ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Tagg: EF 135mm f/2L Sida 2 av 3

Nödvändigt ont – dag 165/365

Tanka bil

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 400, 1/160 sek vid f/2,8

Det här med att tanka är ju lite utav ett nödvändigt ont när man är ute och kör bil, allra helst efter att ha kört sådär 80 mil som jag nu klarat av på drygt 28 timmar. Däremot gör det lite mindre ont när man får i sådär 38 liter i tanken efter den sträckan.  Rätt okej ändå, eftersom jag är lite osäker på hur långt bilen rullade innan jag nollställde trippmätaren. Enligt färddatorn hade jag förbrukat 4,1 l/100 km sedan igår och 3,9 l/100 km under dagens körning á 54 mil.

Totalt sett har jag spenderat nästan 11 timmar i bilen sedan igår vid 17-tiden, vilket gör att det känns rätt gött att bara sitta hemma i all lugn och ro just nu. Försöka komma till ro för att sova inom kort, i morgon vankas ju nämligen jobb igen!

Mer om bilen och långkörningen i sig, kommer när jag har ledig tid till det.

Efterlängtat – dag 130/365

Solnedgång

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 100, 1/250 sek vid f/8,0

På något sätt har jag haft det på känn mer eller mindre hela dagen, antingen baserat på rent och skärt hopp med en viss mängd tilltro på vädergudarna, jag har trots allt väntat ut kvällens solnedgång som motiv för dagens bild. Ännu en favorit i repris så att säga. Men jag kan lova att den var efterlängtad, för vid det här laget känns det som att det regnat i evigheter?

Inte bara kvällen bjöd på solsken utan jag kunde även lapa några solstrålar under eftermiddagen i sällskap av sonen ute på balkongen, njuta av lite skratt och bus i värmande solsken.

Förhoppningsvis kan man få sig några välbehövliga strålar även under morgondagen, för just nu kan jag lova att jag behöver allt jag bara kan få i värme och energi. Batterierna tycks vara helt tomma hur jag än gör.

Oväntat nöje – dag 127/365

Wacom Intuos Pen & Touch M

Canon EOS 6D, 105mm, ISO 100, 0,5 sek vid f/11

Jag har ju haft en ritplatta liggandes i evigheters evigheter ungefär, fint förpackad i sin kartong eftersom jag inte riktigt kännt att jag haft vidare mycket nytta utav den. Visst har jag väl varit väl medveten om dess möjligheter vad gäller retuschering av bilder, men jag har ändå inte direkt motiverat mig själv att ta fram den och lära mig något om den. Tills nyligen.

Plötsligt, som så alltid med mig, så fick jag ett infall om att rota fram den uppe i förrådet, koppla in och se vad man kunde åstadkomma i Lightroom framförallt, mitt främsta bildredigeringsprogram. Den där totala oförståelsen för vilken nytta man kan ha utav en ritplatta blev plötsligt helt förvandlad till en närmast total förståelse.

Det tog inte många timmars användande innan jag konstaterade att min många år gamla, mycket kompakta ritplatta inte riktigt täckte mitt nyfunna behov. Istället blev det att investera i något nytt, något lite större, något med lite fler möjligheter så att säga. Investeringen fick bli en Wacom Intuos Pen & Touch vilket är Wacoms instegsmodell så att säga. Lagom dyr i förhållande till vad man får så att säga. För precis så som med min kamerautrustning i övrigt vill jag ha bra grejer utan att det för den delen behöver vara absoluta värstinggrejer, det skall vara ett rimligt förhållande mellan pris och funktioner.

Nu är jag knappast någon sådan som spenderar timtals i Lightroom och Photoshop för att förändra varenda mikroskopiska detalj och producera en närmast plastig bild, åtminstone inte än. Snarare använder jag detta verktyg för att kunna korrigera för sådana där tillfälliga saker, typ finnar och skräp. Kanske korrigera en och annan rynka eller bara allmänt putsa lite. Dessutom hittade jag på smidiga verktyg för att kunna jobba med att relativt diskret förbättra tänder och ögon vid porträttbilder.

Elise

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 640, 1/640 sek vid f/5,6

Just porträttbilder är ju även något som seglat upp som lite av en favoritinriktning vad gäller fotograferandet på senare tid. Bilden ovan här är på min bekant Elise som blev fotograferad ute vid Skutberget här för någon vecka sedan. Därefter varsamt (?) redigerad i Lightroom & Photoshop för att finputsa på en redan i grunden vacker kvinna. Personligen föredrar jag den mer naturliga looken framför den airbrushade verkligheten som framförallt finns inom modeindustrin. Ärliga porträtt så att säga?

Även om jag gillat att fotografera länge och väl nu, så börjar jag allt mer inse vilken oerhört kraft som bor i moderna mjukvaror för efterbehandling! De resultat som jag fiskar fram kräver inte mycket ansträngning alls egentligen och är inte mycket mer än att skrapa på ytan utav vad dessa mjukvaror faktiskt klarar av. Jag ser fram emot att få lära mig mer och förhoppningsvis kunna dra än mer nytta utav min månadsprenumeration på just Photoshop & Lightroom!

Repris – dag 114/365

Solnedgång

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 100, 1/250 sek vid f/5,6

Trött och seg efter en visserligen ganska lättsam om än lång dag på jobbet, sådär med inspiration och motivation. Tur man har en alltid lika fascinerande solnedgång att falla tillbaka på, även om det blir en favorit i repris! Ny dag i morgon, nya tag, nya idéer, kanske!

Rosa! / dag 113/365

Körsbärsträden blommar

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 400, 1/500 sek vid f/4,0

Fortsätter så smått på det här rosa temat en stund, eftersom körsbärsträden blommar så flott även här i Karlstad. Ett litet besök med min kära 135L efter morgonens jobb hem från Stockholm fick det allt bli, i strålande solsken och med sällskap av en god vän.

Bland blommor och bin – dag 110/365

Knoppande knoppar

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 100, 1/500 sek vid f/5,6

Det kändes milt sagt ganska omotiverande att knata ner till jobbet sådär vid 12:30-tiden idag, i vårvärmen som gjorde det omöjligt att ens bära jacka. Men, jobbet skall göras och det var min tur att göra det helt enkelt.

Dessbättre, väl framme i Göteborg, så kunde jag konstatera att vårsolen sken riktigt ordentligt även där. Så, in med allt vad packning heter i närmaste förvaringsbox och iväg ut med kameran på stan för att leta motiv. Inte behövde jag gå nämnvärt långt alls heller, inte längre än till trädgårdsföreningen som bjöd på riktigt ordentligt med blommor och knoppar i full färd att slå ut.

Jag måste nog ändå säga, att det är ruskigt svårt att klaga på tillvaron när man går runt där i godan ro, i strålande solsken, på betald rast och med kameran i högsta hugg. Det skulle ju givetvis varit än bättre att göra det i egna, privata kläder, givetvis, men ändå! Läget var bra, riktigt bra!

Utsikten..! – dag 108/365

Balkongvy

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 100, 1/500 sek vid f/8,0

Ja, ni känner säkerligen igen utsikten, men den är ändå värt att visa igen, och igen, och igen, och sen några gånger till utöver det. För jag kan inte få nog utav den och då får ni stå ut lite med mig. Dessutom är det skönt att ha detta att förlita sig på när de fotografiska övningarna i övrigt under dagen går minst sagt sådär.

Kort sagt så har det inte riktigt varit min dag, alls. Inte på något endaste sätt och vis! Åtminstone inte tills kvällen och solnedgången kom då, som en räddare i nöden.

Till att börja med hade jag sovmorgon, en ordentlig sådan. Rent av första gången på många evigheter som jag har en ledig dag utan att behöva ställa väckarklockan ens. Annars har det alltid funnits något skäl till att åtminstone ha den på runt 9-tiden för att dagen efter bjuder på tidigare start eller så. Men idag, inget, inte det minsta anledning att gå upp innan jag sovit klart.

När jag vaknade? Vid 8.50 så klart…

Nåja. Upp, kollade läget lite snabbt på nätet för att se om det skulle finnas något att fotografera till dagen. Och visst fanns det! Flygplatsen skulle bjuda på motiv vid 11.30 trodde jag! Så, kvickt in i duschen, ordna en kopp kaffe och ner till bilen med allt vad fotoutrustning heter. Iväg till flyget i god tid för att där parkera och invänta rätt tid.

I väntan på tiden så surfade jag runt lite till och fick mig en tanke, en tanke om att det här stämmer inte helt. Så än en gång in på flygets hemsida för att kolla läget och jo men visst. Tiden stämde. Datumet däremot, det stämde inte. Såvida jag inte var beredd att vänta i ett helt dygn då. Fan.

Nåja. När man ändå var i trakten kunde man ju kolla läget på fler lämpliga fotoplatser för framtida bruk, vilket ändå gick relativt okej. Därefter vidare i gråvädret för att åtminstone fånga något på bild. Så, till Välsviken för att se om det kunde bli någon bild på tåg som tröstpris. Detta gick någorlunda bra, även om det gråa och tråkiga vädret gav lite väl hög ISO för mitt egna nöje.

Väl hemma sprack ju så klart molnen upp ordentligt och solen kom. Därmed fick dagens tröstpris bli en ordentlig stund på balkongen i solskenet som till slut kröntes utav ännu en underbar solnedgång med Löfbergsskrapan i stadens siluett. Tur dagen åtminstone kunde avslutas på topp…

I morgon, ja, då kanske man ska göra ett nytt försök att få den där bilden på flyget som jag tänkte få idag? Vi får väl se…

Söndagsnöje – dag 103/365

Misstänksam

Canon EOS 6D, 300mm, ISO 400, 1/640 sek vid f/5,6

Söndag. Soligt. Varmt och gôtt. Ledig. Klart bra läge för att ta med sonen och exfru på en sväng till Mariebergsskogen för fika, djurtittande och ordentlig dos lek för den unga mannen. Dessutom såg jag mig en bra chans att testa loss mitt nygamla EF 300mm f/4L en sväng sådär med, allra helst i djurparken Lillskogen där. Utöver det lyckades jag även klämma ner mitt EF 135mm f/2L i min väska med, för att ha något annat ruskigt trevligt att variera med.

Vitsippor

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 400, 1/320 sek vid f/4,0

Till min och övriga sällskapets stora glädje har nu även vitsipporna så smått börjat spricka ut i skogen, ett alltid lika trevligt motiv såväl som vårtecken. Men jag misstänker att man ser en smula lustig ut där man kryper omkring med kameran i naturen, mer eller mindre i sin egna lilla värld. Men vem tusan bryr sig å andra sidan om vad andra tycker..?

Vitsippor

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 400, 1/1250 sek vid f/4,0

Totalt blev det dryga tre timmar besök bland grönska, djur och lekparker innan de vuxna var trötta i ben och huvud. Den unge mannen, han hade helst av allt stannat i ett antal timmar till. Trots vissa protester så medföljde han till slut bort till bilen för färd hemåt. Nu leks det istället i hans rum i väntan på att han ska få lägga vantarna på den hägrande iPaden. För egen del blev det istället gallring och bildredigering. Kan knappast säga att det blev en alltför lyckad sväng, när 186 tagna bilder hittills minskats ner till 75 st kvarvarande, utan att jag för den delen ens är klar.

Efter detta väntar nu två dagar ledighet och egentid, ladda batterierna på något sätt och vis. Frågan är bara vad man skall hitta på..?

Fortsatt grått – dag 97/365

Balkongutsikt

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 50, 6 sek vid f/22

Det går alltjämt sådär med inspiration och motivation. Ikväll blir det inte bättre än att bjuda på delar av vyn från min balkong här hemma på Herrhagen. Komplett med de gråa moln som dominerat himlen för dagen. Snart nog är det dessutom läge att byta om och dra sig ner mot järnvägen för ännu en natts jobbande. Lägligt nog med tanke på det, passerade nämligen ett av Värmlandstrafikens fordon på järnvägsstumpen som syns hemifrån mig, det gula sträcket som delar bilden nära nog rakt av.

I morgon! Då! Kanske! Eventuellt! Möjligtvis! Så återkommer inspirationen. Förhoppningsvis…

Grått – dag 96/365

Grådis vid kajen

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 800, 1/400 sek vid f/6,3

Måttligt inspirerande fotoväder idag skulle jag säga, grådis och med duggregnet hängandes i luften. Men, eftersom jag under en promenad i ösregn på New York-resan kunde konstatera att kameraväskan min är förvånandsvärt fukttålig så såg jag dagens dis inte som något större hinder. Istället gav jag mig ut för att se om det gick att hitta något intressant bland allt det gråa.

Kort sagt gick det väl sådär. Jag vet inte om det är för att min inspiration för tillfället inte är på topp eller om Karlstad idag helt enkelt inte hade så värst mycket att erbjuda? Lite läckert blev det ändock nere vid Lambergskajen, där gamla båtar ligger i väntan på bättre tider. Det är något smått mystiskt över en helt stilla kaj i gråvädret ändå, något fascinerande, något lockande men ändock närmast skrämmande. Tror allt det får bli fler besök där nere vid tillfälle..!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén