ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: flyg

En sväng av nörderier

Små svängar av nördigheter har vi väl alla? I mitt fall finns det väl en del att ta utav, mer eller mindre allvarliga doser.

En av mina kanske mer okända nöjen, sådant jag roar mig med när jag helt enkelt inte har värst mycket annat för mig, är flygsimulatorer. Detta är något som följt med mig många år, även om det varit tämligen nedlagt intresse under många år med.

De senaste åren har jag dock plockat upp det lite smått igen, när tiden finns till det. En sådan stund var som i fredags, när älskade fästmön befann sig på överliggning i Stockholm och jag var lämnad ensam hemma utan några direkta planer.

Rotate MD-80 för X-plane

Rotate MD-80 för X-plane

Rotate MD-80 för X-plane

Rotate MD-80 för X-plane

För er med ett tränat öga så roade jag mig alltså med att flyga MD80 under fredagen, en tidigare ikonisk del av skandinaviskt flyg som pensionerades för inte alltför länge sedan. Flygsimulatorn är X-plane och flygplanet är tilläggsmjukvara signerat Rotate.

Och ja, jag är så pass nördig att jag hämtar hem verkligt väder och försöker inom rimliga nivåer följa verkliga procedurer när jag spelar mitt spel. Eller simulator kanske vi skall kalla det, så ingen känner sig trampad på fötterna?

Fredagens virtuella flygningar tog mig från Kiruna via Stockholm och Paris till Köpenhamn, allt med samma session och samma flygplan. Ett hejdlöst slöseri med tid kort och gott.

Eftersom det är en tämligen tidskrävande hobby (?) så är det knappast var och varannan dag som ägnas åt det hela. Däremot är det behändigt tidsfördriv vissa gånger och andra gånger, ja, då hinner man rent av göra ett och annat nyttigt under tiden som planet färdas över den virtuella himlen…

Reslusten slår till

Ibland slår den till, den där reslusten, den som får en att vilja släppa allt, packa resväskan och bara dra iväg nu på en gång, gärna nyss om det vore möjligt. Just den formen av reslust har funnits där i min kropp och själ bra länge nu, allra helst efter hösten och vinterns resor till Rhodos, Berlin och New York. Hade jag haft mer pengar att röra mig med så hade nästa resa redan varit bokad.

Idag tog sig reslusten en extra liten twist dock, för mitt i all ledighet under dagen här blev det dels en kortare kaffeprovning följt av en ordentlig långfika tillsammans med en av alla underbara kollegor som jag har förmånen att jobba med här i Karlstad. Under denna fikastund kom ju givetvis ämnet resor upp och han pratade lite om San Francisco för en stund. Där och då sade det närmast pling i skallen här, samma skalle som funderat av och till hur höstens semester skall spenderas.

Golden Gate

By DaNASCAT (Own work) [CC-BY-SA-3.0 or GFDL], via Wikimedia Commons

Plötsligt slog reslusten till mer än ordentligt och närmast omedelbart efter hemkomsten började det kollas runt hos flygbolagen och diverse sökmotorer för resor. Målet? San Francisco så klart. Plötsligt känns det mer lockande än något annat, mer lockande än att ligga i en solstol och grillas i en vecka eller två.

För en sådan resa känns i så fall hyrbil ganska rimligt, kanske köra på den legendariska Highway 1 längs med Kaliforniens kustband? Jag och roadtrips ni vet…

Just San Francisco är en sådan destination att man inte riktigt tänker på det normalt, men ju mer man tänker på det, desto mer lockande blir det. Golden Gate, Alcatraz, Highway 1, Cable cars. China Town och långt mycket mer därtill. Bara att kunna stå och blicka ut över Stilla havet vore ju något helt magiskt för mig som överlag är rätt fascinerad utav stora vatten.

Nu är inget bestämt, beställt eller klart än, mycket tack vare att kreditkortet inte riktigt tillåter det ännu. Men såhär lockad av ett resmål har jag nog inte varit sedan i höstas, när jag konstaterade att New York vore ett riktigt rimligt ställe att fira 30-årsdagen på. Risken är med andra ord tämligen stor för att det lär höras mer om det här ämnet senare i år, vare sig ni vill eller ej!

Äntligen – dag 55/365

Riktigt kaffe

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 1250, 1/500 sek vid f/2,8

Den senaste veckan har jag provat på många olika varianter av kaffe, alltifrån Starbucks via Nescafé till kaffefärgat varmvatten. Jag hade väl kanske inte från början världens högsta förhoppningar på amerikanskt kaffe och just därför blev det väl inte heller så värst många koppar väl i New York heller, endast två koppar på amerikansk mark rent av. Den första koppen, en stor kopp svart kaffe sittandes vid ett fik i Central Park var faktiskt helt okej, inget wow åt något håll. Den andra koppen, en Cappucino från Starbucks i korsningen 1 av och 50th street var väl helt okej faktiskt, bättre än väntat utan att vara sådär jättegod.

Värst kaffe bjöds nog på flighten med Delta från New York till Amsterdam natten till igår. Där pratar vi rent smaksatt varmvatten, om man nu ens kan överdriva så pass att man kallar det smaksatt d.v.s.? Nu var det ju såväl flygplan som amerikansk så förväntningarna var väl ungefär på den nivån med.

Men, idag, första frukosten hemma på nästan en vecka, då jävlar vankas det ordentligt kaffe! Hemmagjort, svenskt kaffe! Starkt kaffe!

Äntligen!!

Packning – dag 48/365

Packning

Fujifilm X-E1, 35mm, ISO 800, 1/125 sek vid f/2,8

Idag roar jag mig kungligt, med att packa resväska. I morgon vid den här tiden är det meningen att jag skall befinna mig på Oslo Gardermoen där jag sedan kl 13.05 påbörjar flygresan mot New York via Amsterdam! Resfebern börjar göra sig så smått påmind kan jag lugnt säga!

Det blir en resväska och min Billingham med kamera/dator/laddare av alla de slag, men om jag bara tar med mig den i kabinen eller om jag ska försöka få med båda två samtidigt, det har jag inte riktigt bestämt mig för ännu. Kanske får prova väga framförallt resväskan sedan för att se om jag ens FÅR ta med den i kabinen.

Snart nog väntar några timmar tvättstuga för att få lite mer rena kläder med mig, därefter ska bilen tankas och fyllas på med spolarvätska inför resan. Parkering vid flygplatsen är bokad och betalad idag, kostade på mig en förbokning i parkeringshuset precis jämte terminalen rent av, 800 NOK kunde det få vara värt att sätta sig i en bil som INTE är täckt av snö på söndag eftermiddag.

Största utmaningen för dagen blir nog att komma i säng till kvällen och att därefter faktiskt lyckas somna på det med!

För resterande del av den här veckan kan jag inte riktigt utlova att alla dagars bilder kommer att publiceras just den aktuella dagen utan att vissa får bakdateras en smula, men bilder för alla dagar, det kan jag lova att det blir!

I morgon bitti påbörjar jag alltså en resa på över 700 mil, vilket är rätt sjukt men samtidigt även jävligt läckert!

Det stora äpplet

Som alltför många känner till så fyller jag ju jämnt om inte alltför länge, sådär någon gång i februari 2014. Nu skall vi väl inte direkt överdriva och säga att detta är en födelsedag som jag längtar efter nämnvärt. Snarare är det väl mer en födelsedag som jag försöker förtränga så gott det går.

Men, nu har jag tack vare en tidigt beviljad ledighetsansökan, lyckats hitta ett sätt att göra den lite mindre illa på. För eftersom jag av en händelse fick ledigt hela den veckan där jag fyller. Genast började sökandet efter en plan, ett sätt att fly landet och födelsedagen på!

Första tanken var sol och värme, Kanarieholmarna kanske? Men helt pepp på charter var jag inte, även om det hade varit ett rätt okej sätt att spendera födelsedagen sittandes i en solstol med en bok och någon tillhörande drink.

Istället började tankarna på storstad komma, inte vilken storstad som helst, New York!

Tanken om att åka till New York har väl funnits med relativt länge ändå, mer eller mindre seriöst. Men nu var det väl ändå en bra chans att slå till?

Började därmed kolla runt lite på flygbolagens hemsidor, SAS hade hyfsade priser men krävde hela 6 nätter borta för att priserna skulle vara just hyfsade. Norwegian hade ännu bättre priser, men ingen hemresa när jag önskade det. Vidare till British Airways som hade förvånansvärt bra priser, men även de på fel dagar.

Näst ut blev KLM som inte bara hade bra priser utan även löjligt bra priser och dessutom på rätt dagar! För nästan fånigt låga 3200 kr hade man plötsligt bokat flyg Oslo – New York via Amsterdam, om än med 8 härliga timmar transfertid i Amsterdam på vägen hem.

Vidare till hotellbokning och efter tips från kollega om främst var man INTE bör bo och även med ett tips om var man bör bo, så var även hotellrum bokat för 4 nätter. Med detta klart kunde jag även ansöka om ESTA, eller kort sagt, inresetillstånd.

Så, plötsligt sitter man här, med en resa bokad till det stora äpplet, enligt vissa världens bästa stad. Allt jag hoppas på är att kunna få en intressant 30-årsdag som det bara går att få!

Ich bin ein Berliner

Så ja, sådär lagom sent omsider är det väl kanske läge att faktiskt berätta lite om hur det var i Berlin, som vi kom hem ifrån för över en vecka sedan. Ni vet ju, man ska ju inte stressa fram här i livet…

Hur som helst, så var vi alltså i Berlin för två nätter, 4-6 november, en lite lagom spontant påkommen resa som vi bokade strax innan vi åkte till Rhodos tidigare i höst. Det hela började egentligen med att Scandic hade en kampanj om billiga hotellnätter, 620 kr/natt lite här och var över landet.

Men, istället för att hitta någonstans vi ville åka inom eller strax utanför landet så började vi även kolla lite andra alternativ på resor. Hux flux hade vi hittat billiga biljetter med Norwegian mellan Oslo och Berlin och började därmed åter kika på hotell. Till slut hade vi bokat med Scandic trots allt, till ett helt klart rimligt pris om €120 för två nätter.

När väl resan sedan närmade sig så var pilotfacken och Norwegian lite sådär lagom på krigsstigen och när klockan började bli rätt mycket på söndag kväll så var hotet om strejk ännu stort, något som riskerade att påverka vår flight. Så, där och då så fegade jag ur och tog mig ett snabbt varv på nätet för att se om något annat bolag hade rimliga priser och tider.

Det visade sig faktiskt att SAS hade högst rimliga priser, trots att avresan var redan dagen därpå, mindre än 24 timmar bort! Fram med kreditkortet igen och köpa sig nya biljetter för att inte riskera att bli snuvad på det hela. Detta innebar dessutom att vi fick mer tid i Berlin på måndagen och kunde nyttja det bättre än den tiden vi skulle haft över på onsdagen. Däremot innebar det även en ruskigt tidig start på måndagen för att köra till Gardermoen i tid.

Efter lite mer än 3 timmars körning parkerade vi på långtidsparkeringen och tog oss en välbehövlig morgonpromenad in till terminalen för att avnjuta säkerhetskontroll och allt. Visst var det väl en 10 minuters väntetid för att få bli scannade högt och lågt, men det gick ändå väldigt smidigt.

Eftersom jag är en sådan som gärna är ute i god tid så fick vi nu gott om tid över till att avnjuta lite flygplansbeskådning innan boardingen utav vårt skulle börja, knappast något som jag tackar nej till. Rent allmänt så njuter jag till fullo utav den stämningen som ligger över en flygplats!

Strax före kl 11 så var det dags att stiga ombord på flight SK4723 och SAS enda kvarvarande Boeing 737-400, ärvd från Braathens när det bolaget gick in i SAS tidigare. Det märktes mer än väl att planet i fråga levererades redan 1990, då det mesta kändes rätt slitet och nergånget. Men vad jag förstår så skall denna individ inte flyga för SAS särskilt mycket längre heller.

Vingvy på SK4723 OSL-TXL

I övrigt fanns inte mycket att klaga på vad gäller flygningen, gratis kaffe gjorde mig till glad pojke och fönsterplatsen var helt okej även om vädret inte direkt bjöd på någon utsikt. Väl framme i Berlin så blåste det rätt ordentligt varpå landningen blev, tja, rätt vinglig..?

Ner kom vi trots allt och tack vare att vi reste endast med handbagage så var vi snart nog utanför flygplatsen med nästa uppdrag till hands, köpa biljett till BVG, lokaltrafiken i Berlin!

Med lite hjälp så hade vi snart nog löst biljetter för 48 timmar framåt och kunde med assistans utav Google Maps ge oss av mot staden. Först bussresa följt utav U-bahn till närmaste hållplats till vårat hotell.

Hotellet vi valde var som sagt ett Scandic, närmare bestämt vid Potsdamer Platz som visade sig vara ett riktigt trevligt val. Dels för sin närhet till kollektivtrafik såväl som på promenadavstånd till det viktigaste i övrigt. Väl framme på hotellet fick vi dessutom erbjudande om att uppgradera rummet för €30/natten, inklusive minibar, något vi valde att göra. Snart nog var vi på väg upp till våning 8 av 8 och vårat rum för två nätter.

Utsikt från hotellrummet

Utsikten var väl ganska svår att klaga på, även om vädret knappast gjorde sitt bästa för att imponera. Att det dessutom gick att öppna ett fönster från golv till tak var ju en rätt intressant finess, men knappast något som var direkt användbart i Novembervädret!

Efter en stunds vila så gav vi oss av ut på promenad för att se vad staden hade att erbjuda. Till att börja med siktade vi mot Brandenburger Tor som vårat första mål, en av de där sakerna man måste se i Berlin. Innan vi hann så långt så hittade vi dock resans första matbit och då närmare bestämt currywurst! Vi ska nog inte gå in i detalj på exakt hur exhalterad Nathalie blev över just detta, men det var en rätt lycklig tjej som studsade omkring på Potsdamer Platz just där och då…

Med lite currywurst i magen fortsatte promenaden upp mot Brandenburger Tor och därefter vidare förbi Reichstag och Platz der Republik för att sedan hamna på Berlin Hauptbahnhof, mest bara för att sådär!

ICE-tåg på Berlin Hbf

Kan ju inte direkt påstå att det inte var en smula intressant att se tyska tåg, för hur man än vrider och vänder på det är man nog en smula jobbskadad sådär! Det hade varit klart intressant att åka en sväng också för den delen, men det får bli vid ett annat tillfälle.

Efter denna rätt långa promenad blev det att bege sig åter mot hotellet via Vapiano för att få sig lite mat inför kvällen. På rummet blev det även att avnjuta lite smått från minibaren samt att utnyttja badkaret som fanns att tillgå. Gjorde inte det minsta ont att få krypa ner i ett varmt bad, eller ja, först gjorde det kanske det, eftersom det blev väl varmt, men sedan så!

Inför dag två, vår enda hela dag i Berlin så tog vi oss en sovmorgon i lugn och ro för att sedan leta reda på ett lämpligt fik för att inta frukost. Eftersom frukost inte ingick i rumspriset så gav det ju lite mer friheter att göra som man själv känner för.

Efter en macka och en stadig kopp cappucino så gav vi oss av med S-bahn till Nordbahnhof följt av en liten snutt med spårvagn innan vi var framme vid ett monument för Berlinmuren. Det är så svårt att föreställa sig hur delad den staden faktiskt varit för inte alltför länge sedan. Även när jag var liten så var Berlin en delad stad, vilket är rent sjukt egentligen!

Berlinmuren

Efter en promenad längs med en ordentlig bit sparad Berlinmur samt tillhörande rester utav hus och vakttorn så vek vi av ner mot centrum igen, siktandes mot Berliner Fernsehturm. Efter en liten paus för fika och toalettbesök så fuskade vi sista biten och tog U-bahn till Alexanderplatz, mest för att spara fötterna.

Berliner Fernsehturm

För en stund övervägde jag faktiskt att åka upp i tv-tornet för att se Berlin från ovan, men biljettpriset om €12,50/person i kombination med en sund dos svindel gjorde att vi skippade det, det var helt enkelt inte riktigt värt det. Istället gick vi ett litet varv runt kvarteret innan vi bestämmde oss för att ta en åktur runt Berlin med S-bahn.

Nästa mål för dagen var ju nämligen gamla Berlin-Tempelhof flygplats, stängd sedan 30 oktober 2008 och numera förvandlad till mässområde och allmän öppen yta med möjlighet att ta sig runt på gamla rull- och taxibanor med cykel, rollerblades eller om man så orkar, till fots.

Berlin-Tempelhof

För att ta sig dit från Alexanderplatz så kan man antingen göra på det närmaste sättet, med lite U-bahnåkning. Vi tog istället en liten runda på ringlinjen runt staden, den långa vägen runt. Dels för att se staden lite mer övergripande, dels för att vila fötterna en stund.

Det var klart intressant att se hur staden förändrades i takt med resan runt, samt hur folket förändrades beroende på vart man var i staden.

Med Tempelhof och en lite godisshoppingrunda avklarade så gav vi oss av mot hotellet igen, med vissa förhinder i form av spårarbeten. Tur att Berlin har ett såpass utbyggt nätverk utav kollektivtrafik, att man alltid kan hitta alternativa resvägar!

Efter en stunds vila utav fötter och viss uppfräschning gav vi oss ut på jakt efter mat till kvällen. Från början hade vi tänkt oss en restaurang, men tack vare att vi gick en liten omväg via närmaste Lidl som visade sig ligga bakom vårat hotell, så hamnade vi på en annan restaurang, en liten italiensk restaurang vid namn Osteria Caruso på Köthener Straße.

Denna lilla oplanerade händelse visade sig vara utav den allra bästa sorten! För maten som vi åt här, en varsin bit entrecôte med tillbehör, är i särklass det bästa jag ätit någonsin! Dessutom var servicen god och priserna rimliga! Två ordentliga portioner mat med varsin 0,5 l öl och därefter en varsin cappucino gick på €58 totalt, vilket gjorde det mer än prisvärt!

Mätta och belåtna landade vi åter på hotellrummet för att avnjuta sista natten innan hemresan igen.

Onsdagen bjöd på vår enda hotellfrukost för vistelsen, en helt okej upplevelse i Scandic-standard och som endast kostade oss €3 efter att alla våra rabattkuponger räknats av. Därefter var det bara att ge sig upp på rummet, packa ihop det sista och transportera oss till flygplatsen via U-bahn och buss sista biten.

Incheckade och genom säkerhetskontrollen utan större problem i god tid, d.v.s. gott om tid för att återigen sitta och spana lite på flygplan innan det var dags för vår egna flygtur.

SK4724 på Berlin-Tegel

Hemresan skedde med en något mer modern Boeing 737-700 och visst märktes det tydligt. Betydligt fräschare och trevligare än maskinen vi åkte ner med. Den här gången var det Nathalies tur att ha fönsterplats, varpå jag fick försöka se så gott det gick ut genom fönstret. Till min tröst var väl vädret inte direkt på topp under hemresan heller, så särskilt mycket missade jag inte.

Något försenade landade vi åter på Oslo-Gardermoen och efter en bussresa runt halva flygplatsen var vi åter i terminalen och på väg mot bilen för att köra hem. Efter att ha fuskat lite och köpt mat på MAX så landade vi hemma i soffan strax efter 19-tiden på kvällen, glada och nöjda efter en riktigt trevlig resa.

Berlin känns helt klart som en stad som förtjänar fler besök och rent allmänt är väl reslusten på en all-time high just nu! Dock får nog detta vänta nu, med tanke på att jobbet snart drar igång igen och inte alls länge efter det, så vankas flytt med allt vad det innebär.

Slutet av en era

En gång i tiden, när mitt intresse för flyg var på ett något högre plan än på senare år, så såg jag allt till att befinna mig i London och då närmare bestämt på Heathrows flygplats för att beskåda den sista kommersiella flygningen, eller mer korrekt ankomsten, med Concorde, ett utav flyghistoriens mest minnesvärda maskiner. Detta var den 24 oktober 2003 och jag ansåg då och alltjämt även idag att det var värt vartendaste öre för att ha fått vara med där och då!

Concorde på Heathrow

Den gågna helgen var det ännu en gång dags för att avsluta en era på lite mer lokalt plan, en avslutning som jag tyvärr inte fick beskåda eller mer korrekt, avnjuta, på nära håll. För efter drygt 28 år i aktiv tjänst så pensionerade till slut SAS sin MD-serie med en flygning Stockholm – Köpenhamn i kombination med två charterflygningar.

Vad som är så speciellt med just den flygplansserien kan jag nog inte riktigt sätta fingret på, den är bara annorlunda jämfört med så mycket annat. Dessutom skall det tydligen vara en mycket uppskattad maskin bland pilotkåren!

SAS MD82

Personligen har jag haft nöjet att flyga med dessa maskiner vid ett antal tillfällen, varav ett tillfälle rent av lyckats pricka in alla de typerna SAS hade i sin flotta, MD82, MD87 och MD90 på samma dag. Och ja, så galen är jag faktiskt, fortfarande…

Även om moderniseringen utav flygmaskiner är en ofrånkomlig del, precis så som med såväl bilar som tåg och andra maskiner med för den delen, så är det med mer nostalgi man minns vissa typer.

Precis som där på Heathrow för 11 år sedan, så kommer världen vara en smula tråkigare nu, annorlunda på ett inte helt bra sätt och vis. Tack och lov fick jag åtminstone ett antal chanser att flyga ombord dessa maskiner, till skillnad från Concorden som jag endast fick drömma om.

Dessutom har de senaste två dagarnas nostalgitripp bland fotoarkivet gjort mig bra sugen på att ge mig av ut med kameran till närmaste flygplats igen, för det var trots allt bra länge sedan sist nu!

En vecka i värmen

Eftersom det i morgon är sådär en vecka sedan vi kom hem från värmen på Rhodos, så kanske det allt börjar bli dags att faktiskt berätta lite om hur vi hade det?

Eller ja, förutsatt då att det faktiskt fortfarande finns någon som läser här, med tanke på hur frekvent som bloggen uppdateras…

Hur som helst så kan vi gott och väl säga att sammanfattningsvis är vi mer än nöjda med vår resa, valet utav resmål och tillvalet All inclusive! Även om vi åt och drack mer än tillräckligt för att överleva en månad utan ytterligare måltider så kändes det ändå riktigt bra att inte behöva tänka alls på dagens måltider.

Då flyget gick relativt tidigt från Arlanda, 7:05 på morgonen, så hade vi valt att övernatta på Radisson i Sky City, just för att kunna sova så länge som möjligt och därefter gå direkt till bagageinlämning och säkerhetskontroll. Nu kan man ju knappast kalla det för sovmorgon eftersom klockan ringde vid brutala 4:45 ändå, men det kunde ju varit värre.

Fördelen med denna tidiga start var dels nästan en hel dag på plats när vi väl kom fram, samt att vi fick beskåda soluppgången från flyget direkt efter start!

Soluppgång från flyget

Tyvärr kom vi inte långt in över Polen innan molntäcket tog vid och låg som ett lock över Europa i stort sett hela vägen ner till Egeiska havet. Därefter blev vädret markant bättre och nu började man se allt det vackra som vi snart skulle få njuta utav på marken!

Landningen på Rhodos Diagoras-flygplatsen var väl kanske inte en av de bättre jag avnjutit, men ner kom vi och snart nog steg vi av planet och ut i värmen. Dagen till ära blev vi välkomnade med en strålande sol och omkring 27 grader varmt, vilket helt klart var en viss skillnad mot kylan hemma i Sverige…

Efter att ha hämtat ut väska och lokaliserat närmaste Apollo-representant så blev vi hänvisade till bussen som skulle ta oss till vårat hotell. Säga vad man vill om sydländsk trafikmentalitet, men vi kan väl sammanfatta bussresan som intressant? Fram kom vi åtminstone, efter en sådär 45 minuters resa ankom vi till vårat hotell, Esperos Mare, strax norr om Faliraki stad.

Incheckningspersonalen var av den mer effektiva typen så snart nog var vi uppe på vårat rum för att lämpa av all packning. Ganska så omgående kunde vi konstatera att den beskrivningen vi fått via hemsidan om “begränsad havsutsikt” var ganska blygsamt uttryckt!

Utsikt från hotellrummet

Efter en snabb lunch i hotellrestaurangen så gjorde vi ett byte till badkläder och begav oss ner på stranden och kunde där ren av finna oss lämpliga solstolar att inta. Givetvis var vi ju tvugna att prova på att bada i havet redan första dagen!

Inför resan hade vi fått en bunt tips om vad man bör göra och vad man bör se på Rhodos, exempelvis Lindos och Rhodos gamla stadsdelar. Men vi sade som så, att det är semester och vi gör precis vad vi känner för när vi vaknar varje morgon, inga planer, inga måsten!

Detta blev faktiskt till att vi spenderade hela veckan i en varsin solstol, badandes i pool och hav när behovet av att svalka sig uppstod. Under veckan blev det en och annan promenad i närområdet, utforskandes diverse lokala närbutiker och dess utbud samt några små spontana försök till fotografering.

Blommor på berg

 

Mestadels utav tiden spenderades dock som sagt i en solstol med gott sällskap av en bok och något drickbart. Under veckan läste jag ut inte mindre än två böcker, dels “En man som heter Ove” (helt jävla briljant bok, för övrigt!) utav Fredrik Backman samt biografin om Steve Jobs som jag länge försökt ta tag i ordentligt.

Böcker

 

Tack och lov bjöds vi på strålande fint väder i stort sett hela veckan. Enda tillfället som moder natur protesterade var på torsdagens förmiddag, då det istället för solsken och värme bjöds på storm, komplett med ordentlig blåst och åska. Nu gjorde det inte oss så värst mycket eftersom vi ändå hade filmer att se på och om inte annat kunde man alltid äta sig mätt på både frukost och lunch!

Storm på Rhodos

 

På kvällarna till middag var det långbyxor som gällde för herrarna, vilket i min mening inte gjorde något alls egentligen. Snarare fanns det väl god anledning till det, då det faktiskt ser en hel del trevligare ut om man anstränger sig mer än minsta möjliga till att klä sig.

Maten var god och hyfsat varierad trots att vi åt såväl frukost, lunch och middag på samma ställe. Givetvis var tzatziki ett givet inslag vid såväl lunchen som middagen och även en och annan ytterligare grekisk rätt slank det ner. Efter en vecka började dock allt smaka i stort sett likadant, oavsett vad man valde och jag kan gott erkänna att det inte alls var dumt att komma hem och äta “svensk” mat igen!

Vi gav det ett ambitiöst försök att komma upp tidigt en morgon under veckan, för att kunna fotografera och avnjuta soluppgången som faktiskt inföll i relativt rimlig tid där strax efter 7 på morgonen. Nu gick det väl sådär kan vi gott erkänna och de flesta dagarna vaknade vi först bortåt 9 istället. Först sista dagen, dagen för avresa lyckades vi ta oss upp och ur sängen för att istället ge oss av ner till stranden.

Soluppgång över Rhodos

 

Som synes var det en mycket belönande tidig morgon och något man egentligen borde göra oftare. Det är ju faktiskt något alldelels särskilt med att se solen gå upp och vara med när en ny dag börjar!

Med den njutningen i färskt minne avnjöt vi vår sista frukost på ön och gav oss därefter upp på rummet för sista gången för att packa ner det sista. Med förvånandsvärt god punktlighet kom faktiskt transferbussen och hämtade upp oss vid 10:30 för fortsatt transport tillbaka till flygplatsen. Efter ännu en intressant bussresa á 45 minuter var vi åter på plats, strax därefter incheckade och väntandes på flyget hem.

Även resan hem gick som smort, även om en hel del turbulens uppstod i samband med att vi kom ut över Östersjön, rent av till den grad att vi uppmanades återvända till stolarna och spänna fast oss ordentligt igen. Dessbättre pågick detta endast en kort stund och snart nog var allt frid och fröjd igen.

Lite shopping lyckades vi även klara av, dels på Rhodos och även på flyget hem. Till mig blev den en skjorta på Rhodos och en klocka på planet. För Nathalie blev det ett bälte på Rhodos och lite smycken på planet. Sådär lagom ambitiöst helt enkelt!

Landade på Arlanda helt enligt planen och inte värst lång tid därefter hade vi hämtat våra väskor och begav oss till nästa Radisson-hotell, den här gången Arlandia hotell där vi även parkerat bilen veckan innan. Till fyndpriset 1295:- fick vi alltså en hotellnatt såväl som parkering under hela vår vistelse på Rhodos, vilket är helt klart godkänt för min smak!

Vid det här laget var det ruskigt skönt att kunna kommunicera på svenska igen samt att som sagt, kunna få äta “svensk” mat igen. För att klara oss över natten blev det en sväng till baren på hotellet där en omgång cheeseburgare och en omgång ceasarsallad intogs innan nattning.

Trots sin ganska blygsamma exteriör så måste jag ändå säga att Radisson Arlandia är ett av de bättre hotellen jag bott på och det bjöd tveklöst på en utmärkt avslutning på semestern! Nöjda och glada kunde vi först ge oss av ut på en stunds flygplanstittande innan hemresan påbörjades så småningom.

Känslan av att få stiga in i sitt egna hem därefter, den är faktiskt rätt så jävla oslagbar!

Borta är bra, men hemma ändå bäst!

Nu blir det att stillsamt avnjuta dagarna som kommer och göra precis vad som faller en in om dagarna. Men än är det roliga inte slut, för om lite mer än en vecka bär det nämligen av till Berlin i två nätter, en mycket spontan resa för att avsluta årets semester, som kom till just innan vi åkte iväg till Rhodos rent av.

Men mer om det senare!

Hoppsan!?

Ända sedan den ursprungliga tanken om att slopa sommarsemester och istället avnjuta ledighet till hösten här, så har ambitionen varit att lämna landet för något som är åtminstone en smula varmare än Sverige i oktober/november. Nu kanske inte detta direkt är det svåraste man kan tänka sig, eftersom i stort sett allt är varmare och trevligare än Sverige i oktober/november…

Nåväl, någon direkt solklar tanke om mer exakt VART man skulle bege sig har väl aldrig direkt infunnit sig, allra helst med tanke på att undertecknad aldrig varit på charterresa alls, någon gång, någonstans!

Så, några tidigare besök på närmaste tillämpliga charterbolags webbsidor har väl inte direkt resulterat i något, utan tanken har väl varit att vänta och se vad som dyker upp till rimligt pris närmare inpå semesterveckorna.

Men så blev vi sittandes här framför datorn idag, mest för att spendera tid i väntan på en återställning av en iPhone, och kikade runt lite smått. Plötsligt, innan man visste ordet av det, så var det bokat, betalt och klart!

Om mindre än en månad bär det av, till Grekland, närmare bestämt Rhodos och Hotell Esperos Mare! För första gången på en mindre evighet så blir det av att dels flyga (yey!), dels faktiskt åka längre utanför landets gränser än närmaste grannland!

Hotell Esperos Mare Hotell Esperos Mare

Så, istället för att om en månad avnjuta ordentligt höstrusk hemma i Karlstad så räknar vi istället med att ta plats i lämplig solstol och avnjuta om inte högsommarvärme, så åtminstone tillräckligt med plusgrader för att inte frysa bakdelen av sig…

Dessutom reser vi All Inclusive, för att slippa tänka på matbiten på något minsta lilla sätt och vis, vilket tveklöst låter lovande för en annan som skall agera charterresenär för första gången!

Novair A321 på Dala Airport

Så, nu kan tiden fram tills avresa gärna gå fort som attan, så att vi kan få ta plats ombord Novairs flygplan där på Arlanda för vidare transport söderut!

Otålig? Vem? Jag? Bara massor!

Fotosugen…

Fördriver tiden här på min tidiga morgonreserv med att kika igenom en bunt gamla foton, nämligen de som en gång i tiden laddades upp på Airliners.net, och det är inte lite det rycker i fotografgenen i min, fan så sugen man blir på att spendera en dag på lämplig flygplats med kameran i högsta hugg, en hel hög nostalgiminnen från Arlanda komplett med pastasallader och den underbara drycken San São dyker fram.

Sist jag var iväg och fotade var 23 juli 2010, så det är bra länge sedan nu, jämfört med en gång i tiden när man praktiskt taget bodde på Arlanda tillsammans med kameran! Sedan flytten till Karlstad ligger även Oslo Gardermoen lämpligt till, problemet är bara att jag i höstas sålde mitt telezoom-objektiv, vilket gör det hela en aning begränsat.

Man blir allt bra sugen på nyinvesteringar till kamerafronten, ett 80-400 mm objektiv vore ju inte helt fel, eller ett fast 300 mm teleobjektiv, synd bara att de går på en 12 000 – 14 000 kr i nyskick, vilket kanske inte är helt aktuellt just i dagsläget.

Nikon 80-400 telezoom-objektivTills dess får man nog hålla liv i nostalgin och fortsätta kika på gamla bilder, har ju alltjämt en halv biljon oredigerade bilder i arkivet som ännu inte sett dagens ljus, man skall bara orka ta tag i det hela…

Boeing 737-800 startar från Dala Airport bana 14

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén