ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Månad: december 2012

Ett gott nytt år!

Vill lite kort passa på att tacka alla bloggen läsare, vänner, kollegor och min familj för året som passerat, såhär i de sista timmarna av 2012. Riktigt hur man skall sammanfatta året vet jag ärligt talat inte, för likt alla år har det varit såväl gott som ont, lika bra att lämna det osagt helt enkelt.

Ett stort tack till alla er som råkat ut för ett eller annat spratt, för att ni tar det så väl och för att ni med all säkerhet inväntar en gruvlig hämnd när chansen ges. Jag lovar att inte förändras nämnvärt under 2013 heller!

Fyrverkerier över KarlstadHåller så smått på att förbereda kameran för att så gott det går försöka upprepa fjolårets bild enligt ovan. Återkommer med resultatet nästa år!

Tills dess önskar jag er alla, ett riktigt gott nytt år!

 

Nytt försök

Ja, eftersom det aldrig skrevs något mer om förra lägenhetsvisningen som vi var på i slutet av november så kan man mest konstatera att den lägenheten, den fick vi inte. Exakt varför vet vi inte och eftersom KBABs system för att välja vem av de intresseanmälda som får en lägenhet inte är helt enkelt att sätta sig in i, så har jag inte heller lagt någon energi på att räkna ut varför heller.

Nåväl, man skall inte gråta över spilld mjölk heter det väl? Istället kikade vi in på deras marknadssida under julaftonens kväll för att se om det möjligen fanns något annat intressant istället? Med lite drygt 30 minuter kvar till sista anmälningstid så slängde vi in en intresseanmälan på en annan lägenhet, en 3:a i området Orrholmen här i Karlstad.

Orrholmsgatan 1BSom med allting annat så fanns det ju för och nackdelar med den här lägenheten med, och vi var rent av så duktiga att vi satte oss ned och skrev en plus/minuslista för att hjälpa i funderingarna.

Plus:

  • Utsikten – från vardagsrum och balkong ser man Mariebergsvikens vatten
  • Närmare stan – visserligen högst marginell skillnad men ändå!
  • Nära Mariebergsskogen – kan knappast vara fel!
  • Nära badplats – finns såväl direkt på Orrholmen som vid Mariebergsskogen
  • Öppen planlösning – något vi gillar sedan radhuset i Ekängen, Linköping.
  • Inglasad balkong – till och med Angelika kunde tänka sig överleva där ute.
  • Mindre storlek – 72 m² jämfört med de 84 m² som vi bor på idag, dessutom bättre planerade.
  • Nyproducerat – byggår 2012 och därmed är allt riktigt nytt och fräscht!

Minus:

  • Omgivningarna – delvis åtminstone, granne med Karlstads Elnät är inte helt optimalt.
  • Hyran – 9123 kr/mån plus el och vatten är en del mer än vad vi nu ger!
  • Inget extra rum – därmed inget arbetsrum för mig.
  • Inget badkar – inte ofta det används men när det görs, så är det riktigt härligt!
  • Längre till affär – på gott och ont i och för sig.
  • Mer trafik – Orrholmen avskiljs av en rätt vältrafikerad väg från resten av stan.
  • Längre till dagis – klart längre avstånd än vi har nu, kortare än vi haft förut.

Efter lite olyckliga omständigheter igår vilket gav mig ledigt idag, så fick vi dessbättre tid för att titta på lägenheten idag istället för någon gång i nästa vecka.

Visningen gav helt klart mersmak, Angelika blev speciellt förtjust i en fondvägg i vardagsrummet och jag, jag var mest nöjd med balkongens läge och utsikten. Att det dessutom verkade ruskigt välisolerat och ljust gjorde ju knappast saken sämre heller.

Så, efter lite dividerande fram och tillbaka så kom vi åtminstone överrens om att vara fortsatt intresserade av lägenheten, så återstår att se vad KBAB väljer när svarstiden har gått ut på onsdag.

Blir vi inte erbjudna kontrakt på den här heller så är det väl helt enkelt så, vi bor trots allt rätt bra där vi bor idag och det är bara att fortsätta hålla utkik efter intressanta alternativ.

Bondfeber

I yngre ålder var jag tämligen faschinerad av Bond-filmer, ni vet James Bond, agent 007. Under många år kördes denna filmklassiker på än den ena, än den andra kanalen, en film i taget tills i stort sett alla filmerna körts varvet runt.

En film, om det var “Tomorrow never dies” eller “Världen räcker inte till” sågs till och med på bio i sällskap med en kompis under högstadiet. Detta var dock på tiden när Pierce Brosnan fortfarande spelade 007 då. Därefter tog det slut, när Brosnan slutade som Bond och Daniel Craig tog vid så var det inte fullt lika intressant längre. Alla klassiker och fram tills sista Brosnan-Bond kan man med lätthet se om och om igen, men de nyare har aldrig lockat.

007 logo

Igår var det dock tid att ta tag i den första av tre nyare Bond-filmer, efter att ha noterat att “Casino Royale” gick att hyra via iTunes. Att jag överhuvudtaget ens blev att fundera på det har nog mest med den senaste filmen, “Skyfall” att göra. Den senaste av tre med Daniel Craig verkar faktiskt lite lockande, och skall man se den så skall man se de två som föregått den med, tycker jag.

Så, för 39 kr hyrdes igår “Casino Royale” med herr och fru Ewenson bänkade i soffan. Fru Ewenson tröttnade dock tämligen omgående på denna första av de nya filmer och övergick mer till att titta i telefonen och halvsova under filmen.

Jag kan nog tyvärr inte säga att jag var våldsamt imponerad av filmen heller, utan att kunna sätta något exakt finger på det hela så var det bara inte Bond som man var van med. Lite av en förutsägbar film i allmänhet som inte direkt gjorde mig imponerad eller nämnvärt lockad av att se den igen.

Ikväll var det sedan dags att fortsätta med nästa film, “Quantum of Solace” vilket fortsatte lite där den förra slutade. Den här filmen var dock en något mindre besvikelse och om inte annat så börjar det likna klassisk Bond-film igen. Den här filmen kanske man rent av kan tänka sig se igen, om det inte kostar något åtminstone!

Nåväl, nu är det hela avklarat och nu väntar vi på att “Skyfall” skall trilla in som hyrfilm på ett eller annat sätt, sedan är vi helt tillbaka i form och åter en gång kan man med stolhet uttrycka att man sett alla Bond-filmerna. Inte för att det är mycket att skryta med, men ändå!

God jul!

Julgran skapad av VectorJungle

God jul alla läsare, vänner, kollegor och familj!

Vissa abstinensbesvär…

På det stora hela har jag klarat av det här med att ha bilen avställd under vintern relativt väl, några desperata försök att befria den från sin parkeringsplats har inte skett och något enormt sug för att ge sig ut på vägarna har väl inte heller direkt förekommit.

Åtminstone inte tills för någon dag sedan, när jag av en händelse sprang på ett foruminlägg där någon förvandlat en relativt sliten BMW 523i av E39-kaross till en riktig pärla.

Plötsligt uppstod det där oerhörda suget efter att ta sig an sin egna bil, fixa de mycket små skönhetsfel som finns, putsa, polera och förfina skönheten till att bli just ännu lite bättre!

Rupert i garaget

 

Nu är det ju dessvärre så, att det dröjer ytterligare minst 2-3 månader innan det är dags att väcka törnrosa ur sin skönhetssömn där nere i garaget. Det dröjer länge, länge innan det är dags att göra nästa års första besök vid biltvätten för att spola av lagret damm som samlats ovanpå pärlan och se till att glansen kommer åter.

Därför, så tycker vi just idag extra illa om detta elände till vinter som rasar alltjämt utanför fönstret. Det räcker med snö, vinter, kyla och mörker nu, ge mig soliga och vackra sommarkvällar, ge mig härliga vägar att färdas längs med, ge mig åter denna njutning man finner bakom ratten!

Nytvättad Rupert med sommardäck monterat

Det vore en riktig julklapp, att slippa vintern!

Tänka sig

Jorden gick inte under den här dagen heller, som tur är kanske bäst att tillägga då! Däremot har vi haft en riktigt aktiv dag, på helt annat sätt än vad man gjort sig van med dessutom.

På dagens schema stod det jobb, fast inte vilket jobb som helst utan planerat kamratstödsuppdrag, att medfölja till en rättegång som stöd till kollega som blivit utsatt för hot i sin yrkesroll. Detta var en helt ny upplevelse att överhuvudtaget befinna sig i en rättssal, än mindre under pågående rättegång.

Dessbättre gick allt väldigt bra för våran del, kollegan lämnade ett utmärkt vittnesmål och den åtalade gjorde inga anspråk på att motsäga sig någon del utan erkände utan större omsvep sitt brott. Framförallt är det skönt att se att saker och ting inte stannar vid en polisanmälan och förundersökningar, utan att man faktiskt får tag på den skyldige och att de blir dömda till någon form av påföljd. På det stora hela en stor och viktig psykolgisk vinst för de utsatta kollegorna!

Efter en hälsosam dos lunchbuffé bar det av åter till Karlstad, dessutom betydligt tidigare än vad vi vågat hoppas på inför besöket vid tingsrätten. Detta i sig gjorde även att jag kunde delta vid kvällens planerade julbord med de ST-anslutna här på åkstationen, något jag trodde att jag skulle missa.

Väl hemkommen var det bara att snabbt byta om från uniformsskjorta till något lite mer juligt rött och bege sig åter till jobbet för samling inför kvällens frossande. Platsen för årets julbord blev densamma som förra årets, nämligen Café August inte alltför långt från hemmet.

Som bekant med julbord så innebär det att man äter åt skogen för mycket och detta år var givetvis inget undantag. Därmed sitter man här nu efteråt och mår precis sådär som man förtjänar. Men, det var det väl värt för att få chansen att överhuvudtaget begå något julbord i år!

Nu känns det sådär som att man helst inte vill äta något alls på flera dagar och framförallt, så vill man inte se någon julmat på bra länge! Återstår att se om det slinker ner några köttbullar och en och annan prinskorv på julafton eller ej!

Tacksamt nog skall det nu spenderas ett antal lagar i ledigaste av former, först den 27 december, strax efter lunch, vankas det tjänstgöring igen, innan vi avslutar året med att jobba.

Håller tummarna för att alla kollegor som skall jobba sig genom julhelgen får en lugn och skön helg fri från allvarligare störningar och att avslutningen på 2012 och den stora resevecka som kommer, görs med flaggan i topp!

Mjukstart?

Nåja, ordet mjukstart kanske är en aning överdrivet för att beskriva de inledande dagarna av nya tågplanen, T13…

Den första dagen av T13 spenderade jag på absolut bästa sätt, helt ledig! Istället var det dag 2, d.v.s. måndagen som fick bli min första dag, och hur gör man då detta på bästa vis för att jämföra? Jo, man kör en repris på ungefär samma tur man hade som avslut på T12 så klart!

Därmed var det till att vakna tidigt och befinna sig på jobbet kl 05.50 för att därefter ta en sväng till Stockholm med Värmlands eget direkttåg, med sista uppehåll i Degerfors innan Stockholm C.

Man kan väl säga att det gick halvhyffsat åtminstone, trillade in 5 minuter efter tiden på Stockholm C efter lite bekymmer med halka och andra tåg ivägen av och till. Därefter blev det till att lite raskt byta fordon då mitt skulle vända till Göteborg och det som kom från Göteborg skulle till Hagalund.

Här hann jag nästan ta mig till Hagalund, men strax innan Solnatunneln blev det allt spänningslöst och det var bara att stanna till vid första bästa signal och söka orsaken till detta. Fick information om att det var räddningstjänsten som begärt spänningslöst p.g.a. brand i Hagalund och det var därmed bara att konstatera att detta skulle ta lång tid.

Rullade fram till tunnelmynningen i Solnatunneln och stannade där, för att kunna avnjuta någon form av dagsljus åtminstone. Därefter var det bara att ta ner och avaktivera tågsättet varpå alla batteriförsörjning bröts för att kunna få liv i maskineriet igen så småningom. Roade mig även med en promenad längs med tågsättet för att tömma hela tågsättet på färskvatten för att undvika frysning i vattenledningarna, i fall stoppet skulle bli långvarigt. Detta ska visserligen ske per automatik innan batterierna blir för dåliga, men ibland är det skönt att göra vissa saker manuellt i förebyggande syfte!

Vy från Solnatunneln

Efter sisådär 1,5 timme i ovisshet så gick signalen framför mig om till grönt och strax därpå ringde telefonen med meddelandet om att det nu åter fanns spänning i kontaktledningen. Dags för projektet att få liv i maskineriet igen, på med batteri, aktivera hytten och dra igång tryckluftssystemet. Tack vare en snabb avställning så gick detta helt och hållet smärtfritt och efter en lagom lång stund med laddning av tryckluften kunde jag rulla in i Hagalund.

Tyvärr kom jag bara två signaler till innan det återigen blev stopp, denna gången på grund av alla köer som det långvariga stoppet orsakat. Nu började det dessutom bli en aning besvärligt för mig att hinna med min retur till Karlstad, tiden började rinna iväg ruskigt fort!

Till slut fick jag dock tillstånd att lämna mitt fordon där det stog och ta mig fortast möjligt in till Stockholm C för att därifrån köra mitt nästa tåg åter till Karlstad. Bara att återigen plocka ner allt och bryta batterierna i fall att det skulle bli spänningslöst igen innan någon ny skulle hinna ut till fordonet.

En taxiresa och en snabbrast senare kunde jag dock kliva ombord det SJ 3000-tåg som skulle köras hem mot Karlstad, min premiärtur på vårt nya fordon. Efter lite snabb påfyllning av matvaror till bistro och 1a klass kunde vi till slut lämna Stockholm, tyvärr då drygt 20 minuter sent.

Färden hem flöt sedan så fint så, denna nya arbetsplats skötte sig mycket väl under färden hem. Förseningsminuterna kördes in så gott det gick och till slut kom vi till Karlstad 8 minuter efter ordinarie tid, helt okej under omständigheterna ändå!

Igår var det då dags för dag två i denna nya tågplan, körning till Stockholm, ett varv på Uppsala och sedan övernattning och returresa idag på morgonen. Den här gången började det dessutom riktigt bra, var i rätt tid hela vägen till Södertälje, där vi rent av var 6 minuter före tiden vid ankomst.

Men säg den glädje som varar, lagom när det är dags att stanna ringer DLC Stockholm och meddelar att det är växelfel mellan Södertälje och Flemingsberg, vi blir ståendes tills vidare, ingen prognos att ge.

Det är alltid lika intressant att försöka inge någon form av hopp när man skall ropa ut eländet i högtalarna ombord, det är liksom lite svårt att bygga något på orden “ingen prognos”…

Tyvärr tog det allt sin stund, först över en timme senare kunde vi fortsätta färden mot Stockholm och detta dessutom kryddat med att behöva passera en signal i stopp och manuellt kontrollera att växlarna framför tåget ligger rätt. Från 6 minuter tidig till 70 minuter sen, bara sådär.

Inte blev det heller mycket bättre till Uppsala-varvet, tågsättet kom iväg sent från vagnhallarna, gick 10 minuter sent från Stockholm, fastnade bakom andra tåg och trillade in i Uppsala 13 minuter efter tidtabell. En snabbvändning senare gick vi åtminstone på tid, och var fortsatt på tid fram till efter Märsta. Åter en gång var det dags för växelfel och ännu en 10-minutersförsening, frustrerande var ordet!

Till Hagalund kom jag till slut åtminstone på tid och kunde avnjuta min nattvila utan besvär, alltid något en dag när inget tycks vilja vara på ens sida.

Till morgonen var det då dags för lite mer SJ 3000-körning i tåget hem. Efter en något kylslagen promenad ut på bangården var det bara att snyggast möjligt häva sig upp på tåget och aktivera upp hytten. Såg till att göra mig ordentlig hemmastadd där i den datoriserade arbetsmiljön och begav mig ner mot Stockholm C.

X55 3346 i Hagalund

Efter några inledande meningsskiljaktigheter så började jag och tåget komma allt bättre överrens varpå  körningen hem till Karlstad gick mycket smärtfritt förbi. Rättidigheten var det inget att anmärka på och allt eftersom färden gick kom man allt mer fram till hur man snyggast kör detta mycket pigga och trevliga tåg.

Till Karlstad kom vi dessutom 5 minuter före ordinarie tid, en klart välkommen bonus efter några struliga dagar bakom sig. Lämnade över tåget till kollegan som skulle mot Stockholm och vandrade hem i solskenet.

Nu vankas det ledigt resten av den här dagen såväl som i morgon. På fredag-lördag är det Göteborg som gäller och helgen avslutas med buffé i Arvika på söndag. Blir klart spännande att se hur denna tågplan utvecklar sig, de tåg jag har kört har haft rimliga körplaner, men det verkar som det finns andra som haft det värre!

Exit T12

Så var då ännu en tågplan till ända, i och med dagens tur så har jag kört klart på tågplanen som kallats T12, helt och hållet sista dagen på denna tågplanen är i morgon, men då ska jag vara så ledig som man bara kan bli!

Min sista dag på T12 blev ju inte riktigt helt enligt den ursprungliga planen, det kan man ju inte säga. Mitt ordinarie tåg blev inställt, fick köra nästkommande tåg till Hallsberg och därefter passåka sista biten mot Stockholm för att därefter köra åter till Karlstad igen.

Klargöring och framväxling av tågsätt gick fint, den sedvanliga tågkön mellan Karlstad och Kristinehamn tog därefter vid och tack vare denna fick vi oss en försening att köra ikapp. Detta var dock till största del åtgärdat när jag lämnade över till nästa förare i Hallsberg.

Avnjöt sedan passresa i godan ro bland kollegorna på färden mot Stockholm, något som flöt alldeles utmärkt tills strax innan Gnesta, då föraren som bytte av mig ropade ut i högtalarna att man var tvungen att stanna till vid plattformen i Gnesta för att undersöka en större läcka i tryckluftssystemet.

Erbjöd mig givetvis omgående att hjälpa till och fick då till uppdrag att gå längs med tågsättet för att lyssna efter luftläckage under tiden som föraren felsökte i maskinrummet. Detta uppdrag kan man knappast kalla för tidsödande då det helt enkelt räckte med att öppna ytterdörren på vagnen jag befann mig i för att omedelbart kunna konstatera att luftläckan fanns direkt under denna vagnen.

Försökte lite snabbt hitta mer exakt varifrån det läckte, något som dock visade sig smått omöjligt eftersom ljudnivån inte var att leka med. Det var helt enkelt bara att retirera in i tåget för att inhämta en uppsättning hörselskydd och dessutom meddela föraren var felet fanns.

Efter en del krypande runt omkring och in under vagnen kunde läckaget lokaliseras och efter lite pillande även tätas. Troligen handlade det helt enkelt om att någon större isklump lossat, studsat och slagit till en luftkran undertill tåget, varpå en stor mängd luft försvann från systemet.

Tågreparation i Gnesta

Med detta åtgärdat så gjorde vi även ett nytt bromsprov för att se så allt fungerade normalt, alltid en bra tanke efter att ha haft någon form av större bekymmer med tryckluftssystemet! Efter dryga 15 minuter kunde vi lämna Gnesta och fortsätta färden mot Stockholm C utan ytterligare besvär.

Framme i Stockholm skulle sedan tågsättet vidare till Hagalund för att snabbvända, men eftersom det tycktes vara en SÅN dag idag, så kom det givetvis inte så långt, endast lagom ut till serviceplattformen vid Norra bantorget innan färden tog stopp igen. Denna gången var det ett annat tåg som gått med hjulskada framför, vilket gjorde att man var tvungen till att inspektera spåret innan full trafik kunde tillåtas.

Eftersom just vårt tågsätt skulle snabbvända var det lika väl att konstatera att det var helt enkelt bättre att vända direkt där och då, för att undvika ytterligare förseningar. Därmed blev det helt enkelt till att göra en rundgång på tågsättet direkt där och då, något som alltid tar en stund såhär års då en hel del snö och is fastnar på olämpliga ställen.

Att därefter försöka ta sig ner från serviceplattformen till ett spår att kunna avgå från visade sig vara lättare sagt än gjort, med gott om ankommande tåg som upptog alla spåren som vi kunde nå från vår plats. Till slut kom vi dock iväg om än dryga kvarten sena.

Vackert vinterväder i Södermanland

Hemresan flöt därefter på i hyffsad ordning, förseningen ökade först något, för att minska något och till slut landa på 6-7 minuter efter tidtabell till Karlstad, inte bra, men får duga med tanke på omständigheterna!

Nu ser vi fram emot starten av nästkommande tågplan, T13 som medför motorvagnskörning på många tåg, vilket latmasken inom mig uppskattar högt! Blir även klart intressant att se hur överbelastningen av det värmländska enkelspåret ter sig till nästkommande år, ny tågplan, nya utmaningar!

Men först, ledig helg!

Dagen efter

Gårdagen får väl närmast falla in under kategorin “Dålig dag för järnvägen”, minst sagt! Ett ordentligt snö och blåsväder över huvudstaden ställde till det ordentligt i trafiken, den här gången såväl tåg-, buss-, flyg- och biltrafiken. Ett antal tåg kom till Stockholm, betydligt färre lämnade staden, något som inte direkt främjade övrig trafik i landet.

Detta var i sig inget som drabbade mig nämnvärt, jag avnjöt en reservtur hemma i Karlstad som mest spenderades nyfiket ombord på den X55 – SJ 3000 som befunnit sig i Karlstad under veckan för vår kompletterande utbildning inför kommande trafikstart med dessa på söndag. Denna nyfikenhet resulterade visserligen även i ett framträdande i såväl Värmlands Folkblad såväl som att man skymtat förbi på såväl regionala sändningar hos såväl SVT som TV4.

Denna dagen till ära var det meningen att det skulle vara en ledig dag, men eftersom gårdagens oväder ställde till det en aning med såväl personal som fordon på firman så frågades det snällt igår eftermiddag om jag kunde tänka mig att jobba lite extra idag, och visst kunde det passa.

Dagens gnetpass bestod dessutom av tämligen lättarbetad tur, klargöra en Regina, köra tåg 351 Karlstad – Trollhättan, åka passresa hem igen, allt på fullt betalt tid så klart!

Visserligen var det ingen höjdare att pulsa sig genom snödrivor på promenaden genom staden vid 04.30-tiden i morse, verkligen inte, förbannat kallt rent av! Dessutom kan man inte förneka att viss oro över att behöva sopa varenda växel på sträckan infann sig, en oro som visade sig vara högst överdriven.

Istället flöt allt på väldigt väl, det enda värt att anmärka på var dålig bromsverkan på grund av rådande väderlek, något som klart begränsade framfarten och topphastighet runt 100-110 km/h fick duga för dagens äventyr. Ingen större katastrof i sig, vi rullade in i Trollhättan sådär 6-7 minuter efter ordinarie tid och alla resenärerna fick förflytta sig till bussarna inför resterande resa mot Göteborg.

Jag i min tur gjorde mig hemmastad i 1a klassavdelningen på tåget, inväntandes hemresan som skulle bli nära 4 timmar senare. När solen väl behagade sig över horisonten var det dock inte alltför tråkig utsikt, de senaste dagarnas snöfall har gjort det hela en uns vackrare, det måste man säga!

Vackert vinterväder i Trollhättan

Däremot kan man inte direkt säga att tiden gick nämnvärt fort, alla försök att somna gick om intet, istället fördrevs tiden bäst med telefonen i handen, surfande, Twitter, Facebook, instagram, you know the drill…

Men, hem kom man till slut, även det på samma smärtfria vis som på vägen ner. Somnade därefter en stund i soffan här på eftermiddagen, tog igen någon timmes välbehövlig sömn innan man orkade med att ordna mat för dagen.

I morgon vankas det jobb igen, dock inte helt enkligt plan, vissa följdverkningar från gårdagen finns det fortfarande. Mitt ordinarie tåg mot Stockholm blev inställt, istället får jag köra ett något senare tåg till Hallsberg, åka passresa mot Stockholm för att där köra mitt ordinarie tåg hem igen.

Återstår att se vad morgondagen bjuder på, förhoppningvis har man fått ordning på infrastrukturen ordentligt i Stockholm och längs med vägen, känner inte riktigt för att fastna någonstans, det vankas nämligen ledig helg när jag väl är åter i Karlstad!

Äntligen!

Efter sånär en månads väntan, 6 november till 4 december, så ringde postmannen äntligen på dörren idag! Med sig hade han en diskret liten brun låda som efter id-kontroll och signering räcktes över till mig. I denna lilla diskreta bruna låna låg något väldigt efterlängtat, nämligen min nya iPhone 5!

iPhone 5 svart

Det tog allt sin lilla tid, och under väntan så blev det som bekant även en iPhone 4S inbytt för att klara den värsta abstinensen!

Helt lätt blev det dock inte, hade i förväg beställt hem ett nano-SIM, en ny, ännu mindre variant av SIM-kort. Trodde jag åtminstone. När det väl var dags att installera SIM-kortet i telefonen kunde jag kallt konstatera att det inte var ett nano, utan ett micro-SIM som skickats ut från Telenor!

Blev till att för andra gången denna dag klänga på sig allt vad vinterkläder heter och bege sig ut på en rask promenad ner mot staden och närmaste Telenor-butik. Väl där kunde problemet dock snart lösas och jag kunde vandra hem med rätt storlek på SIM-kort!

Men, nu är allt frid och fröjd här hemma, alla obligatoriska appar är installerade, ringsignaler, smsljud och annat skoj är inställt och klart, nu återstår bara att njuta av att än en gång vara åter i sekten Apple!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén