ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: brännvidd

Vida vinklar

I och med inköpet utav det nya kamerasystemet så har det ju tillkommit visst nytt köpsug på objektivfronten, allra helst eftersom objektiv till Fujifilm X-fattning är en smula billigare än det som fanns tillgängligt för Sony E-fattning.

Nu var ju grundpaketet med 23 mm f/2, 35 mm f/2 och 50 mm f/2 väldigt smidigt i grund och botten, i och med att det täcker in väl de heliga tre brännvidderna á 35 mm, 50 mm och 75 mm (85 mm) med brännviddskompenseringen.

Fujifilm X-Pro2 utrustning

Det finns dock lite jag känner att jag saknar såhär spontant. Utöver ett och annat som jag skulle vilja ha på sikt då. Vad jag framförallt känner ett behov utav att komplettera med är något mer vidvinkligt än det 23 mm f/2 som nu finns i kameraväskan.

Läs mer

Fotografiska mästerverk

Eller nja, kanske inte direkt då?

Däremot är det lite exempelbilder från första dygnet eller så med iPhone 7 Plus, en i vidvinkelläge och två i normalläget så att säga, motsvarande 56mm i 35mm-formatet.

iPhone 7 Plus exempelbild

Normalläge, motsvarande 56mm

iPhone 7 Plus exempelbild

Vidvinkellläge, motsvarande 28mm

iPhone 7 Plus exempelbild

Normalläge, motsvarande 56mm

Bilderna är uppladdade i sin fulla storlek, för den som känner ett behov av att granska ytterst nära. Tagna i fönsterljus så ganska typiskt för vad man normalt (?) använder sin mobilkamera till.

Överlag positivt inställd. Bilderna gör sig givetvis mycket bättre på telefonens lilla skärm än fullt förstorade på min 27″ iMac, men ändå klart godkänt.

Liten besvikelse att normalläget, det som folk hänvisar till som teleläget, inte ger bildstabilisering vilket det hade behövt jämfört med vidvinkelläget som blir mer förlåtande överlag mot skakningar.

Nåväl, kul överlag att kunna skifta mellan de två brännvidderna. Klart intressant variant! Blir än mer spännande att testa fusk-bokeh sen, när den finessen kommer så småningom. Ser potential även om jag inte är helt övertygad om det goda i att fuska!

Batteritiden för övrigt, hittills mycket nöjd! Den överlevde med råge min arbetsdag som började kl 04:20 imorse, trots podlyssnande, instagrammande, meddelanden hit och dit och lite allmänt pillande. I skrivande stund är det 60% kvar på batteriet och då har den varit aktiv i snart 13 timmar…

Lovande är ordet alltså!

Det här med favoritbrännvidd

Det har tidigare nämnts på bloggen lite gällande favoritoptik och av en händelse så har de två senaste varit utav samma brännvidd, 35 mm och från tillverkaren Zeiss. För stunden är det, trots att det ligger till försäljning, mitt Zeiss Loxia 2/35 och det bytte av mitt tidigare Zeiss Distagon T* 2/35 ZE som i sin tur bytte av Fujifilm XF 35 mm f/1.4, ja, ni förstår…

Det intressanta kring detta är dock att jag uppenbarligen tycks bli lite extra kreativ med just den här brännvidden med. Jag håller nämligen på att kika på canvastavlor efter önskemål från en köpare och av en händelse så råkar tre av fyra utvalda bilder vara tagna med just 35 mm-optik. Ett ganska talande exempel på att det man själv trivs med även resulterar i bra slutresultat skulle jag säga!

Exakt varför jag uppenbarligen trivs så väl med just 35 mm vågar jag mig inte på att uttala mig om, det finns säkert en halv miljon olika anledningar eller så, men trivs med brännvidden gör jag uppenbarligen. Trots det så ligger som sagt mitt Loxia till försäljning och jag dreglar istället så smått över ett annat objektiv, Sony FE 35 mm f/1.4 ZA som med större bländaröppning ger mig smått perversa drömmar om ljuvlig bakgrundsoskärpa och enkelheten i autofokus.

Sony FE 35 f/1.4 ZA

En stadig pjäs på dryga 600 gram och en helt hyfsad längd, nästan på gränsen för vad som ser rimligt ut på det lilla α7 II-huset. Prislappen är även den ganska stadig, så viss omorganisering av kameraväskan behöver liksom ske för att finansiera det hela. Men det kanske det kan vara värt, såhär lite med facit i hand på vad jag uppenbarligen fotograferar mest med?

Jag har redan dreglat över objektivet i fråga en gång hos en fotohandlare i Göteborg och risken är att det kan upprepas än fler gånger. Många fler gånger om vi skall vara sådana…

Vad säger ni som läser detta och är fotointresserade, har ni någon favoritbrännvidd som aldrig sviker er och er kreativa sida?

Nifty fifty – dag 296/365

Canon EF 50mm f/1.4

Canon EOS 6D, 135mm, ISO 400, 1/5 sek vid f/4,0

Som jag nämnde häromdagen sådär, så har jag ju inhandlat ett bättre begagnat Canon EF 50mm f/1.4, en “nifty fifty” så att säga. En brännvidd som jag länge har uppskattat och nu för första gången också faktiskt kan avnjuta i kombination med fullformat. Däremot är jag inte helt övertygad om denna optik trots allt, just Canons variant.

Jag har ju tidigare ägt Nikons motsvarighet, Nikkor AF-S 50mm f/1.8G, en optik som är ruskigt bra och prisvärd. Dessutom förhållandevis välbyggd för sin prisklass. Canon däremot, har helt klart en bit kvar på sådant sätt. Byggkvalitén på optiken ovan är väl som bäst okej, mindre illa än deras riktiga lågbudgetvariant med bländare 1.8 men långt ifrån vad som erbjuds i L-klass så att säga.

Visst, den ska inte vara lika välbyggd, men ändå, lite bättre går väl ändå? Den här känns mest bara gammal på något sätt, som att tiden sprungit ifrån objektivets utformning.

Nåja, den levererar som synes de senaste dagarna helt okej resultat även om mängden kromatisk abberation stundvis är under all kritik. Tur det är relativt enkelt att åtgärda i modern bildbehandlingsmjukvara trots allt. Skärpan är dock inte mycket att klaga på alls och den presterar ju långt bättre än mitt 24-105mm f/4L vid 50mm i alla lägen.

Jag gillar brännvidden men jag känner ändå att jag vill ha något mer. Kanske Sigma 50mm f/1.4 ART är precis det jag vill ha, trots allt? Eller 35mm-varianten? Eller Zeiss kanske? Beslutsångest var det ja…

Leksaker – dag 98/365

Canon EF 300 mm f/4L

Canon EOS 6D, 105mm, ISO 1250, 1/125 sek vid f/4

Vad vore livet utan leksaker? I det här fallet ett nytt objektiv. Och med nytt menar jag bättre begagnat då. För till ett hyfsat rimligt pris hittade jag nämligen detta, ett Canon EF 300 mm f/4L i begagnatsektionen hos Scandinavian Photo och ja, var ju mer eller mindre tvungen att slå till.

Jag har ju länge gått och suktat efter Canon EF 100-400 mm f/4,5-5,6L som mitt teleobjektiv #1, i sådär 10 år eller så. Men, så råkar jag ju även vara milt sagt väldigt förtjust i optik med fast brännvidd sedan länge, så man kan väl gott säga att jag var en smula kluven i huruvida jag skulle slå till på ett fast teleobjektiv eller ej. Just tele har jag ju aldrig ägt annat än zoom förr, även om det var bra nära en gång i tiden när jag testade ett annat fast 300 mm av ett märke jag nu hunnit glömma sedan länge. Det var 2005 och därmed på den tiden jag fotograferade med en Canon EOS D30 med hejdundrande 3,2 megapixel!

Nu vill jag bara ha lite bättre väder, så att jag kan sätta detta objektiv ordentligt på prov till det jag planerar fotografera med det, d.v.s. flyg och tåg i främsta hand. Inte för att jag på något sätt är direkt muppig av mig som så, utan mest för att det är intressanta motiv som är en smula utmanande att fånga på ett bra sätt. Inte helt omöjligt kommer det jagas en del djur med detta med, även om jag knappast lär befinna mig i timtal ute i naturen.

Kort sagt har jag höga förhoppningar om hur detta objektiv nu skall leverera och om det gör så, så räknar jag även med en extender i framtiden, antingen EF 1,4x eller EF 2x. Annars finns alltid blocket…

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén