ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Att köra med De Niro

Kia Niro alltså, Kia Niro plug-in hybrid om vi skall vara riktigt specifika. Den har jag provkört här i samband med att de hade lite öppet hus i helgen som gick. Varför inte liksom?!

Egentligen är det väl kanske inte plug-in hybrid vi är ute efter, eftersom det alltjämt gapar tomt om laddstolpar här nere på parkeringen. Däremot finns bilmodellen som så både i formatet “vanlig” hybrid såväl som ren elbil, även om det senare alternativet är mer utav en dröm snarare än rimlig verklighet.

Kia Niro plug-in hybrid
Kia Niro plug-in hybrid

Oavsett vilket så är detta en ganska så högintressant kombatant i jakten på nästa bil och den största anledningen till det stavas fordonsskatt. Mer specifikt den nya bonus-/malus-skatten som straffbeskattar alla utsläpp över 95 gram koldioxid per kilometer.

Nya Kia Niro plug-in hybrid släpper nämligen ut väldigt lite koldioxid, närmre bestämt endast 29 gram per kilometer vilket inte bara gör den billig att skatta utan snarare även föremål för bonus, när man köper den det vill säga.

Den “vanliga” hybriden släpper ut lite mer dock, 89 gram per kilometer enligt NEDC och 110 gram enligt WLTP. Något oklart vilken man skattar för nu och sen dock, den är oavsett vilket billigare än mycket annat vi (jag) har tittat på såhär långt.

Men nog om giftigheter nu, åter till första intrycket utav knappa halvtimmens provtur med plug-inen!

Det främsta intrycket jag tar med mig från den turen är nog ändå den där goa känslan av att se snittförbrukningen rasa i takt med körsträckan. Med rätt så fullt laddat batteri vid start så rasade förbrukningen rätt omgående ner på runt 2,5 l/100 km vilket är sanslöst bra för en så pass stor bil som det ändå handlar om.

Kia Niro plug-in hybrid interiör
Kia Niro plug-in hybrid interiör

Nästa intryck värd att nämna är väl känslan på interiören, det märks så att säga att man betalar lite mindre jämfört med många andra bilar i klassen när man handskas med interiören. Det är helt enkelt inte alls samma “premiumkänsla” som den höjdlöst tråkiga T-Cross exempelvis, utan att det egentligen är dåligt för den sakens skull.

Mest provocerande är nog ändå växelspaken som undrar vart 1995 tog vägen? Den känns ytterst malplacerad och som hämtad ur någon gammal lagerhylla där den råkade ligga och vara över.

Men om vi nu bortser från att interiören andas forntid överlag så var ändå det en positiv upplevelse, den lilla provturen som blev. Det är även en bil jag kommer att återvända till så småningom för att provköra lite mer ordentligt och mer specifikt då den “vanliga” hybriden då.

Kia Niro förtjänar faktiskt att såväl räknas på som att utsättas för mer noggrann granskning, det gör den. Framförallt ur ett skattemässigt perspektiv! Dessutom hoppas jag den “vanliga” hybriden har en lite trevligare drivlina än plug-inen som jag upplevde en smula grov, även om det sannolikt är ungefär samma grund. Det märks så att säga att Kia är rätt nya på hybridsystem jämfört med den mycket mer polerade upplevelsen som Toyota Prius bjöd på här tidigare i våras…

Slutligen kan jag även nämna att jag återigen fått ett positivt intryck utav Wafab Bil här i stan, liknande det för något år sedan då vi provkörde Opel Astra rätt ordentligt. Kul ändå att inte alla bilfirmor i stan är hopplösa!

Köra mer med De Niro alltså, så småningom, då det säkerligen lär bli ett videoinslag om det hela med, något jag inte hann med den här gången!


Föregående

En helt ny typ av utmaning

2 kommentarer

  1. erikjoha5711

    Varför inte gå direkt på en ren batteribil. Troligen kommer det att ske en utbyggnad av laddstationer ganska snabbt nu.

Gör mig glad och skriv en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: