ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Månad: januari 2016 Sida 1 av 2

På rätt väg

Volvo S90

Jag vet inte hur många gånger jag uttalat mig tvärsäkert om att Volvo, det är bara tråkiga bilar det. Ändå har jag redan hunnit med att äga en och övervägt en annan, eller ja, tekniskt sett samma modellnamn bara något nyare.

På senaste tiden så har de dock hänt något. De har liksom börjat bygga snygga bilar. Antingen det eller så har min personliga smak tagit en rejäl utförsbacke…

Ovanstående bild visar hur som helst nya Volvo S90 i ett tämligen maxat utförande, till det facila priset om 677 850 kr. Som hittat sådär. Kanske inte en helt inom de ekonomiska ramar som nästa bilköp kommer att befinna sig i, men ändå. Det är alltid roligt att leka med alla dessa “Bygg din bil”-funktioner som finns på tillverkarnas webbsidor.

Precis som med nya XC90, så kan jag inte låta bli att tycka att detta faktiskt är något riktigt snyggt. Är det bara jag eller är inte detta bra läckert..?

Hipsterburgare – uppföljaren

Efter förra veckans succé (?) med hipsterburgare hos Burgersson i Göteborg fick jag i kommentarerna höra att jag borde testa The Barn också, en annan högst populär inrättning som serverar kött mellan två bröd. Sagt och gjort, vid en passande tur till Göteborg så passade jag på att ta mig en promenad bort till Kyrkogatan för att frossa i amerikansk matkultur.

Precis som Jennie N påtalade i kommentarerna så var det dock ett högst populärt ställe och trots att jag var där dryga 10 minuter efter att de öppnat portarna så var det på nåder jag fick en plats i baren på övervåningen och därmed en chans att få smaka på dessa burgare.

Eftersom jag redan i förväg spanat in menyn så kunde jag rätt snart konstatera att det var hamburgaren SVINET jag ville ha, en burgare med det ack så viktiga tillbehöret om bacon. Utöver denna lönnsirapsbacon innehöll burgaren även BBQ glaze, picklad rödlök och majjo, ja, enligt menyn då. Till detta valde jag mig även pommes med parmesan och gräslök och lite fint bubbelvatten med citron som dryck.

Hamburgare alá The Barn

Väntetiden var väl närmare 25-30 minuter efter beställning vilket var lite väl mycket i förhållande till hur mycket rast jag hade att tillgå. När väl burgaren landade på bordet framför mig, då glömde man det hela rätt fort. Detta var tveklöst ett steg upp i förhållande till förra veckans hipsterburgare, även om det kan vara svårt att tro. Bättre såväl till tillredning som smak och tillbehör. Baconet var sådär underbart stekt med färg på utsidan och lite tuggmotstånd i mitten. Hamburgaren underbart rosa i mitten och alldeles utmärkt kryddat.

Även pommesen var bättre sett rent som pommes, uppenbart hemmagjorda och perfekt friterade. Däremot så vinner fortfarande Burgerssons pommes med västerbottenost och örter över dessa som ren och skär smakupplevelse. Flera gånger om faktiskt. Och då var detta långt ifrån dåliga pommes på något endaste sätt.

Trots att jag knappast ångrar mitt val av middagsmat den här gången, så är jag ändå lite bitter över att inte ha mer tid för att njuta utav The Barn på ett bättre sätt. Detta är verkligen ett ställe man bör ge mer tid än vad jag hade att tillgå. Utöver detta så kan jag även konstatera att jag behöver få ett ytterligare tillfälle att besöka stället, för att kunna dricka någonting mer inspirerat än sodavatten med citronskiva.

Toppbetyg kort och gott, även om det var en smula stressigt besök kantat av en hel del trängsel och väntan i all ensamhet. Bra tips från coachen Jennie N alltså!

Att få “hjälp”…

Ibland uppstår det ju situationer när man kan behöva ett plåster på delar av kroppen som man själv inte når. De stunderna är det bra behändigt att ha en sambo, faktiskt. Väldigt smidigt om jag får säga det själv.

När sambo dock fnissar hejdlöst i samband med att plåstret appliceras så bör man dock bli orolig. Än mer orolig bör man bli när fnissandet övergår till ett spontant sjungande på “Var nöjd med allt som livet ger” från Disneys Djungelboken.

Det är ungefär här som man inser att plåstret man fick pryds med inget mindre än Mowgli och Baloo och alltså inte är helt tänkt till att appliceras på vuxna män.

Att jag nu har en sambo som i tid och otid spontant utbrister i ett fnissande sjungande läte får väl räknas på pluskontot, men hämnden, den kommer bli ljuv…

Kaffe? Kaffe!

Cortado

Kortblogg idag. Kort och gott min senaste fascination vid kaffeköp ute, cortado.

Cortado är det spanska namnet på en Espresso med mjölk. Cortado på spanska betyder skuren. Cortado består av en skvätt ångad mjölk eller kondenserad mjölk och espresso, varför motsvarigheten på italienska är något mellan Caffe macchiato och Cappuccino.

Fördelen jämte min f.d. fascination, cappuccinon, är att denna är billigare om än i mindre kopp. Dessutom större mängd koffein vilket väl är vad vi alla är ute efter, alltid..?

Hipsterburgare i Göteborg

Den senaste tiden har jag möjligen snöat in en smula på hamburgare, d.v.s. den enkla rätten där ett stycke färs placerats mellan två brödbitar. Bland annat har Karlstads egna hipsterburgarställe, Streetfriends, testats med blandat resultat. Men varför nöja sig där när man kan testa sig vidare på eget bevåg såväl som andras?

Inte nog med att vi hemmavid gjorde egna hamburgare med salladsblad istället för bröd, något som rekommenderas varmt, så var det idag även dags att testa en högt rankad hamburgerrestaurang i Göteborg, Burgersson på Friggagatan.

Burgersson Cheese & Bacon

Dagens val föll på en Bacon & Cheese med pommes som slungats i västerbottenost och örter. Till detta avnjöts en West Coast IPA av lokala Stigbergets bryggeri.

Hamburgaren visste precis vart den skulle sitta, alldeles lagom stor och välstekt med utmärkta tillbehör (bacon, cheddarost, karamelliserad lök, tomat, ketchup, senap) i ett frasigt och gott bröd. En smula mer ost och bacon hade inte skadat på en burgare med det namnet dock…

Pommesen däremot, slungade i västerbottenost och färska örter..!

D E L I K A T A !

Förmodligen inte hälsosamt på något sätt utöver att de var goda och i det syftet att det som är gott, det är nyttigt.

Ölen, en lokal produkt, gjorde sig riktigt bra smakmässigt med måltiden i övrigt och även om den kanske inte var direkt prisvärd (75 kr) så är jag ändå nöjd med mitt val.

Överlag en riktigt trivsam upplevelse och något jag skall försöka upprepa när tillfälle ges. Det finns ju även några andra hamburgerställen att beta av utöver detta.

Vill även passa på att ursäkta att bildkvalitén är begränsad av vad iPhone 6 kan leverera i någorlunda suspekta ljusförhållanden. Orkade helt enkelt inte släpa med mig ens lillebror på denna jakten på burgare.

Mobil hi-fi när den är som bäst

Bowers & Wilkins P7

Bowers & Wilkins P7

Föga förvånande så slutade en helg av testande med ett eget par Bowers & Wilkins P7. Mobil hi-fi när det är som allra bäst helt enkelt.

På sladd

Just sådär lagom när jag hade bestämt mig ordentligt för att trådlöst is the shit, det man ska ha i framtiden och att det är inget annat än underbart, ja, då började jag givetvis fundera på vad man får i samma prisklass om man väljer något med sladd istället.

Givetvis var jag tvungen att fundera över det. Varför skulle jag någonsin göra det hela enkelt för mig?

Nåväl, fundera gjorde jag, kikade runt gjorde jag med och högst upp på dregellistan står Bowers & Wilkins P7. Den större modellen i liknande stuk med de B&W P5 jag tidigare har avnjutit med gott resultat. Dessa är utav modellen over-ear istället för som P5, on-ear. Detta är solklar fördel för min del, allra helst när jag bär glasögon då on-earlurar har en tendens att klämma åt på obekvämt vis.

B&W P7

Eftersom dagens reserv inte innehöll några värre utsvävningar än ett par varv ner till ledsna tågsätt/potentiellt ledsna tågsätt så gavs jag chansen att istället kika förbi min lokala Hi-Fi Klubben och provlyssna ett par. Det borde jag inte gjort. Precis som när jag var där och provlyssnade B&W P5 för en sådär snart 5 år sedan.

Satan i gatan så gôtt de låter. Eller nej, det räcker faktiskt inte för att beskriva, inte ens i närheten..!

Jämförde de även med ett par Denon-lurar i samma prisklass och ett par Aiaiai-lurar i snäppet lägre prisklass och det spelar ingen roll vad jag jämförde de med, de låter så mycket mer, så mycket bättre, så mycket renare. Det är ett tämligen kliniskt ljud, oerhört rent, nästan på gränsen till vasst. Jämfört med Denon-lurarna var det dock tveklös övervikt åt dessa B&W, utan någon som helst diskussion.

Att jämföra dessa med något par trådlösa jag testat såhär långt i min jakt på nya lurar är tämligen meningslös. Det finns inget trådlöst (bluetooth) för under 10 000 kr som låter i klass med dessa, det vågar jag påstå utan att ens kontrollera fakta om det hela. Frågan är om det alls finns några trådlösa som når den här klassen av välljud?

Frågade snällt om det inte gick för sig att låna med sig demoexemplaret hem för mer noggrann lyssning och funderande och mot viss säkerhet så gick det att ordna, så just nu i skrivande stund så sitter jag och har närmast en religiös upplevelse med dessa lurar inkopplade i datorn, spelandes högupplösta ljudfiler som medföljde mitt specialexemplar utav Daft Punk – Random Access Memories. Det är nästan så att det kommer tårar av njutning…

Hur jag skall kunna återlämna dessa lurar utan att det resulterar i ett par egna, det börjar bli en bra svårknäckt gåta!

Allvarligt talat, jag dreglar snart…

Ut på jobbtur

Lugn och stillsam reserv stod på schemat i tisdags. Verkligheten på järnvägen ville dock annat och vips fick jag i knät att köra tåg 632 Karlstad – Stockholm för att sedan ta mig hem med passresa. Eftersom jag hade laddat upp för en just stillsam reserv så hade jag med mig såväl bärbar dator som stora kameran och varför då inte passa på att faktiskt även nyttja den senare för att föreviga X55 3344 strax innan avgång från Karlstad.

SJ X55 3344

Utöver detta så passade jag även på att terrorisera kollegorna som skulle jobba ombord med mig, med resultatet att det faktiskt blev en helt okej bild på ombordkollegan Christina!

Tågvärden Christina

Detta gjorde mig än mer sugen på att fotografera porträtt i närtid faktiskt. Allra helst eftersom jag så smått börjar bemästra kamerans diverse finesser för att få till riktigt bra och skarpa porträtt med. Ovanstående bilder är båda tagna med Sony α7 II med Sony FE 55 mm f/1.8.

I morgon vankas ny reservtur och jag har en aning om vart det kommer sluta, med tanke på att järnvägen inte riktigt tycks ha varit helt frisk under min lediga dag…

Trubbel i paradiset

Det verkar inte bättre än att lilla Petronellas första besök på bilverkstaden närmar sig. Efter förra veckans tripp till Hasselfors t&r så har hon varit lite krasslig enligt egen utsago.

Felmeddelande BMW 116i

Detta meddelande presenteras vid start och ett annat vid stopp. Inte särskilt lovande kort och gott. Om inget plötsligt lagar sig själv, ja, då har jag nog en nära förestående dejt med Autowåx och deras verkstad.

Om inte annat, så ska det bli intressant att se hur hela verkstadsbiten funkar med tanke på privatleasingen…

Uppdatering 2016-01-15: Efter en längre stunds körning och laddning tycks ordningen nu vara återställd och det enda Petronella klagar över är att däcktryckskontrollen inte fungerar med vinterdäcken. Puh..!

Det är kollegorna som gör det

Hur man än vrider och vänder på det, så är det kollegorna som gör det värt att jobba på järnvägen. Alla tvärgalna människor som samlats för att på bästa tänkbara sätt och vis försöka ordna upp det organiserade kaos som ständigt råder.

Hälsning till kollega på mötande tåg

Tack till alla tokiga järnvägare som förgyller vardagen som lokförare, ni är (för det mesta) guld värda!

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén