ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: audiofil

Audioquest Dragonfly v1.2

Ja, då var den nätta lilla trollsländan återlämnad till Hi-Fi klubben här i stan och jag har på nytt manér roat mig med att spela in ett litet klipp om det hela. För den som inte har tröttnat på att se mig i rörlig bild än så länge, så går det alldeles utmärkt att kika igenom klippet nedan.

Som litet tillägg till klippet ovan så testade jag att spela med ett par AKG-lurar ur ett lite lägre segment än de B&W P7 som jag nämner i klipp såväl som i det tidigare inlägget. Med dessa lurar märks det en klar och tydlig skillnad i ljudbilden jämfört med ordinarie 3.5 mm-utgång på iMacen. AKG-lurarna tjänar alltså mycket mer på att drivas utav DACen än vad P7orna gör.

Det märks även skillnad i att spela med eller utan DAC även när jag använder P7orna, men där är ljudbilden även utan trollsländan så pass godkänd att jag i dagsläget inte känner något jättestort behov utav att faktiskt lägga mina surt förvärvade slantar på just den här enheten.

Återstår att se om jag kan få fatt i en Cambridge Audio DacMagic XS V2 på det här med, för att se om det blir någon mer märkbar skillnad jämfört med Dragonfly, alternativt kanske testa en av de nyare Dragonfly som hunnit ut på marknaden. Återkommer i sådant fall i aktuellt ärende…

Vad tror vi förresten om formatet ovan? Med lite inslag av rörlig bild via YouTube..?

På sladd

Just sådär lagom när jag hade bestämt mig ordentligt för att trådlöst is the shit, det man ska ha i framtiden och att det är inget annat än underbart, ja, då började jag givetvis fundera på vad man får i samma prisklass om man väljer något med sladd istället.

Givetvis var jag tvungen att fundera över det. Varför skulle jag någonsin göra det hela enkelt för mig?

Nåväl, fundera gjorde jag, kikade runt gjorde jag med och högst upp på dregellistan står Bowers & Wilkins P7. Den större modellen i liknande stuk med de B&W P5 jag tidigare har avnjutit med gott resultat. Dessa är utav modellen over-ear istället för som P5, on-ear. Detta är solklar fördel för min del, allra helst när jag bär glasögon då on-earlurar har en tendens att klämma åt på obekvämt vis.

B&W P7

Eftersom dagens reserv inte innehöll några värre utsvävningar än ett par varv ner till ledsna tågsätt/potentiellt ledsna tågsätt så gavs jag chansen att istället kika förbi min lokala Hi-Fi Klubben och provlyssna ett par. Det borde jag inte gjort. Precis som när jag var där och provlyssnade B&W P5 för en sådär snart 5 år sedan.

Satan i gatan så gôtt de låter. Eller nej, det räcker faktiskt inte för att beskriva, inte ens i närheten..!

Jämförde de även med ett par Denon-lurar i samma prisklass och ett par Aiaiai-lurar i snäppet lägre prisklass och det spelar ingen roll vad jag jämförde de med, de låter så mycket mer, så mycket bättre, så mycket renare. Det är ett tämligen kliniskt ljud, oerhört rent, nästan på gränsen till vasst. Jämfört med Denon-lurarna var det dock tveklös övervikt åt dessa B&W, utan någon som helst diskussion.

Att jämföra dessa med något par trådlösa jag testat såhär långt i min jakt på nya lurar är tämligen meningslös. Det finns inget trådlöst (bluetooth) för under 10 000 kr som låter i klass med dessa, det vågar jag påstå utan att ens kontrollera fakta om det hela. Frågan är om det alls finns några trådlösa som når den här klassen av välljud?

Frågade snällt om det inte gick för sig att låna med sig demoexemplaret hem för mer noggrann lyssning och funderande och mot viss säkerhet så gick det att ordna, så just nu i skrivande stund så sitter jag och har närmast en religiös upplevelse med dessa lurar inkopplade i datorn, spelandes högupplösta ljudfiler som medföljde mitt specialexemplar utav Daft Punk – Random Access Memories. Det är nästan så att det kommer tårar av njutning…

Hur jag skall kunna återlämna dessa lurar utan att det resulterar i ett par egna, det börjar bli en bra svårknäckt gåta!

Allvarligt talat, jag dreglar snart…

Hörlurar – dag 154/365

Bowers & Wilkins P5

Canon EOS 6D, 85mm, ISO 100, 0,4 sek vid f/11

Beklagar, bättre än såhär blir det inte idag. En nödlösning. En riktigt, klassisk, superdeluxevariant av nödlösning. Bättre i morgon, hoppas jag.

Hörlurarna däremot, Bowers & Wilkins P5, de är ruskigt trevliga!

Ljudnörd..?

Va? Vem? Jag..!?

Kanske lite då…

Och som sådan är det förträffligt dumt att sitta och läsa recensioner på hörlurar som är mycket dyrare än vad man egentligen har tänkt sig kika på, oerhört rakt igenom korkat faktiskt. Men lik förbannat sitter man då här och suktar efter B&W P5 alá 2698 kr på Hi-Fi Klubbens hemsida, och jag som hade hörlursfunderingar i prisklassen 500 – 1000 kr jag.

B&W P5Se så tjusiga de är, med äkta läder och annat fånigt, komplett med en tillverkares namn som står för halva värdet ungefär. Trodde jag gick igenom detta lite med de Marshall Major jag hade nu ett halvår eller så, ruskigt läckra och komplett med en klassisk design med tillverkarens namn som gjorde de där sista 499 kr på priset, men utan att jag skulle bli helt nöjd med ljudet i dem.

Jag har sedan tidigare besök ett par Denon AH-D501 som förvisso spelar musik förträffligt bra för det mesta, men som inte är fullt sådär portabla som jag kanske skulle önska, inte så lätta att släpa med sig på jobb och annan underhållning bara sådär, vilket även var anledningen till att de där Major-lurarna råkade bli inhandlade i våras.

Frågan är då, om man kommer kunna släppa tankarna på de däringa lurarna ovan, och nöja sig med något i stil med Urbanears Plattan, AKG K 518 LE eller något annat i den prisklassen, eller om man bara kommer att ha de en begränsad period innan man tröttnar igen, och ger sig ut på jakt ännu en gång..?

Minitest av AKG K370 headset

Inledning
Vi kan direkt nämna att detta test dessvärre inte kommer inkludera de specifika headset-funktioner detta headset innehar, helt enkelt av den enkla anledningen att detta headset, sin 3.5 mm kontakt till trots, endast är kompatibelt med iPhone, och någon sådan äger jag inte längre.Däremot har jag stundvis haft möjlighet att testa fjärrkontrollsmöjligheten i min iPod nano, dvs svarsknappen på mikrofonen som även kan användas för att styra låtvalen både på iPoden såväl som i min MacBook när musik spelas både i iTunes som Spotify.

AKG K370

Ljudkällor
Under testet har det främst spelats musik från min ständiga följeslagare, en svart iPod nano 16GB som får agera sällskap på jobbet allt som oftast. Utöver detta har jag även spelat musik från min MacBook, och då som sagt via iTunes men framförallt, Spotify. Tanken har även varit att testa uppspelning från mobiltelefoner, men då både min privata telefon såväl som tjänstetelefon saknar 3.5 mm kontakt för hörlurar, så har det rent ut sagt skitit sig lite.

Första intrycket
Om vi inleder med förpackningen i sig så är denna mycket respektingivande och stilful, med snygg flik som döljer diverse tekniska specifikationer, den lättroade pojken inom mig uppskattade även det faktum att denna flik inte var flamsigt löst sittandes, utan hölls på plats med magneter, trevligt!

Inne i kartongen hittar då vi våra godsaker, ett stycke hörlurar, utbyteskuddar i de vanliga storlekarna, en konverteringskontakt från 2,5 mm kontakt till 3,5 mm, mycket uppskattad touch! Dessutom medföljer en liten väska för alla godsaker, som enligt utsago även skall kunna rymma just en iPhone, då dessa hörlurar är specifikt designade för just denna produkt. Min iPod nano känner sig dock lite bortskämd av allt utrymme så den nu har fått.

Små detaljer
Jag är en sådan där som älskar detaljer i alla former och format, så vi tar upp lite sådant. En för mig stor fördel jämfört med mina förra Sennheiser-lurar jag ägde, är att K370 har en rak kontakt, till skillnad från den vinklade som Sennheiser-lurarna var begåvade med, på något sätt känns det för mig som att den raka kontakten både känns stabilare och dessutom mycket snyggare, men detta är väl som alltid en smaksak.

I övrigt känns lurarna väldigt väl designade, och det märks att detta är en helt annan kvalité än de diverse lurarna man kan hitta på de vanliga butikerna. Dessutom sitter de enligt mig väldigt bra. Testade strax innan dessa K370 inhandlades även ett par Klipsch Image S2m, med en klart lustig form och inte alltid fullt så skön passform.

Ljudet då?
Det märks att dessa lurar är av annan filosofi än vanliga konsumentlurar, bara det faktum att det krävs ett antal timmar av inspelning innan de börjar låta ordentligt visar detta. Inledningsvis är diskanten väldigt skarp, basen nästan försvunnen, men ju mer man lyssnar destu bättre balanseras detta ut. Enligt mig bjuder AKG K370 på väldigt njutningsfull lysning, med en klar och skön diskant, även om det enligt mig fortfarande saknas bra tryck i basen…

Rent musikmässigt så passar dessa lurar dock bäst till musik där ingen större tyngd ligger på basen, inte så lämpligt för rock/hårdrock, utan mer åt hållet synth/klassiskt, eventuellt åt pop-hållet. I varje fall enligt mina åsikter såhär långt. Bäst uppspelningsupplevelse hittils har väl varit en sväng genom mina favoritlåtar av Depeche Mode, och då med MacBooken som ljudkälla. Det märks klar skillnad i hur väl iPoden respektive MacBooken klarar av att leverera ljudet, även om uppspelning via MacBooken dessvärre för med sig ett icke uppskattat bakgrundsbrus, en känd defekt från Apples sida när man ansluter uppspelningsprodukter av högre kvalité, tragiskt..!

Tankar och överlevnadspotential
Hur kommer det då gå för dessa AKG K370 under min våld, hur länge kommer de att finnas kvar här hemma..? Det återstår nog att se, jag saknar min bas, jag saknar mitt vällåtande Sabaton, och allt beror på om dessa lurar kommer att spelas in mer och bli bättre på denna fronten eller inte? Annars ligger dom pyrt till, jag har redan vänstrat lite och provlyssnat på både Argon och Denon lurar på en Hifi-butik i Gävle, dock var det ingen av dessa som föll mig i smaken vid en första lyssning, mer testande krävs.

Tills dess, så får dom fortsätta dela boendet med min iPod!

Och jag hoppas ni stod ut med mitt nördande, fler förekomster kan det blir av denna typen..!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén