De av er som följer mig på Twitter har ju säkert redan noterat detta, för typ ganska länge sedan. Oavsett vilket så tycker jag väl inte det är mer än rätt att jag följer upp föregående inlägg med ett som faktiskt avslöjar hur det blev, nu när vi faktiskt beställt en ny bil.

Det hela tog faktiskt lite fart tack vare en Instagram-story där Lecab pushade för att de fått in en hög bättre begagnade Volkswagen Golf-kombi till ett bra andrahandsleasingpris, ungefär samma pris som vi i dagsläget ger för vår Skoda Fabia rent av.

Detta i kombination med en något kortare avtalstid på ”endast” 24 månader gjorde att vi faktiskt släpade oss iväg och provkörde en av dessa Golfar.

Även om Golfen i sig är en extremt rimlig bil på nästan alla vis, så var det ändå inte rätt. Kanske mest för att samtliga utav dessa bättre begagnade bilar saknade parkeringssensorer bak. Hur man nu ens kan sälja bilar utan det i andra halvan av 2010-talet övergår mitt förstånd.

Det kan tyckas vara en rätt udda grej att hänga upp sig på, men det är något av en billig försäkring mot idiotgrejer när det kommer till framförallt en leasad bil. I all sin enkelhet så är det ett utmärkt sätt att slippa från högst onödiga parkeringsskador vid de tillfällen då betongsuggor eller stenar helt plötsligt attackerar bakifrån.

En annan inte så lockande del var dessutom att bilen skulle sakna garanti under den andra halvan av leasingperioden. Kanske inte våldsamt viktigt men definitivt inte heller något som lockar.

Dessutom insåg vi när vi provkörde att vi verkligen inte behöver en *så* stor bil som Golfen ändå är i förhållande till vår nuvarande. Praktiskt ibland, ja, men onödigt för det mesta.

Istället tog vi oss en sväng förbi Seat när vi lämnat tillbaka Golfen, kikade lite på Arona och tog oss en sväng med Ibiza, en förhållandevis liten bil som enligt min fru inte direkt tog fram mina bästa sidor i trafiken.

Trots att demobilen i princip helt saknade motor så var det här något av det roligaste jag kört på länge, orimligt roligt i förhållande till dess förutsättningar! Dessutom går det att få en Seat Ibiza med automatlåda utan att det blir helt orimligt dyrt…!

Kanske skulle det bli en liten bil som var oväntat rymlig inuti? Trots att det mer såg ut som att jag tog på mig bilen snarare än att kliva in i den…

Det går inte att understryka nog hur sugna vi var på att slå till på en Ibiza. Hade det inte varit så att den som stod i hallen med perfekt färg och utrustning redan var såld, då hade vi nog faktiskt gjort det…!

Istället blev det en sväng till med Seat Arona, för att känna av om den vore ett rimligare alternativ med färre potentiella kompromisser.

Seat Arona är ju trots allt en Seat Ibiza på styltor, en något högre, marginellt mer praktisk version av den bilen vi fann så starkt tycke för. En crossover så som vi (jag) hade ställt in mig på…!

Just demobilen hade ju tyvärr inte automat utan endast manuell växellåda, tråkigt nog. I övrigt var den utrustad med det FR-paket som faktiskt krävs för att få just automatlåda, inklusive rätt typ av stolar och inredningsdetaljer.

Väl på plats i bilen så känns ju allt väldigt bekant, eftersom den delar släktskap med vår nuvarande Skoda Fabia. För- och nackdelar med att hålla sig inom VAG-koncernen så att säga.

Provturen gick till ett soligt men något för kallt Fryksta där det blev paus för fika, jakt av obstinat treåring samt kisspaus för den lille i skogen innan vi rullade hem med en faslig beslutsångest.

Frågan var ju alltså, liten skitrolig bil eller något högre och vuxnare (nåja) alternativ på samma plattform? Seat Ibiza där vi får förlita oss på att det finns en lagerbil som matchar önskemålen eller Seat Arona där vi kan nybeställa efter önskemål och plånbok?

Efter många om och men så blev det till slut en nybeställning, mest för att det inte fanns något helt klockrent alternativ bland lagerbilar utav Seat Arona.

Det blev alltså en redan beställd Seat Arona FR som går direkt till oss istället för en återförsäljare, för att på så vis kanske hamna lite tidigare i de köer som uppstått i och med tidigare stängd fabrik i dessa Covid-tider.

I och med det samt pga plånbok så blev den kanske inte helt så som vi (jag) önskat mig, men det blir en med FR-paket och automatlåda, det blir med stöd för Apple Carplay och den fräsigare varianten av instrumentkluster samt helt automatisk klimatanläggning.

Däremot får vi (jag) offra armstöd och LED-belysning fram, mestadels på grund av att det blev lite onödigt dyrt i förhållande till upplevt värde.

På totalen kommer vi hamna strax över 3000 kr-strecket, vilket var lite utav en mental gräns för oss. Priset inkluderar då försäkring och service men utan vinterdäck. En skitskoj extra investering lagom till leverans alltså.

Leverans blir då förhoppningsvis i september, strax efter ordinarie återlämningstid av vår nuvarande bil, lite beroende på när den blir byggd vill säga. Tur det finns potential att förlänga vårt nuvarande kontrakt en kortare period i väntan på leverans, i och med att vi handlar av samma återförsäljare.

Årlig skatt lutar åt att det hamnar på ca 3500-4000 kr, exakt siffra vet vi först när den är registrerad men oavsett vilket så är det en brutal höjning mot våra nuvarande 360 kr/år, trots att utsläppen/förbrukningen är marginellt högre. En stunds extra rage över bonus-/malussystemet här alltså.

Nöjda? Det tror och hoppas jag verkligen! Även om det inte blev till 110% som vi (jag) hade önskat så är det ändå nära nog och vi ser verkligen fram emot att få byta bil, gärna förr snarare än senare!

Nästa gång det blir dags att byta, då hoppas jag verkligen att elbil är ett mer rimligt och bra alternativ! Jag är redo för det, redan nu egentligen…!