Sedan digitalkameran gjorde entré har det här med fotografering blivit väldigt ekonomiskt, inga dyra inlämingar för att få bilderna framkallade och jämfört med filmrullar så är minneskort löjligt billiga i förhållande till hur de kan användas.

Visserligen får man istället nöjet att bekosta sig lagringsutrymme i och utanför datorn för att spara alla tusentals bilder som man gärna tar varje år, men det är ändå långt billigare än att framkalla och sätta in i album.

Nackdelen med den digitala tekniken är dock att man blir ruskigt mycket sämre på att fotografera selektivt, bara ta bilder som faktiskt är värda att sparas. Istället fyller man minneskort och datorer med bilder som ”kan vara bra att ha”, någongång, till något.

Inte heller är man sådär våldsamt duktig på att faktiskt gallra när väl bilderna hamnat på datorn, utan istället sparar man tydligen alla möjliga onödiga bilder, oskarpa, felfokuserade, brutalt felexponerade bilder. Inte tar man tag i det i god tid att faktiskt rensa ut och ta bort sådant som ändå aldrig kommer att komma till användning?

Istället sitter man här med ett bildarkiv om nästan 25 000 bilder som behöver gallras friskt för att bli en smula mer överskådligt!

Så, i brist på annat att göra, i väntan på posten och eventuella besked, så började jag ta tag i just detta med gallring idag. Nu kan jag knappast säga att det är en direkt motiverande uppgift, utan istället hittar man tusen och en ursäkter till att göra annat.

Under tiden man gallrar kan man dock faktiskt hitta ett och annat guldkorn som av någon outgrundlig anledning aldrig sett annat än bildarkivets mapp sedan den togs?

Bilden nedan, som även får avsluta detta inlägg, är just en sådan bild. Tagen under min första runda med det nyinköpta 12-24 mm objektivet i April, men som aldrig sett dagens ljus sedan dess!