Normalt sett såhär års förekommer ett visst uns av bitterhet i denna man, en bitterhet som har med snö, is, kyla och sådant elände att göra. Jag gillar inte längre varken vinter eller snö, till stor del på grund av tidigare års besvär på jobbet under den här säsongen.

Däremot är det ruskigt svårt att klaga när man får en lagom kall dag med strålande varm sol och ett gnistrande vitt snötäcke som bara ligger där det ligger. Igår var det faktiskt en sådan dag, åtminstone till att börja med vilket räckte rätt väl för att bli på en aning bättre humör!

Visserligen var det ett sedvanligt slit för att göra rundgång på ankommande tågsätt, innan allt var fritt från snö och is. Men med detta väl avklarat blev det en helt annan sak, en viss njutning uppstod när solens varma strålar tog sig genom fönsterrutan och man så smått började tina upp igen.

Tåg 363 i väntan på tågmöte i Edsvalla

På färden söderut vankades det sedan ett tågmöte i Edsvalla där än mer chans gavs för att njuta av riktigt vackert vinterväder. Eftersom mötande tåg dessutom var ett antal minuter sent så kunde inte ens jag motstå frestelsen av att klättra ner ur tåget för att ta lite bilder, muppvarning visserligen men då får det väl vara så helt enkelt!

Den här tiden på året, när solen faktiskt skiner, så bjuds det ju på riktigt trevliga fotomöjligheter, något som jag tyvärr inte riktigt nyttjat så väl som man borde gjort, ljuset är ju nämligen helt underbart bra!

Tyvärr varade inte solskenet nämnvärt länge utan strax söder om Grums kom det gråa eländet till moln åter, med vissa spontana glimtar av solen längre ner i landet. Men den lilla stund där man faktiskt kunde avnjuta vintersolen iförd solglasögon, den var guld värd utan tvekan!