ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Etikett: a7ii

Med ljuset…

…återvänder lusten att rasta kameran. Åtminstone lite smått sådär. Så just det gjorde jag häromkvällen, rastade kameran alltså, efter att ha tittat ut under några kvällar i rad och konstaterat att just kvällsljuset börjar bli sådär ljuvligt igen!

Vårblommor

Klassisk bild på fullt lika klassiska vårblommor med djupblå bakgrund, men det är ett klart steg framåt jämfört med hur mycket (lite) jag fotograferat överlag de senaste månaderna.

Gjorde även försök till att fånga solnedgången samma kväll. Gick sådär. Fler försök framöver på det kanske, om andan och tiden faller på det vill säga…

En smula överdrivet?

Det är en konst att ta bra, talande bilder till en blocketannons, det skall gudarna veta. Men jag kanske har tagit det till en smula väl extrem nivå idag? Eventuellt sådär?

Bakom kameran

Trots att leverans utav ny leksak tycks dröja bra länge, trots att jag hängde på det virtuella låset i fredags, så är det väl inte mer än rätt att passa på att knäppa av några bilder på nuvarande enhet som skall ut på begagnatmarknaden så småningom?

Sen kanske det blir lite väl mycket när man bygger om stativet, släpar fram trådutlösaren och hänger hela ekipaget upp och ner såhär, för att kunna knäppa av en (eller tre…) bilder som sedan åker in i Lightroom för att bli av med de flesta och värsta dammkornen.

iPhone 6 begagnatpaket

Nu slutar min extrempetiga sida lite sådär lagom halvvägs in i det roliga, så det här är väl ungefär vart slutresultatet landar. Räcker ganska fint för att illustrera det viktigaste åtminstone, i en bild som dessutom kommer skalas ner rätt hårt när den väl går online sen.

Återstår även att se om Blocket godkänner bilden dessutom. De har ju tydligen blivit mer noga med bilder som ser “för bra ut” och nekar dessa i tron om att bilden stulits från nätet. Tycker inte den ovan bör utge något problem men räkna med att få höra om det i så fall!

Om nu bara min nya leksak kunde ta och levereras också, så skulle det här kunna bli toppen faktiskt…

Kvällsvyer

En av stans bästa utsikter och ständigt återkommande vy här på bloggen. Om lägenheten bara vore större skulle jag gladeligen stanna här, större och kanske en smula mer välisolerad så att höst och vinter inte vore så dragiga och stundvis kalla.

Näste fransos till rakning

Om det är mersmak eller rent sammanträffande kan ni gott få gissa er till, men efter gårdagens succé (?!) med Citroën Grand C4 Picasso kom så turen idag till Renault Kadjar, en relativt ny crossover från biltillverkaren som även gjorde den första bilen jag övningskörde i samt sedan körde på regelbunden basis.

Renault Kadjar

Mycket har dock hänt sedan den Kangoon tillverkades 1998, den saken är säker. Renault Kadjar är en smula eller tusen mer ombonad och trivsam att vistas i. Lastkapaciteten kanske inte är lika fullt enorm men även i den här bilen får man ett respektabelt lastutrymme i skuffen.

Bilen, som uppenbarligen heter Onsdag, var utrustad med en sexväxlad manuell låda kopplad till en 130 hk stark dieselmotor som räcker mer än väl till för att sätta 1,6 ton fransos i rörelse. Jag var dock inte helt övertygad om samspelet mellan motor och växellåda i lägre hastigheter, vilket kan bero på klassiskt handhavande, men riktigt så usel förare hoppas jag inte att jag är? Allt eftersom hastigheten och växlarna ökar så blir det hela mycket smidigare och mer lätthanterligt och bara man låter bli att sakta in och än värre, stanna, så löser sig allt!

Utrustningspaketet som lånebilen var utrustad med går under namnet Bose, vilket uppenbarligen har vissa kopplingar till ljudprylstillverkaren med samma namn. Högtalare och dylikt bär nämligen även de upp namnet och en snabb koll av stereon talar för att de kan ha haft ett och annat med det hela att göra. Jag är dock inte helt övertygad om det förträffliga i att sätta en blank och fin BOSE-logga på högtalaren i främre panelen, eftersom den speglar sig så strålande väl i vindrutan konstant!

Renault Kadjar interiör

Förarmiljön var annars överlag riktigt trevlig även om kvalitétskänslan enligt mig inte når fullt upp till de tyska tillverkarnas. Det är lite plastig känsla över vissa reglage och även om Renault inte står för fullt lika mycket franska påfund som sitt syskon Citroën så finns det allt en och annan finess man undrar en smula över. Bästa exemplet på det är väl fjärrkontrollen till stereo-/telefonkoppling som sitter bakom ratten och vars text därmed är helt skymd…

Prismässigt ligger dock bilen hyfsat väl till, då den med lite mer nertonad utrustning än testbilen hamnar på ca 4100 kr/mån på privatleasingavtal. Den bilen jag och säljaren spikade ihop var då utrustad med en lite klenare 110 hk stark motor kopplad till en automatisk dubbelkopplingslåda, vilket jag tippar på kan vara en riktigt trivsam kombination med teoretiska utsläpp neråt 0,4 l/milen.

Säljaren för övrigt, förtjänar ett helt eget omnämnande, eftersom det tragiskt nog på alla dessa provkörningar är den första kvinnan jag haft att göra med. Väldigt kul att få träffa på och prata med en kompetent kvinna i ett annars så otroligt mansdominerat yrke. En eloge till Elina på Helmia i Karlstad alltså!

Nåväl, vidare till bilen igen, det som faktiskt är huvudsakligen relevant.

Även om det var en klart intressant provkörning så ligger nog Renault Kadjar inte bland toppen utav tänkbara kandidater, mer på kanske-listan i så fall. En ganska välbefolkad kanske-lista om vi ska vara ärliga. Det var en trivsam körupplevelse med gott om utrymme i kupén men med lite väl hög inlastningshöjd i skuffen. En skuff som inte var särskilt enorm heller för den delen, åtminstone inte så stor som jag väntat mig sett till bilens storlek.

Det är inte omöjligt att det kan bli återbesök hos Helmia för att titta på Kadjar en gång till, men det känns inte helt sannolikt just nu. Däremot räknar jag kallt med ytterligare återbesök när tid finns för att titta på vad de mer har att erbjuda i form av Ford och Volvo, men mer om det senare, tillsammans med ytterligare ett inlägg om provkörning av bil samt tre tilltänkta videoklipp också.

När tid nu finns för det…

Det här med favoritbrännvidd

Det har tidigare nämnts på bloggen lite gällande favoritoptik och av en händelse så har de två senaste varit utav samma brännvidd, 35 mm och från tillverkaren Zeiss. För stunden är det, trots att det ligger till försäljning, mitt Zeiss Loxia 2/35 och det bytte av mitt tidigare Zeiss Distagon T* 2/35 ZE som i sin tur bytte av Fujifilm XF 35 mm f/1.4, ja, ni förstår…

Det intressanta kring detta är dock att jag uppenbarligen tycks bli lite extra kreativ med just den här brännvidden med. Jag håller nämligen på att kika på canvastavlor efter önskemål från en köpare och av en händelse så råkar tre av fyra utvalda bilder vara tagna med just 35 mm-optik. Ett ganska talande exempel på att det man själv trivs med även resulterar i bra slutresultat skulle jag säga!

Exakt varför jag uppenbarligen trivs så väl med just 35 mm vågar jag mig inte på att uttala mig om, det finns säkert en halv miljon olika anledningar eller så, men trivs med brännvidden gör jag uppenbarligen. Trots det så ligger som sagt mitt Loxia till försäljning och jag dreglar istället så smått över ett annat objektiv, Sony FE 35 mm f/1.4 ZA som med större bländaröppning ger mig smått perversa drömmar om ljuvlig bakgrundsoskärpa och enkelheten i autofokus.

Sony FE 35 f/1.4 ZA

En stadig pjäs på dryga 600 gram och en helt hyfsad längd, nästan på gränsen för vad som ser rimligt ut på det lilla α7 II-huset. Prislappen är även den ganska stadig, så viss omorganisering av kameraväskan behöver liksom ske för att finansiera det hela. Men det kanske det kan vara värt, såhär lite med facit i hand på vad jag uppenbarligen fotograferar mest med?

Jag har redan dreglat över objektivet i fråga en gång hos en fotohandlare i Göteborg och risken är att det kan upprepas än fler gånger. Många fler gånger om vi skall vara sådana…

Vad säger ni som läser detta och är fotointresserade, har ni någon favoritbrännvidd som aldrig sviker er och er kreativa sida?

Årets första

Årets första på film fångade blixt! Förhoppningsvis inte den sista…

En härlig sommarkväll

Sommarkväll

Efter en hel dags bröllopspiffande, var det inte så lite rogivande att spatsera runt med kameran en stund i sommarkvällens värme. Plötsligt uppskattade jag dessutom mitt Loxia 2/35 på det där gamla välbekanta sättet igen. Kanske inte skulle göra mig av med det ändå..?

Optiknytt

Sakta men säkert så börjar det hända lite på objektivsidan till Sonys E-fattning. Nyligen presenterade Sony själva bland annat ett billigare 50 mm f/1.8 som jag bloggade om då. Nu har turen istället kommit till Samyang som gjort sig kända genom att utveckla rimligt prissatt optik till flertalet fattningar, om än utan autofokus.

Samyang objektiv

Nu förändras dock detta genom två objektiv, ett 50 mm f/1.4 och ett 14 mm f/2.8 som båda skall ha autofokus, Samyangs första objektiv med just autofokus om jag förstår det hela rätt.

För min del är det framförallt 14 mm f/2.8 som är högintressant. Har ganska länge suktat efter vidvinkeloptik till mitt system, utan att vara värst lockad av att behöva punga ut en bra bit över femsiffrigt belopp för Sonys egna 16-35 mm f/4. Förutsatt att priset inte springer iväg alltför mycket så är detta nya objektiv tveklöst med på önskelistan, allra helst med tanke på att jag tidigare har ägt just ett Samyang 14 mm f/2.8 till tidigare Nikon-system, då utan autofokus.

Väntar med spänning på priser och datum för lansering. Överväger rent av att ställa mig på väntelistan redan nu. Skall bara suga på den karamellen en stund till.

På tal om ämnet, så fyllde för övrigt min Sony α7 II häromdagen 10 000 exponeringar. Tiden och exponeringarna går visst fort när man har roligt!

Earth hour 2016

Earth Hour ja, ni vet det där som alla pratade om och deltog i för några år sedan?

I år har uppmärksamheten kring det hela varit en smula mindre, närmast obefintlig om man så vill. Det enda jag riktigt såg i förväg kring det hela var från Löfbergs som annonserade att de släcker ner kaffeskrapan under denna timme. 

Givetvis fick jag då den briljanta idén om att slänga ut kameran med timelapse-mjukvara på stativ och fånga hela spektaklet från balkongen med vår vackra utsikt över staden. 

Antiklimaxet går att beskåda ovan…

Har månne Earth Hour spelat ut sin stund i rampljuset?

Enda positiva var väl att kamerans timelapse-app fick en ordentlig genomkörare och att resultatet faktiskt är riktigt hyfsat! Kameran fick nämligen själv klippa ihop sina 350+ bilder från dryga halvtimmens fotograferande till denna videosnutt á 15 sekunder. 

Skapat med Sony A7 II och Zeiss Loxia 2/35. 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén