Karlstad vid 7-tiden på morgonen. Packade i ordning väskan med mina två teleobjektiv, Sigma 70-200 f/2.8 samt Sigma 150-500 f/5.6-6.3 och försökte få så gott om sömn som möjligt efter en vecka med sena turer.

Efter en snabb dusch på lördagens morgon så packade jag in mig själv och min packning i bilen, tog en sväng förbi närmaste bensinmack för att fylla upp tanken ordentligt med bensin och gav mig sedan iväg till kollegan. Efter ett snabbt depåstopp på McDonalds för att inhämta kaffe och frukostmacka så rullade vi ut på Rv61 mot Arvika och Kongsvinger.

Lite och därmed lagom trafik ute på morgonen och körningen flöt på alldeles ypperligt. Vi tog ett stopp på vägen vid en spegelblank sjö som bjöd på en alldeles underbar vy sådär på morgonkvisten, blåste av några bilder och fortsatte sedan mot resans egentliga mål.

En stund efter 10 så anlände vi till trakterna av Gardermoen där det fick bli ett depåstopp för lite hamburgare innan dagens fotograferande tog vid. Passade även på att kolla upp lite i den guide jag hade hämtat från nätet för att se vad vi kunde hitta för bra fotoplatser.

Vi började med att åka mot den västra av Gardermoens två landningsbanor där det skulle finnas en bra fotoplats med möjlighet att parkera bilen precis invid. Gav oss upp på en lämplig kulle och gjorde oss redo, bara för att kunna konstatera att vi precis missade starten av en militär C-17 och att man dessutom bara använde en av två banor tillgängliga, den andra som vi inte stod vid.

Det var med andra ord bara att åter ta plats i bilen, kolla upp vilka möjligheter som fanns vid den andra banan och bege oss dit. Synd nog att man inte hade en flygradioscanner med sig, så hade man sluppit leta från början!

Nåväl, efter lite letande kunde vi hitta oss en riktigt bra plats att stå vid, en liten kulle som gav en alldeles utmärkt utsikt över terminalområde såväl som den östra banan och dess inflygning. Vädret var dessutom helt okej med sol och några hotande moln i väster.

Efter någon timmes fotograferande kom dock de mörka molnen allt närmare och bjöd till slut på såväl hällregn som några enstaka blixtar, varpå vi tog skydd i bilen för att se hur vädret skulle utveckla sig.

Lagom tills dess att lite mer intressanta ankomster och avgångar skulle ske så började dock vädret att bättra sig än en gång, och med några små regnstänk kvar i luften kunde vi återigen ta plats på vår kulle.

Så småningom skiftade man även över till att använda den andra, västra banan och efter en stunds funderande så gav vi oss av dit för att prova lite nya vinklar. Tyvärr innebar detta att vi missade en av de mer intressanta avgångarna för dagen, men sådant får man leva med.

Efter sisådär 5 timmars fotograferande och nära nog 1000 bilder tagna så fick det dock räcka, än mer mörka moln började hota på himlen och vi packade istället in oss och utrustningen i bilen igen för att finna lite färdkost inför hemresan.

Återigen var det McDonalds som fick stå för dagens hälsokost och till fyndpriset av 100 NOK fick man sig en Big Tasty-meny att avnjuta efter en bra dag! Efter mat och lite matkoma så gav vi oss tillbaka ut på vägarna igen och styrde österut och mot hemmet.

Jag måste faktiskt säga att jag gillar ändå att köra bil i Norge, det är ganska lagom tempo med de 80 km/h som gäller allt som oftast, en hastighet som dessutom är rätt bra för bränsleförbrukninge. Att det sedan är otroligt vackert mest hela tiden gör ju knappast saken sämre heller!

Nu väntar det lilla evighetsarbetet i att gallra och redigera bilderna från gårdagen, något som lär ta sin tid innan det kan ens börja att bli klart, men jag planerar att ladda upp de färdiga bilderna på min Flickr-sida främst så småningom och det är väl inte helt omöjligt att det kommer några även här, bara att hålla utkik!

Gårdagens lilla tur till Gardermoen gav i vart fall riktig mersmak, och det är mycket möjligt att det kommer att bli fler gånger, bara tid och möjlighet infinner sig!

Fortsatta kamerafunderingar

Funderar allt vidare på det här med kamera, vi har ju redan hunnit med att konstatera hur ett drömsystem skulle kunna tänkas se ut, Canon EOS 60D med batterigrepp och biffigt härliga objektiv med mera, det vore ju inte helt fel, om man bara bortser från pris och vikt då d.v.s.!

Canon EOS 60D med BG-E9 batterigrepp

Ja, ni ser, riktigt mumsigt helt enkelt. Men på senare dagar har mitt intresse även fångats av något annat, nämligen de allt fler spegellösa systemkameror som dyker upp. Exempelvis Olympus PEN E-PL3 som i bilden nedan eller Nikon V1 som Fotosidan testat.

Olympus PEN E-PL3

Så, skillnaden mellan dessa är ju som ni ser tämligen dramatisk såväl i pris som storlek som framförallt vikt. En spegellös systemkamera är kort sagt otroligt mycket lättare att ta med sig vart man än går, vilket gör att sannolikheten för att man faktiskt tar den med sig, ökar markant, och det är svårt att fånga bra bilder om man inte har kameran med sig!

Nackdelen med dessa spegellösa kameror är tydligen att de kan ha svårt att fokusera på rörliga objekt, och alla som försökt att exempelvis fotografera sonen i hushållet vet, mycket väl för den delen, hur svårt det är att få honom still. Dessutom är det då tveksamt hur min forna hobby i form av flygplansfotografering skall kunna gå till?

Qatar Airways Airbus A330-200

Frågan en sådan som alltid skall vara så svår att besvara, en ordentlig, stor kamera som man kan fotografera ALLT med, men som riskerar att få bo hemma i tid och otid just för att man inte kan/orkar/vill släpa den med sig, eller en mindre, lite mer specialanpassad kamera, som riskerar att vara tekniskt underlägsen i situationer där man som bäst behöver den!? Det bästa vore ju helt klart om man kunde få båda, men då får en nog råna en bank eller två först, eller åtminstone bli riskkapitalist…

Det vore guld värt att kunna prova på en spegellös systemkamera ett tag, för att se vad den går för, men jag känner inte riktigt för att hosta upp pengarna för något man inte riktigt är säker på att man vill ha, det gör jag alltför ofta redan som det är!

Ack denna beslutsångest, en alldeles egen form av tortyr!

Sida 2 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén