ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: elände

Och så kom det då

Säsongens första snöfall, hur mycket man än försökt förtränga den säsong som är i antågande, och som dessutom är en aning sen, så gick det helt enkelt inte längre, idag föll första snöflingorna runt mig, vare sig jag vill eller ej.

Det hela började se misstänksamt ut strax efter avgång från Katrineholm på hemvägen från Stockholm, typiskt snötunga moln rörde sig över himlavalvet. Ju närmare Hallsberg vi kom, destu mer tydligt blev det, och till slut singlade det ner flingor, små men ändå uppenbara.

Efter de senaste två vintrarna är jag inte det minsta lilla sugen på snö, inte alls faktiskt! För min del skulle det inte göra det minsta lilla om det så vore barmark hela vintern rakt igenom, det vore rent av underbart!

Men, eftersom det sket sig redan där, så får man åtminstone hoppas att det inte blir mängder av snö, lite kan jag godkänna, bara sådär lagom mycket så att jag inte behöver köpa nya vinterskor, inte mer, helst inte det heller!

Personligen tycker jag att det kan bli vår ungefär nu, direkt och på en gång, det vore bättre!

En släng av lövhalka

Hösten är en fantastiskt vacker årstid, åtminstone de där soliga lagom varma dagarna när man till fullo kan njuta av alla färger ute i naturen, för att inte tala om denna underbart klara härliga luften man får andas!

Detta är vår fiende, låt oss alla bekämpa den!

Foto: www.fotoakuten.se

Dessvärre så är det en aning svårt att njuta av hösten sedan man började med detta lokföreri, hösten för nämligen med sig den enskilt största orsaken till grå hår bland lokförare, lövhalkan..!

Årets säsong verkar dessutom bli en lång en, första slängen kom redan i samband med den där avdankade orkanen Katia i mitten av september, dvs över två veckor sedan, och än finns det många löv kvar på träden som kan ställa till med kaos och elände, som t.ex. igår!

Redan på vägen upp till Stockholm under sena morgonen/förmiddagen kändes det av halka, trots torrt och soligt väder, funderade för mig själv hur detta skulle bli med en dutt av regn också, en dum tanke tydligen.

På vägen tillbaka mot Värmland så kom nämligen det där regnet jag inte alls önskade mig tidigare på dagen, på väg ut från Hallsberg började det så smått och satte en käpp eller två i hjulen under försöken att få fart för att kunna lämna Hallsberg kvickast möjligt, men än gick det hyffsat även om hastigheten aldrig översteg 140 km/h, vilket är en aning mindre än de 160 km/h körplanen är lagd för.

Lagom till Laxå visade det sig dock att regnet gjort kaos för andra stackare, ett godståg hade fastnat på väg ut från Kristinehamn vilket gjort andra tåg sena och eländiga. Resultatet blev dryga 10 minuters straffrunda på sidospåret i Laxå innan banan upp mot Värmland blev fri för vår framfart.

Sedan var det ju det här med att komma upp i fart också, inte fullt så lätt som det kan låta. Till slut kunde vi nå omkring 110 km/h vilket i vart fall säkrade första uppförsbacken från Hasselfors mot Svartå, gött! På väg ner mot Svartå passade jag även på att lägga ut lite sand åt mötande godståg som stod på sidan och såg kallsvettig ut inför sitt försök att bestiga kullen.

Började fundera så smått på hur avgången från Degerfors skulle gå till, för av någon underlig anledning har man valt att placera stationen i en liten gryta, med uppförsbacke åt båda håll, tack tack för den! Dessutom bjuder Degerfors på en extra hastighetsnedsättning till 40 km/h p.g.a. slipersbyten, vilket inte heller underlättar det där projektet att samla fart innan det bär iväg uppförs.

Passade på att sanda friskt samt använda slirbromsen för att värma upp löpbanorna på lokets hjul på väg in mot plattformen, samt stannade så tidigt jag vågade för att lämna mesta möjliga plana mark för att samla fart inför uppförsbacken efter uppehållet. Skickade även i förebyggande syfte bak en passåkande förare till sista vagn för att kunna vara signalgivare, om det skulle gå åt skogen och backning behövdes.

Kom i vart fall upp i mina tillåtna 40 km/h innan backen började, sen blev det ett spel med slirbroms, sandning och försiktig hand på pådraget uppför denna kurviga backe, och upp kom vi, det gick inte fort, men vi fastnade i vart fall inte, yey! Dock ganska glad över att “bara” ha 6 vagnar i kroken, istället för de 8 som brukar hänga där omkring helgerna, det blir nästan 100 ton extra vikt som skall upp då…

Sedan började det alltmer torka upp igen i takt med att vi rörde oss västerut, men då var skadan redan gjort och när jag väl blev avbytt i Kil så var vi dryga 15 minuter efter tidtabell, från att ha varit i rätt tid hela vägen från Stockholm till Laxå, surt värre!

Men jag är ändå väldigt glad över att inte köra godståg, de förarna har det än värre såhär års, men de slipper i vart fall försöka förklara varför några små löv kan bli så attans hala…

På önskelistan står nu alltså några frostnätter och en ordentlig höststorm, så att löven liksom trillar ner allihop på en gång, så är det klart sen och det går att köra tågen lite lättare, helst av allt får detta gärna ske under ledig helg, så att jag slipper drabbas av det dessutom..!

Någon som kan ta på sig att fixa det..?

Hallsbergare

Ja, nu menar jag alltså inte människor som bor i Hallsberg, utan de röda signaler som ständigt återfinns i Hallsbergs driftledningsområde, en högst ovetenskaplig undersökning gör gällande att risken för röd signal, aka signalfel är 100 ggr så hög omkring Hallsberg som någon annanstans i landet!

De senaste arbetsdagarna har man lyckats bjuda på signalfel inte bara en gång, utan rent av en gång per dag, vilket då givetvis stört min arbetsdag! Måndagen började man med att ta in ett annat tåg innan man släppte ut oss, med ursäkten om att vi i vart fall skulle invänta ett annat tåg, vars resenärer varken behövde byta plattform eller gå nämnvärt långt, och som till största delen hade förflyttat sig klart redan innan vi stannade.

Lät ju nästan bra, om det inte vore så att ställverket sedan totalhavererade och levererade röda signaler så långt ögat kunde nå, 15 minuters väntan blev det innan en grön signal kunde presentera sig och färden fortsätta, som värst var vi 18 minuter sena innan trenden vände, och till Stockholm C ankom vi 9 minuter efter tidtabell, helt i onödan.

Hemresa på tisdagen, började bra med lite sena avgångar innan oss från Stockholm C, vilket gjorde att vi fick en minut extra i huvudstaden innan resan påbörjades. Därefter bjöd tåget framför oss på en snigelrik resa eftersom det tågsättet var något halt. I trakterna av Björnlunda fick vi blinka ut till höger och påbörja omkörning, najs!

Givetvis, i enlighet med lagen om alltings jävlighet så fick vi ett mindre ATC-fel, balisfel typ BF3 med maxhastighet om 80 km/h i 4000 m, just när vi började komma ikapp det andra tåget, och där gick det åt h-vete, bara att lägga sig så fint bakom åter igen.

Vid det laget hade i vart fall det andra tåget fått fart på eländet igen och störde oss inte mer, istället kom vi till Hallsberg…

I Hallsberg var det först rött, för att bli grönt, för att sedan bli rött igen, strul med signalerna (spårledningsfel) väster om Hallsberg, vi fick vänta på ett annat tåg, tack för den.

Problemet med morgontåget hem till Karlstad är att det finns en anslutning mot Oslo som är i kortaste laget, 7 minuter i vanliga fall, vilket ger en aning problem när man lämnar Hallsberg först 17 minuter efter tidtabell.

Visserligen hade man rensat så fint på spåren åt oss på färden upp mot Karlstad, men vad hjälpte det när vi ankom 10 minuter sent och därmed missade Oslo-tåget som inte kunde vänta i 3 minuter på våra resenärer, suck!

Det som var bra med tisdagen var att en tågklarerarelev från just Hallsberg åkte med mellan Hallsberg och Karlstad för att se sträckan, och därmed fick se vårat perspektiv på saker och ting, som när man ringer och ringer och ringer och ringer lite till, utan att någon svarar i andra änden t.ex., det borde verkligen vara mer utbyte mellan de olika yrkena för att få en annan förståelse för hela bilden!

Idag skulle jag egentligen haft reservtur mellan 05-13, men fick byta till en Göteborgssväng istället, försöka lämna Hallsbergs driftstörningsområde innan de hinner ställa till med något..?

Men först får det allt bli frukost!

Flytten närmar sig!

Allt mer börjar man inse att flytten snart är här, och det är väl kanske på tiden med tanke på att det är ungefär 2,5 vecka kvar tills dagen F!

Flyttkartonger

Men ändå försöker man förneka packandet in i det sista, tro att flyttkartongerna fyller sig själv, att möbler flyttar sig utan påverkan. Tyvärr är ju inte riktigt så fallet, även om vi skall ha flyttfirma som bär och kör denna gången så får vi allt packa själv..!

Pratade lite med denna flyttfirma idag då, och trevligt nog siktar de på att vara på plats här kl 7 på morgonen, vilket passar oss bra eftersom vi gärna blir klara så snart det går! Innan dess har vi ju lite prylar kvar att sälja av, köra till soptippen och då som sagt, massor att packa!

Tog i varje fall ett litet steg idag genom att skruva ner skrivbordet jag haft sedan min tid i Falun nu till kvällen, ett av de objekt som skall till närmaste återvinningscentral tillsammans med den bokhylla som jag strategiskt (?) nog placerade allt som låg på skrivbordet i, kändes genomtänkt redan när jag gjorde det.

Varevigaste gång man ser sig omkring ser man nu saker som skall packas, vilket är klart icke-roligt! Jag är så trött på att flytta nu så det är inte sant, måtte denna nya lägenhet i Karlstad vara en vi trivs ordentligt i så att vi kan bo kvar på ett och samma ställe lite längre än ett år åtminstone!

Och egentligen borde jag spendera denna timme mellan 20 och 21 när Angelika ser på TV med att packa, men det är ju SÅÅÅÅÅÅÅÅ tråkigt!

X2-teorin avklarad!

Jahapp, två veckor o lite till senare har vi då klarat av teoridelen på X2 utbildningen, nu väntas det tre kördagar med utgång här från Göteborg innan vi återvänder hem till kära hemmet igen! Lite småsegt blir det idag när vi klarade av det roliga relativt tidigt, och turen imorn börjar först vid 7, segt!

Provet gick fint i varje fall, 93% rätt känns rätt lagom, bäst av allt var att vi skippade slarvfelen denna gången, endast saker som inte ploppade fram ur skallen saknades på skrivningen, sådant är bra!

Annars har helgen flutit på rätt bra, flytten skedde utan några jättekatastrofer, mindre katastrofer blev att vår underbara säng inte tog sig hela vägen upp för trappen, katastrof! Stort tack till mina kära föräldrar som sponsrade oss med nya madrasser istället! Positivt är även den sponsrade snygga soffan som intagit vårat hem, äntligen är det dags att göra sig av med den gamla, hemska, nersuttna och eländigt fula soffan jag har haft med mig runt land och rike ända sedan jag flyttade hemifrån!

Bilder får vi allt ta och återkomma till, tills dess att jag har hittat hem igen!

Nu så fortsätter vi surfa runt nätet en sväng till innan jag och min kollega sticker ut och käkar något billigt i eftermiddag, pengarna tryter ju ganska duktigt just nu…

Lite mer övertid att inrapportera

Denna vintern blir bra den, åtminstonde för övertidslappen…

Igår blev det en 45 minuter eller så, dagens nota på 70 minuter, morgondagen återstår att se, torsdagen med lite tur inställd och ledig, hoppas hoppas!

Gårdagens elände bestod av växelfel i Mjölby och Linköping, och dagens av sent vändande tåg till Linköping, följt av långsammare tåg framför, illa tajmat tågmöte, slö acceleration, varmgångslarm, fler illa tajmade tågmöten, lite fler varmgångslarm, stopp för avstängning av broms, men sen, kom vi i alla fall till Gävle, 22:10 istället för 20:58!

Och jag som hade tänkt spendera lite kvalitétstid på att programmera, det bidde det inget av..!

Nu, sova lite kanske..?

En sån där stund..? Även känt som generalfel Gävle…

Konstigt det där, tåget upp till Gävle idag var samma som jag hade igår Linköping – Gävle t&r, då fungerade det i stort sett alldeles utmärkt.

Såg lovande ut på bangården idag, men lagom uppe vid plattform så fick vi ett så kallat franskfel, som i sitt namn säger att det har med fastbromsningsskyddet att göra, dvs tågets variant av låsningsfria bromsar. Nu skulle man ju kunna tro att detta endast har inverkan på bromsen, men nejdå, vi får inte glömma att dessa tåg är en fransk konstruktion, och som sådan måste det ju även medfölja lite annat skoj också, inte sant?

Så, med detta fina fel, som kallas WSP-fel (Wheel Slip and Slide Protection, fransmän kan inte räkna antal versaler heller…), så får man lite annat skoj, dels försvinner en bunt funktioner som typ att kunna visa ombordpersonalen att det är klart för avgång, att kunna koppla isär ihopkopplade tåg, att kunna stänga av tåget (!?), samt att det lite sådär för skojs skull stänger av två dörrar/vagn, max hastighet 160 km/h istället för 200 km/h, lite lätt sammanfattat sådär…

Franska fel dvs…

Men men, just för närvarande har vi inte sådär jättehöga krav, utan så länge saker och ting rullar så petar vi inte på något. Just detta franska fel hade dessutom en tendens att reparera sig själv av och till, jättespännande…

Men det rullade i alla fall.

Och till Gävle kom vi, nästan något sånär i tid faktiskt, tömde tåget, aktiverade upp åt andra hållet och puttrade ner till bangården, och någonstans här blev tåget jättesurt på mig, likt en kvinna med hemsk PMS bestämde sig vår lilla dubbeldäckare för att strejka, ganska precis när man ställt in sig på att vara klar för dagen, när man börjat skymta hotellsängen där i fjärran.

Som alltid annars så parkerade jag snyggt och prydligt (aka lätt chansartat) och gjorde i ordning för att byta hytt igen, vilket ju nästan gick bra. Jag vet inte om det var något jag sa, eller om tåget blev ilsket när jag sparkade av snö mot det, men här så hade det fått nog, och under en alltför stor tystnad promenixade jag mina 80 meter sisådär till andra änden, för att inse att tåget inte ville starta, alls.

Nu är det ju så genialiskt byggt att det finns två s.k. strömavtagare som, enligt namnet, hämtar elen från kontaktledningen ner till tåget. Första varianten med bekymmer av denna sort är att prova den andra, för just dessa tåg har två st. Men, självklart, allt enligt Murphys Lag, återfinns just denna strömställaren i, gissa vad, andra änden!

Suck, mutter, pust och stön!

Efter promenaden tillbaka kunde vi dock lite snabbt konstatera att det spelade minsan ingen roll vilken av dessa strömavtagare man valde, tåget var precis lika tvärkinkigt ändå, och ville inte starta.

Ungefär här börjar det bli lite svettigt, får man ingen ström från kontaktledningen så drivs allt i tåget av batterier, batterier tar slut fort, allra helst såhär års, med kyla och allt sådant elände. Dessutom försvinner all underbar tryckluft all världens väg attans fort när kompressorn inte går, vilket den inte kommer att göra när batteriet dör, och tryckluft, det behövs för att kunna hålla dessa strömavtagare uppe…

Liten tänk snabbt sekund och vi tar ner allt, slår ifrån batteriet för att spara lite på det, på med ficklampa och fram med manualen till tåget, nästan lite mysfaktor nu! Far iväg inne i tåget för att kontrollera dessa tips och råd från coachen (manualen..), men gissa vad, inget fel finns. Inget fel indikeras heller i den fina lilla datorn vi har till hjälpmedel, alltså är det inget fel, bara det att det inte funkar…

Franska fel..!

Ungefär samtidigt som jag äntligen får svar i luren med driftstöd så hoppar liket (tåget) igång igen, mycket samarbetsvilligt, inga problem alls här inte… Gör dock ett val att välja en specifik strömavtagare, den som tydligen funkar, och meddelar driftstöd om denna franska finess.

Liten tröstgåva får jag i varje fall från driftstöd, som säger att X2000-tåget som kom efter mig, också lagt av nu, och därmed leker jättestor stoppbock inne vid plattformen i Gävle. Tur det finns fler sådana…

Släcker efter mig, springer fort som attans därifrån medans det ännu inte gått sönder igen, och passar även på att slänga några ord med den andra stackaren med ett dött tåg i Gävle, önskar honom lycka till och knatar upp på mitt efterlängtade hotellrum.

Och där sitter jag nu, försöker flörta upp kudden borta i sängen till att hålla mig sällskap genom natten, trösta mig lite sisådär!

För imorgon då väntar än mer franska finesser, franska fel, och samma vagn jag ställde av idag, så underbart det kommer bli!

Fredag är jag ledig, om jag kommer hem imorn då dvs..?

Sa jag förresten något om franska fel..?

Varför jag gillar min MacBook

Min MacBook är enkel och bra, lite nu och då ploppar det upp att den vill göra en systemuppdatering, bara att klicka OK så fixar allt sig så fint i bakgrunden.

De senaste dagarna har våran stora dator velat ungefär samma sak, fast i Vista-form, dvs att det uppkommer dagligen, flera gånger per dag helst, att den vill uppdatera, jomenvisst, okej då. Vi kör på det, varje dag…

Dagen idag har med andra ord spenderats med att försöka uppdatera den stora datorn, försöka! Tror jag är inne på femte försöket att installera Vista Service Pack 2, femte! Dessutom har jag jag fått installera en hel bunt hjälpprogram, rensat bort GRUB, starta om tusen gånger, med mera.

Har jag lyckats?

Näääääääääääää, inte än…

Stora datorn kommer snart göra ett stort hål i fönstret…

Jag älskar min MacBook, den är en underbart lättsam liten kompis som alltid funkar!

Dessutom har den ett underbart tyst och skönt tangentbord..!

Nånting konstigt

Mja, ser lite udda ut utanför fönstret, vet inte riktigt vad det är, vita små konstiga grejjer som sporadiskt singlar ner bland de övriga regndropparna, mycket mystiskt!

Underligt nog har jag dock bestämt mig för att ställa in den där morgonpromenaden jag hade planerat, känns farligt att gå ut bland det där konstiga, ser, blött ut!?

Bläh, och god morgon på det!

Sida 2 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén