Som jag nämnde häromdagen sådär, så har jag ju inhandlat ett bättre begagnat Canon EF 50mm f/1.4, en ”nifty fifty” så att säga. En brännvidd som jag länge har uppskattat och nu för första gången också faktiskt kan avnjuta i kombination med fullformat. Däremot är jag inte helt övertygad om denna optik trots allt, just Canons variant.

Jag har ju tidigare ägt Nikons motsvarighet, Nikkor AF-S 50mm f/1.8G, en optik som är ruskigt bra och prisvärd. Dessutom förhållandevis välbyggd för sin prisklass. Canon däremot, har helt klart en bit kvar på sådant sätt. Byggkvalitén på optiken ovan är väl som bäst okej, mindre illa än deras riktiga lågbudgetvariant med bländare 1.8 men långt ifrån vad som erbjuds i L-klass så att säga.

Visst, den ska inte vara lika välbyggd, men ändå, lite bättre går väl ändå? Den här känns mest bara gammal på något sätt, som att tiden sprungit ifrån objektivets utformning.

Nåja, den levererar som synes de senaste dagarna helt okej resultat även om mängden kromatisk abberation stundvis är under all kritik. Tur det är relativt enkelt att åtgärda i modern bildbehandlingsmjukvara trots allt. Skärpan är dock inte mycket att klaga på alls och den presterar ju långt bättre än mitt 24-105mm f/4L vid 50mm i alla lägen.

Jag gillar brännvidden men jag känner ändå att jag vill ha något mer. Kanske Sigma 50mm f/1.4 ART är precis det jag vill ha, trots allt? Eller 35mm-varianten? Eller Zeiss kanske? Beslutsångest var det ja…