Höst. Höstlöv. Lövhalka. Lika kul varje år, alla år. I kategorin saker som gör en gråhårig i förtid sådär.

De senaste åren har jag haft min semester ungefär lagom i den perioden som lövhalkan härjar som värst men i år valde vi istället att lägga den lite mer traditionellt sådär under sommaren. Istället får jag nu alltså ut och bli gråhårig och matchar väl snart de gråa molnen på himlen?

Egentligen ska jag väl inte klaga alltför mycket som så, lövhalkan för oss med små fönstertåg är tämligen lindrig jämfört med den frustration som godstågen upplever, med tågvikter långt bortom det vi drar runt på.

Istället handlar det mer om att anpassa sin körstil en smula och ständigt vara vaken för plötslig förändring i fästet, som i Säffle igår morse…

Höst i Säffle

Vyer från spår 1 i Säffle en gråmulen höstdag

Ovanligt nog för södergående tåg skulle vi in på spår 1, där normalt norrgående tåg stannar. Mötande tåg var nämligen sent och för att snabba upp processen så fick de snabbare infart när de väl kom fram. Bra tanke som så.

Detta innebär dock att man som södergående tåg stannar som i bilden ovan, just innan en plattformsövergång. Där folk går över utan att alls se sig omkring eller säkerställer att tåget kan stanna.

Det är alltså inte våldsamt kul att då i inbromsningsskedet inse att hastigheten inte minskar i det tempo som behövs, att det mest bara kanar och glider. Man får lite lätt stresspåslag så att säga.

Nu var det aldrig någon direkt fara, en snabb tryckning på magnetskenbromsen löste problemet så fint så och denna kunde rent av släppas upp innan stopp, för att inte stanna alltför abrupt istället.

Just lövhalka är ju en av alla de ting som är så oerhört svåra för folk utanför ankdammen vi kallar järnvägen. Det finns liksom inget på vanliga vägar som är ens i närheten utav lika halt, inte ens svartis eller underkylt regn.

Även om höstlöven i sig bidrar med ett färgrikt inslag i detta konstanta gråväder, så får de gärna antingen ramla av helt eller så får denna fuktiga väderlek gärna upphöra. Antingen eller liksom.

Snart är säsongen över och då ska vi bara klara av vintern på det, sen kanske det blir lite mer ordning och reda igen.