ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Tagg: 116i Sida 2 av 5

Familjens nya vrålåk

Britax Smile 2 barnvagn

Britax Smile 2, familjens nya vrålåk! Beställd och kommer vara redo (med liggdel och babyskydd) för Grynets ankomst i januari 2017.

I det här fallet ligger all ära för research och urval på kära Diana, som har granskat marknaden med förstoringsglas av yppersta mått och hittat den här vagnen, eller ja, det här kompletta settet med barnvagnschassi, sittdel, liggdel, babyskydd och bilfäste. I och med att det är ett komplett sett är det dessutom grymt enkelt att klicka över delarna så att babyskydd går rakt ner i barnvagnschassit och att liggdel enkelt byts ut mot sittdel.

Givetvis har vi även tagit tillfället i akt att i förväg provköra och framförallt, provpackat barnvagn in i familjebilen Petronella. Vem kunde tro att vår lilla BMW 1-serie skulle få agera familjebil som avslutning utav leasingkontraktet?

Familjebilen Petronella

Som synes, så får såväl chassi som liggdel plats i skuffen på Petronella och därmed fungerar det, om än inte helt optimalt att behålla bilen hela kontraktsperioden ut. Med lite vilja går det ju faktiskt att få plats med lite mer packning utöver barnvagnen med. Eventuellt.

Hur som helst så ser vi väldigt mycket fram emot att så småningom hämta ut vår vagn och övningsköra med den. Sannolikt kommer den även bli en stående del i framtida slutgiltiga provkörningar utav kommande bil, för att verkligen säkerställa att vi väljer ett bra alternativ vad det nu än blir.

Mer än något, så ser vi fram väldigt mycket att få sätta den i praktisk användning med vårt lilla gryn som trygg och säker passagerare med ett par stolta föräldrar som slåss om vem som skall köra vrålåket!

Välplacerat

Vi kör ett litet lätt hyllningsinlägg såhär mitt i mixen va? För det är hög tid att (återigen?) hylla den nytta man har av en vettig hållare för telefonen i bilen!

Brodit telefonhållare

Personligen har jag i många år kört med hållare signerat Brodit och som kommer i två delar, en del anpassad specifikt för din bilmodell och en del specifikt anpassad för din telefon. Inte särskilt flexibelt men däremot desto bättre väl monterat och klart. Dessutom är de bra rappa på att ta fram nya telefonhållare för i stort sett varenda enhet som kommer ut på marknaden.

För egen del har jag i stort sett alltid min telefon monterad tjusigt på panelen, till höger om ratten för att enkelt nå den samt kunna använda den för navigation när så önskas. Till detta kan jag koppla telefonen antingen via blåtand eller sladd till bilens egna mediasystem.

Fördelen med hållaren är givetvis att telefonen sitter som gjuten, att hållaren sitter som gjuten och att den inte sitter i vägen för synfältet genom frontrutan. Nackdelen som sagt att den är tämligen oflexibel eftersom telefonhållardelen måste bytas ut varje gång man byter telefon. Dessbättre är detta inte värre än att lossa en skruv, byta telefonhållaren och fästa skruven igen.

Brodit lär fortsätta få förtroendet för att hålla min telefon i bilen under överskådlig tid framöver, även när jag byter telefon och så småningom även bil.

Hur gör ni, kära läsare? Hur förvarar ni er närmaste mobila enhet under bilfärder?

Verkstadspremiär

Som jag nämnde i tidigare inlägg så var det igår slutligen dags, dags för verkstadspremiären. Även om Petronella skrämde oss en smula i vintras och jag då trodde att ett förtida  verkstadsbesök skulle bli högaktuellt så ordnade det upp sig utan assistans och därmed blev det dags först nu, när det var tid för periodisk service!

Nella lämnades hos Autowåx redan i måndags eftersom mitt arbetspass började kl 05 dagen till ära. Hade då en tanke på att se om det fanns någon trevlig säljare som kunde tänka sig låna ut en demobil över natten, men just för stunden fanns ingen tillgänglig och det blev istället en stadig promenad hem i solskenet, från Våxnäs till Herrhagen. Gick ingen större nöd på mig där faktiskt.

Igår hade jag en liten, yttepytteliten förhoppning om att bilen skulle vara klar lagom tills mitt arbetspass tog slut men icke, så det fick bli först en promenad hem följt av ännu en promenad tillbaka till Våxnäs för att hämta ut bilen strax efter lunch. Så går det när man är lite för snål för att ta bussen när det är promenadavstånd…

Autowåx Bil AB

Lagom framme så hade en besiktningsman från Dekra hunnit ta tag i bilen för att stämma av så att allt utförts enligt konstens alla regler. Blev lite lagom att svälja en flaska vatten, dregla lite över en och annan leksak inne i hallen och hinna slänga några ord med en av de trevligare säljarna på firman innan bilen var kontrollerad klart och redo för att komma hem till garaget.

Present efter service

Liten rolig grej var att man passat på att lämna en påse bilar och en hälsning efter utförd service. Nu äter visserligen vi vuxna inte godis alls här hemma, men den kan alltid komma till nytta för sonen framöver. Framförallt en snygg liten gest från en av stadens absolut trevligaste bilåterförsäljare!

Nu är det två år eller 3000 mil till nästa servicetillfälle, om inget oförutsett händer då. Detta innebär ju även i praktiken att nästa service blir någon annans problem, eftersom jag och Petronella har drygt ett år kvar tillsammans innan det är dags att skiljas åt.

Med gamla minnen av dyra servicebesök så var detta en ren fröjd från start till slut, orden “fri service” är något alldeles utomordentligt underbart alltså! Ändå kan man inte låta bli att sitta lite smånervös där och vänta på ett telefonsamtal där det meddelas hur ruinerad man kommer bli, när man skall lösa ut bilen.

Dåliga minnen kanske? Kommer ta en stund till att komma över, det är högst tydligt det!

På gränsen till rörd

Efter en sådär 75-80 mil fördelade på tre dagar i vår trogna Petronella så kan jag redovisa förhållandevis få trafikdårar värda att nämna. Chockerande eftersom jag på senaste tiden annars upplevt så pass mycket tokigheter att jag på fullaste allvar överväger inköp av en dashcam!

Istället får jag mer ta chansen att säga något förvånansvärt positivt om trafiken och ett par bilister, som under gårdagens retur från Dalarna via Närke och hem gav mig lite hopp åter om landets bilister.

Bilkörning

Tro det eller ej, vår BMW och efterföljande Audi, två märken vars förare normalt sett beskrivs som allt annat än lugna, stillsamma och skötsamma i trafiken, var nog de bilar som hade absolut mest avslappnad resa från Ludvika ner längs med Rv50 till Fanthyttan, där vi åtminstone stannade för en bensträckare.

Ut från Ludvika hamnade vi sådär sedvanligt sommarmässigt i kö bakom lastbil, buss, husvagnsekipage och några ytterligare bilar. Ingen större idé att jaga med andra ord, bara lunka på i 70-80 km/h tills vidare. För egen del så hade vi lagom gott avstånd till framförvarande bil och Audin bakom höll lika gott avstånd till oss, ingen hets, ingen jakt, ingen stress. Som sig bör på sommarvägarna helt enkelt.

Framför oss hade vi istället en Peugeot som måste hittat något alldeles särskilt intressant att läsa om på husvagnen framför, med tanke på hur klistrad den låg bakom under alla dessa mil. Stundvis ute vid mittlinjen för att försöka spana efter potentiella omkörningsmöjligheter som aldrig blev av.

Nästan än mer fascinerande är hur husvagnsekipage och dess svans drog iväg när lastbilen så generöst släppt förbi sig kön och efterföljande buss svängt av mot nya mål. Där var det inga 80 km/h med något på dragkroken inte…

Knappast så vi klagade dock, istället fick vi chansen att ligga där med farthållaren på 70-90 km/h och bara puttra fram genom landskapet med vår Audi på bekvämt och närmast konstant avstånd bakom. En behaglig dag på vägen kort och gott.

Man blir ju nästan lite rörd utav en sådan lugn och stillsam bilresa, med bakomvarande bilister som faktiskt kan konsten att hålla avstånd. Få saker gör mig annars så irriterad som de praktarsel som skall studera insidan av bagageluckan samtidigt som de på hetsigast möjliga vis försöker sig på att komma en bil framåt i kön. Så fruktansvärt onödigt och onödigt farligt för dem själva och andra.

Senare idag så skall Petronella även in på sitt första servicebesök, ett välförtjänt sådant efter två år och dryga 1800 mil i trogen tjänst. Än mer lägligt eftersom det redan om två veckor vankas mer bilkörning då semestern äntligen infinner sig. Återstår att se om jag är lika imponerad efter den resan eller ej…

Om nu dessa kroniska bagageluckestuderande hetsputtar är en av de sakerna som stör mig mest av allt i trafiken, vad är då era kära läsare? Vad får er road rage-gen att börja koka?

Vlogg – biltvätt och annat strunt

Ja, nu är jag igång igen. Pratar en bra stund om privatleasing, biltvätt och annat trams. För den som liksom inte har något bättre för sig såhär en bonusledig måndag…

Sommarskodd Petronella

Däckskifte pågår

Som rubriken antyder, så är det från och med idag sommar. Åtminstone borde det vara så. Sommardäcken är åtminstone monterade och klara på Petronella, så att hon är redo för ännu en sommar med oss.

Bilden visar en inte helt smickrande mängd smuts på vår kära BMW, något jag hade tänkt mig åtgärda i samband med skiftet till sommardäcken. Nu instämde inte direkt vädret i mina planer utan vred istället på en osund dos med regnskurar över staden mest hela dagen.

Om det inte framgått mer än klart och tydligt så är det lite sisådär med blogglusten också för stunden, men håll ut, förr eller senare är jag åter i mitt mer ordbajsande skick!

Trubbel i paradiset

Det verkar inte bättre än att lilla Petronellas första besök på bilverkstaden närmar sig. Efter förra veckans tripp till Hasselfors t&r så har hon varit lite krasslig enligt egen utsago.

Felmeddelande BMW 116i

Detta meddelande presenteras vid start och ett annat vid stopp. Inte särskilt lovande kort och gott. Om inget plötsligt lagar sig själv, ja, då har jag nog en nära förestående dejt med Autowåx och deras verkstad.

Om inte annat, så ska det bli intressant att se hur hela verkstadsbiten funkar med tanke på privatleasingen…

Uppdatering 2016-01-15: Efter en längre stunds körning och laddning tycks ordningen nu vara återställd och det enda Petronella klagar över är att däcktryckskontrollen inte fungerar med vinterdäcken. Puh..!

Vinterskor

Tidigt i år, av ett och annat skäl. Nu sitter de på Petronella i varje fall, vinterskorna. En av fördelarna med att köra dubbfritt måste jag trots allt säga, att det känns lite mindre hemskt att lägga på vinterdäck såhär tidigt inför säsongen.

Petronella förses med vinterskor

På vägen hem åkte jag bakom en bil som rasslade friskt om däcken. Stackars asfalt…

I ett hav av vete

Vad gör man när man har en lördagskväll att spendera i all ensamhet, när sambon jobbar och stan sjuder av festivalbesökare?

Givetvis tar man bilen långt bort därifrån och vandrar runt i någon timme med kamera och stativ bland vetefält i jakten på en bra bild eller två. Eller kanske några fler om man skall vara så? Vete som för övrigt blev refererat till som gift på pinne utav min glutenintoleranta bättre hälft…

I ett hav av vete

I ett hav av vete

I ett hav av vete

Solnedgång i HDR

Solnedgång i HDR-stuk

Eftersom även Lillebror fick medfölja ut på dagens expedition så kan jag utöver ovan mer eller mindre seriösa försök till bilder även erbjuda ett stycke bakom scenen-bild samt dagens dos självis, mer eller mindre seriös. Lillebror har allt bra intressanta funktioner måste jag säga..!

Bakom scenen

Bakom scenen när Storebror och Frank gör sitt

Självisstund i vetefältet

Självisstund i vetefältet

Allt som allt var det ett klart trevligt sätt att fördriva kvällen på, även om det kliar sådär över hela kroppen efteråt utav inbillade kryp och dess bett. Tur nog så har Petronella tagit sig an ett och annat kryp såväl idag som tidigare. Hon är bra duktig den där bilen!

Petronella

Petronella i behov av en stunds bilvård…

Som uppmärksammat så börjar såväl lusten för fotografering såväl som bloggande återinfinna sig en smula, även om det på sistone blivit en del skrivande och bakdaterande för att det skall hamna lite mer korrekt i tidslinjen i förhållande till tiden tillgänglig för att skriva ihop det hela. Nåväl, bättre än inget kort och gott.

Lillebror är här!

Såja! Djupt andetag nu! Rubriken är givetvis vald för att en och annan ska sätta morgonkaffet i fel strupe. Inte handlar det om någon lillebror till sonen, så roligt ska vi faktiskt inte ha än på ett bra tag!

Däremot, så handlar det om lillebror i familjen Sony här hemma. Kamera alltså. En till kamera. Den sjätte i ordningen eller sådär skulle jag tro? Man kan väl ändå aldrig få för många kameror…

Vad det handlar om är i vilket fall Sony RX100 III, d.v.s. den näst senaste generationen utav avancerade kompaktkameror från tidigare nämnda tillverkare. Därmed också ganska lika i stil och byggkvalité jämfört med min Sony α7 II som numer alltså är storebror. Utöver dessa två finns det någonstans i lägenheten även en farfar, Dianas inte helt nya α300.

Sony RX100 III

Jag har länge suktat och dreglat över just den här kameran men inte riktigt funnit nyttan i att handla den för närmare 7000 kr. Av en händelse, när jag skulle visa just vad jag hade för tankar till höstens dejt med en solstol i värmen, så sprang jag på just lillebror. Med en gnutta tur så hittade jag ett exemplar som gått som demo-kamera hos Scandinavian Photo i Stockholm till ett riktigt rimligt och bra pris. Klart jag var tvungen att slå till!

I tisdags leverades han och i onsdags var det läge för en roadtrip, ni vet en sådan där dag när man bara vaknar och känner att man måste ut på vägarna och utforska! Självklart fick lillebror följa med och stå för en hel del bilder under dagen, tagna utav såväl mig som Diana, lite beroende på vem som först fick tag i honom.

Nedan följer kort och gott en liten bildkavalkad från vår tur runt Värmland, komplett med utsikt och glass, massor av kärlek och närhet.

Kurviga småvägar

Kurviga småvägar <3

Roadtripfika

Roadtripfika och minionplåster

Storebror

Storebror A7 II medföljde också

Vy från ett berg

Vy från ett berg i hjärtat av Värmland

Min tokiga sambo

Min tokiga sambo, precis så som jag älskar henne!

Med stadig hand

Med stadig hand på väg nerför berget

Kaffedags!

Kaffedags!

Glass i stora lass

Glass i stora lass

Rakt

Stadig raksträcka mellan Hagfors och Munkfors

Bro över Klarälven

Bro över Klarälven

Kvällsljuset

Kvällsljuset vid någon enslig äng

Totalt klarade vi av en sådär 27 mil på Värmländska småvägar, komplett inkluderat en klassisk felkörning om sådär 2 mil eller så. Väder, vind, vägar och det mesta annat var på vår sida och dagen blev precis vad vi båda behövde.

Samliga bilder utöver den första är tagna med Sony RX100 III, redigerade i Adobe Lightroom med VSCO Film, preset Fuji 160S.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén