ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

På gränsen till rörd

Efter en sådär 75-80 mil fördelade på tre dagar i vår trogna Petronella så kan jag redovisa förhållandevis få trafikdårar värda att nämna. Chockerande eftersom jag på senaste tiden annars upplevt så pass mycket tokigheter att jag på fullaste allvar överväger inköp av en dashcam!

Istället får jag mer ta chansen att säga något förvånansvärt positivt om trafiken och ett par bilister, som under gårdagens retur från Dalarna via Närke och hem gav mig lite hopp åter om landets bilister.

Bilkörning

Tro det eller ej, vår BMW och efterföljande Audi, två märken vars förare normalt sett beskrivs som allt annat än lugna, stillsamma och skötsamma i trafiken, var nog de bilar som hade absolut mest avslappnad resa från Ludvika ner längs med Rv50 till Fanthyttan, där vi åtminstone stannade för en bensträckare.

Ut från Ludvika hamnade vi sådär sedvanligt sommarmässigt i kö bakom lastbil, buss, husvagnsekipage och några ytterligare bilar. Ingen större idé att jaga med andra ord, bara lunka på i 70-80 km/h tills vidare. För egen del så hade vi lagom gott avstånd till framförvarande bil och Audin bakom höll lika gott avstånd till oss, ingen hets, ingen jakt, ingen stress. Som sig bör på sommarvägarna helt enkelt.

Framför oss hade vi istället en Peugeot som måste hittat något alldeles särskilt intressant att läsa om på husvagnen framför, med tanke på hur klistrad den låg bakom under alla dessa mil. Stundvis ute vid mittlinjen för att försöka spana efter potentiella omkörningsmöjligheter som aldrig blev av.

Nästan än mer fascinerande är hur husvagnsekipage och dess svans drog iväg när lastbilen så generöst släppt förbi sig kön och efterföljande buss svängt av mot nya mål. Där var det inga 80 km/h med något på dragkroken inte…

Knappast så vi klagade dock, istället fick vi chansen att ligga där med farthållaren på 70-90 km/h och bara puttra fram genom landskapet med vår Audi på bekvämt och närmast konstant avstånd bakom. En behaglig dag på vägen kort och gott.

Man blir ju nästan lite rörd utav en sådan lugn och stillsam bilresa, med bakomvarande bilister som faktiskt kan konsten att hålla avstånd. Få saker gör mig annars så irriterad som de praktarsel som skall studera insidan av bagageluckan samtidigt som de på hetsigast möjliga vis försöker sig på att komma en bil framåt i kön. Så fruktansvärt onödigt och onödigt farligt för dem själva och andra.

Senare idag så skall Petronella även in på sitt första servicebesök, ett välförtjänt sådant efter två år och dryga 1800 mil i trogen tjänst. Än mer lägligt eftersom det redan om två veckor vankas mer bilkörning då semestern äntligen infinner sig. Återstår att se om jag är lika imponerad efter den resan eller ej…

Om nu dessa kroniska bagageluckestuderande hetsputtar är en av de sakerna som stör mig mest av allt i trafiken, vad är då era kära läsare? Vad får er road rage-gen att börja koka?


Föregående

Uppe i det blå

Nästa

Verkstadspremiär

3 kommentarer

  1. Vansinnesomkörningar från helvetet stör mig något så kopiöst. Jag kan egentligen inte bry mig mindre om idioternas öden vid en eventuell olycka men det slutar ju tyvärr oftast med att även andra påverkas. Under våra två långresor de senaste veckorna, med osedvanligt mycket trafik och långa ringlande lämmeltåg, fick vi tyvärr se både fem och tolv idiotiska omkörningar och annat. Man baxnar men förvånas samtidigt inte över att det faktiskt sker olyckor.

    • Jo tack, en och annan sådan såg vi under resan med. Mest på väg från Dalarna till Närke i söndags. Fredagens tur från Värmland till Dalarna gick mestadels via lågtrafikerade vägar över skogen, så den var lagom lugn och stillsam!

Gör mig glad och skriv en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: