ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Tagg: exteriör

Näste fransos till rakning

Om det är mersmak eller rent sammanträffande kan ni gott få gissa er till, men efter gårdagens succé (?!) med Citroën Grand C4 Picasso kom så turen idag till Renault Kadjar, en relativt ny crossover från biltillverkaren som även gjorde den första bilen jag övningskörde i samt sedan körde på regelbunden basis.

Renault Kadjar

Mycket har dock hänt sedan den Kangoon tillverkades 1998, den saken är säker. Renault Kadjar är en smula eller tusen mer ombonad och trivsam att vistas i. Lastkapaciteten kanske inte är lika fullt enorm men även i den här bilen får man ett respektabelt lastutrymme i skuffen.

Bilen, som uppenbarligen heter Onsdag, var utrustad med en sexväxlad manuell låda kopplad till en 130 hk stark dieselmotor som räcker mer än väl till för att sätta 1,6 ton fransos i rörelse. Jag var dock inte helt övertygad om samspelet mellan motor och växellåda i lägre hastigheter, vilket kan bero på klassiskt handhavande, men riktigt så usel förare hoppas jag inte att jag är? Allt eftersom hastigheten och växlarna ökar så blir det hela mycket smidigare och mer lätthanterligt och bara man låter bli att sakta in och än värre, stanna, så löser sig allt!

Utrustningspaketet som lånebilen var utrustad med går under namnet Bose, vilket uppenbarligen har vissa kopplingar till ljudprylstillverkaren med samma namn. Högtalare och dylikt bär nämligen även de upp namnet och en snabb koll av stereon talar för att de kan ha haft ett och annat med det hela att göra. Jag är dock inte helt övertygad om det förträffliga i att sätta en blank och fin BOSE-logga på högtalaren i främre panelen, eftersom den speglar sig så strålande väl i vindrutan konstant!

Renault Kadjar interiör

Förarmiljön var annars överlag riktigt trevlig även om kvalitétskänslan enligt mig inte når fullt upp till de tyska tillverkarnas. Det är lite plastig känsla över vissa reglage och även om Renault inte står för fullt lika mycket franska påfund som sitt syskon Citroën så finns det allt en och annan finess man undrar en smula över. Bästa exemplet på det är väl fjärrkontrollen till stereo-/telefonkoppling som sitter bakom ratten och vars text därmed är helt skymd…

Prismässigt ligger dock bilen hyfsat väl till, då den med lite mer nertonad utrustning än testbilen hamnar på ca 4100 kr/mån på privatleasingavtal. Den bilen jag och säljaren spikade ihop var då utrustad med en lite klenare 110 hk stark motor kopplad till en automatisk dubbelkopplingslåda, vilket jag tippar på kan vara en riktigt trivsam kombination med teoretiska utsläpp neråt 0,4 l/milen.

Säljaren för övrigt, förtjänar ett helt eget omnämnande, eftersom det tragiskt nog på alla dessa provkörningar är den första kvinnan jag haft att göra med. Väldigt kul att få träffa på och prata med en kompetent kvinna i ett annars så otroligt mansdominerat yrke. En eloge till Elina på Helmia i Karlstad alltså!

Nåväl, vidare till bilen igen, det som faktiskt är huvudsakligen relevant.

Även om det var en klart intressant provkörning så ligger nog Renault Kadjar inte bland toppen utav tänkbara kandidater, mer på kanske-listan i så fall. En ganska välbefolkad kanske-lista om vi ska vara ärliga. Det var en trivsam körupplevelse med gott om utrymme i kupén men med lite väl hög inlastningshöjd i skuffen. En skuff som inte var särskilt enorm heller för den delen, åtminstone inte så stor som jag väntat mig sett till bilens storlek.

Det är inte omöjligt att det kan bli återbesök hos Helmia för att titta på Kadjar en gång till, men det känns inte helt sannolikt just nu. Däremot räknar jag kallt med ytterligare återbesök när tid finns för att titta på vad de mer har att erbjuda i form av Ford och Volvo, men mer om det senare, tillsammans med ytterligare ett inlägg om provkörning av bil samt tre tilltänkta videoklipp också.

När tid nu finns för det…

Vive la France

Även om vi har hittat en ganska klar favorit i form av Opel Astra Sports Tourer så är det i sig ingen ursäkt för att sluta provköra bilar, inte på något sätt. Fler kandidater skall testas och bedömas innan det ens börjar bli i närheten av att komma till någon form av beslut.

Den här gången har turen kommit till Citroën Grand C4 Picasso, vilket inte var det jag intresseanmälde mig för men som ändå fick bli ändå, för att få en smak av vad det mest franska av franska bilmärken har att erbjuda. Även om det nu må finnas fler franska bilmärken, Peugeot och Renault inte minst, så är ingen av dem riktigt lika franska som Citroën på något sätt.

Citroën Grand C4 Picasso

Exteriört är jag tämligen kluven, en del av mig tycker den är sjukt läcker, en annan del av mig blir lite smått skeptisk och börjar överväga att lägga in mig på vårdhem. Den har sina linjer, sina stunder, sina goda tankar, samtidigt som den är jäkligt udda. Eller ja, den är fransk, så är det nog!

Färgen på lånebilen uppskattar jag dock, klart bättre än vit, svart och silver i dess variationer. Lite sådär isblå så att säga?

Väl bakom ratten känns bilen precis sådär enorm som den ser ut, alternativt en smula värre ändå faktiskt. Slagskeppskänslan är värre än den i Honda CR-V och det känns som om man vrider en fullstor turistbuss runt farthinder och korsningar. Inte jätteimponerande faktiskt.

När man väl kommer över den värsta, inledande känslan av slagskepp så är det trots allt en ganska trivsam känsla där inne, allra helst när vägen är rak och man är utanför stadsmiljöer. Det slår mig ganska väl att inuti Grand C4 Picasso så kan man nog åka tämligen bekvämt, ganska långt och under ganska lång stund. Säga vad man vill om franska bilar, men de är faktiskt ganska goa att åka med i!

Citroën Grand C4 Picasso interiör

Förarmiljön däremot. Så mycket knappar. Så mycket franska idéer. Så konstigt jämfört med allt jag är van vid!

Huvudsakliga instrumentet med hastighetsmätare och allt sitter i mitten av panelen. Fullt normalt för en (väldigt) fransk bil. Jag är inte alls övertygad om det förträffliga i det här, men de som gillar franska bilar kanske uppskattar det?

Rent grafiskt så kan jag dock inte klaga, den digitala panelen flyter bra och är riktigt snygg faktiskt, bra mycket bättre än många andra varianter som jag provkört på sistone. Förutsätter att man även kan förändra gränssnittet lite efter eget tyckte och smak, det känns som det borde gå efter vad jag sett i menyerna lite snabbt.

Den nedre panelen är av touchtyp och verkar registrera avtryck sådär, en tydligt tryckkänslig panel till skillnad mot de kapacitiva panelerna på moderna smartlurar och plattor. Upplevde gränssnittet som en smula rörigt och definitivt inget man bör pilla på under körning.

Överlag tycker jag det är alldeles för mycket knappar och reglage som inte känns helt uppenbara i förarmiljön, allt kräver en hel del eftertanke och fokusering vilket man inte direkt har tid med när man kör runt på ett slagskepp. Det enda som överraskade mig positivt var att farthållaren var lättare att dra igång på Grand C4 Picasso än den var på Astra Sports Tourer. Ett fint slag mot tysk effektivitet sådär.

Föga förvånande så är det gott om plats i baksätet som i sin tur är tydligt uppdelat i tre individuella stolar och inte som en enda sammanhängande soffa. Bra med benutrymme och definitivt inga problem att få plats där som vuxen. Det inbyggda bordet som finns på baksidan av förar- och passagerarstol var bara att glömma med vuxen benlängd dock…

Det finns även en tredje rad med stolar att fälla upp i skuffen, något som kraftigt inkräktar på mängden bagageutrymme. Med den raden nerfälld så finns det dock gott om plats för att lasta livets alla små tillbehör.

Nu är det här en bil som är lite större än vad vi tänkt oss som nästa transportmedel och därmed så ligger den inte på listan över potentiella kandidater för framtiden. Trots detta så var det en klart intressant provkörning för att se vad Citroën har att erbjuda såhär år 2016.

Mer material kommer så småningom, för precis som i de senaste fallen så har det varit kameror monterade under provkörningen. Ska bara hitta tid till att klippa och klistra också.

Utöver Citroën så fick även en annan återförsäljare besök idag och ytterligare en ligger med i planen för morgondagen, men mer om det senare!

Gubbvarning

Ny vecka, ny provkörning och den här veckan blir gubbvarningen total. Eller..?

Opel Astra Sports Tourer. Man blir lite torr i munnen bara man säger Opel, eller hur? För stämpeln finns där, tveklöst. Även om Opel gör väldigt goda ansträngningar till att tvätta bort den. Klientelet hos handlaren var dock oroväckande stereotypiskt.

Opel Astra Sports Tourer

Däremot får jag allt säga att det är bra oförtjänt gubbstämpel, allra helst på nyare Opel, som denna Astra med flashigt namn för att berätta att det är en kombi. Lill-kombin i familjen så att säga.

Den läckra röda färgen i sig gjorde att jag kunde förtränga gubbstämpeln tillräckligt länge för att konstatera att även det här, likt förra veckans Mazda6, var en riktigt trivsam bil. Kanske inte lika fullt ut förälskad och lyrisk som jag var förra veckan, däremot mer ekonomiskt sunt charmad.

Opel Astra Sports Tourer

Interiören är faktiskt riktigt trevlig på Opeln, lagom stilren och snygg utan att det blir för många knappar och rattar. Skärmen till ljudanläggningen är av touch-typ vilket var väldigt trevligt, efter en stunds tryckande. Tryck är även ett bra ord för att beskriva just ljudanläggningen, som spelar mer än väl. Kanske inte 100% rent för hi-fi-nörden, men klart godkänt för att vara bilstereo.

Provbilen bjöd förutom den läckra röda färgen på en ganska stillsam bensinmotor á 125 hk med en sexväxlad manuell låda. Motorn gör vad den ska men inte så våldsamt mycket mer heller. Däremot är skatten relativt tacksam på strax under 800 kr/år.

Låter jag gubbigt snål nu? Eller bara ekonomiskt medveten?

Prisnivån för Astran, den är riktigt trivsam faktiskt! En sådär lagom stor kombi som med diverse trevlig utrustning där bland annat dragkrok är medräknat, landar på dryga 3600 kr/mån i leasingavgift. Marginellt mer än vad vi idag ger för Petronella alltså.

Det som imponerade minst på mig under dagen, det var stolarna i lånebilen. De gör visserligen vad de ska, men inte något annat heller för den delen. Däremot ingår det tydligen sportstolar i det paket som var inräknat i prisuppgiften ovan, så en får väl hoppas att de är bättre.

Hur som helst, även Opel Astra Sports Tourer (kan vi inte bara kalla den kombi..?) åker upp på återbesökslistan, som börjar bli relativt stadig vid det här laget. Wafab Bil får även de mer än godkänt med stora pluspoäng för deras intresse i att låna ut bilen för en längre, mer omfattande provkörning här längre fram!

Så. Fler märken att fylla på med? Skoda skall hälsas på framöver. Ford kanske? Renault och de övriga franska märkena?

Jag har att göra, kort och gott! Kraven höjs dock successivt nu efter två mycket trivsamma provkörningar i rad!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén