ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Månad: maj 2012

Dags för skolbänken igen

Ja, åtminstone för en kort tid då, det är dags för nästa omgång fordonsutbildning med start i morgon, denna gången är det X52E eller som den är mer känd, Regina, som står på schemat!

Regina nr 9079 med SJ logotyp

Regina nr 9079 med SJ logotyp

Så i morgon bitti bär det av mot Göteborg för att avnjuta fyra dagar teori, fyra dagar praktikåkning och därefter fem egna turer innan jag kan bocka av ännu en fordonstyp att vara behörig för. Dessa nya X52E kommer dessutom med utrustning för det nya signalsystemet ERTMS, vilket ger en klart annorlunda upplevelse mot tidigare fordonstyper.

Det skall bli klart intressant att se den nya förarpanelen på riktigt, jag har sett en variant av den redan i form av en simulator på VTI, men detta lär vara lite annorlunda!

Luftat kanonen

Ja, med kanon så menar jag då mitt Sigma 150-500mm som införskaffades i samband med köpet av min Nikon D7000 tidigare i år. Detta objektiv köptes mestadels med flyg/tågnörderier som huvudsyfte, men i två dagar, eller mer korrekt, två kvällar, så har jag även placerat mig på balkongen med hela köret monterat på stativet.

Nu skulle detta ju kunna misstolkas en aning, jag har alltså inte spionerat på grannarna i slutet av gatan med hjälp av detta, utan istället är det naturens skådespel som dokumenterats, för i dagarna två har vi bjudits på vackra solnedgångar vilket sedan länge har varit ett av mina absoluta favoritmotiv!

Solnedgång söndag 20/5 2012

Solnedgång måndag 21/5 2012

Man kan knappast klaga på förutsättningarna här, dels att vi bor så pass högt som vi gör, dels att det är rätt tid på året för att solnedgången skall ligga rätt bland alla hus, dels att min kamerautrustning medger sådana här bilder!

Till sommaren hoppas jag starkt på att förutsättningarna för något jag väntat i flera år på skall sammanfalla, nämligen ett nattligt åskväder en natt när jag faktiskt kan vara vaken och dokumentera det hela!

Den som väntar på något gott..!

En liten omväg

Igår var det tågkörardag igen, en inte alltför vanlig dag på senare tid, allra helst inte på linjen mot Göteborg som jag inte besökt på en månad eller sådär! Detta råkar ju även vara en rätt trivsam liten sträcka att köra på, tämligen avslappnat och bra med en ordentlig rast i Göteborg innan man spakar hemåt igen.

Färden ner till Göteborg flöt på alldeles utmärkt, njöt av det soliga och fina vädret som Värmland bjöd på, strax före Mellerud åkte vi igenom den första ordentliga regnskuren som lämpligt nog upphörde strax före plattformen och därmed inte förhindrade den obligatoriska kaffeleveransen.

Ankom Göteborg i rätt tid, avnjöt lite promenad i det kylslagna vädret och därefter god matlåda med flintasteksrester, något som faktiskt fungerade riktigt bra även uppvärmd!

Tågsättet för hemresan ankom i rätt tid och jag tog plats i mitt lilla lok och förberedde mig inför färden norrut igen. Strax innan avgångstid fick jag veta att vi skulle invänta ett något sent anslutande tåg, men vi fick vänta max 5 minuter hette det. Inga problem i sig, 5 minuter kör man ikapp utan större besvär på den banan.

Problemet när det anslutande tåget ankom till spåret bredvid vårt var dock ett annat, tågsättet var nämligen en aning för långt för sitt spår, vilket gjorde att vår avgång blockerades helt och hållet istället, inga 5 minuter här heller.

Göteborg C med för långt tåg 107 på spåret intill

Efter lite kvick växling kunde dock tillräckligt många vagnar från det ankommande tåget släpas bort och lämna fritt för såväl köande ankommande som avgående tåg, däribland oss. Till slut blev vi då dryga 15 minuter sena från Göteborg, vilket ger lite mer att bita i, men ändå ingen katastrofal försening.

Flöt på fint med effektiva uppehåll i Trollhättan och Öxnered och istället för det ordinarie tågmötet i Brålanda blev det istället stopp i Frändefors. Mötande tåg rullade förbi och vi gjorde oss redo för att fortsätta jaga ikapp förseningen norröver när telefonen ringde istället.

På andra änden var det DLC Göteborg som meddelade att ett godståg hade kört förbi en signal i stopp och dessutom kört sönder en växel i samma veva, stod därmed en aning i vägen sådär uppe i Erikstad strax söder som Mellerud, vårt nästa uppehåll. Vi var båda tämligen överens om att det var kort sagt kört, det här kommer ta tid!

Istället för att jaga tid var det bara att ställa in sig på en rundgång med lok och att återvända till plattform i Öxnered för att underlätta kvällens fortsatta färd, ska man bussersätta gör man det betydligt lättare vid plattform än i naturen, något som alla inblandade parter dessbättre instämde med!

Skymning i Frändefors

Sagt och gjort, hängde av loket, växlade runt mig till andra sidan, hängde på och bromsprovade hela rubbet i väntan på att få ett nytt tågnummer att köra på tillbaka till Öxnered, en stundvis negativ del med järnvägen är all byrokrati som gör att det ibland kan ta en onödigt lång stund för att göra något som i teorin är väldigt enkelt.

Eftersom det även blivit bestämt att jag skulle ta med mig hela tågsättet på en sightseeing runt Vänern för att allt skulle vara på plats i Karlstad tills morgonen efter, så gjorde jag även tillräckliga efterforskningar för att kunna köra den nya rutten som efter Öxnered skulle ta oss via Herrljunga och Laxå till Karlstad.

Strax innan vi rullade in i Öxnered kom dock beskedet att det var svårt att få tag på bussar, endast en endaste buss med chaufför gick det tydligen att hitta denna kväll, vilket då skapade en hel del problem eftersom en buss inte riktigt kan ersätta ett välbokat tåg!

Ny plan fick istället bli att de som skulle till mellanliggande stationer fick åka med bussen, och de som skulle hela vägen till Karlstad skulle få åka med tåget på sightseeing i västsverige.

Väl framme i Öxnered blev det ännu en rundgång för att kunna få loket i rätt ände inför färden mot Herrljunga. Därefter blev det lite backande med hela tågsättet för att kunna komma in på rätt spår och svänga till höger, ut mot nya äventyr!

Det var rätt intressant körning i sig måste jag säga, skarvspår och endast 50 km/h tillåtet för vårt loktåg en lång bit av färden, inte riktigt de förutsättningarna man är van att jobba med. Ett solklart tecken på hur nerprioriterade vi var kom i Vänersborg, när till och med båttrafiken hade företräde framför oss.

När vi så småningom kom till Herrljunga var klockan bara en hårsmån före midnatt och det var ännu en gång tid för rundgång, eftersom loket nu åter en gång var i fel ände i förhållande till den tänkta färdriktningen.

Efter rundgång, toalettbesök och hämtning av helt egen kaffetermos med tillhörande snacks så gav vi oss iväg norrut längs med västra stambanan för att på denna väg försöka ta oss till Karlstad. Dessbättre så var detta även sista rundgången som skulle klaras av för kvällen, eftersom Laxå erbjuder triangelspår med möjlighet att ta sig till Värmland från alla håll och kanter.

Efter några tåg före och ett eller annat spontant tågmöte så kunde vi till slut rulla in på Karlstad C kl 02.29, viss skillnad mot ordinarie tiden 22.00 men ändå, det blev tåg hela vägen även om det nu var med en omväg på 15 mil eller så!

Släppte av alla trötta och slitna resenärer, plockade ihop allt och växlade undan tågsättet så fort allt annat var klart, ställde av, skickade upp väskan på kontoret och delade sedan taxi hem med kollegan från kiosken ombord. Landade till slut i sängen omkring 03.30, en aning sliten efter en lång dag! Dessbättre (?) så var reparationerna av den sönderkörda växeln inte klara tidigare än vid 05-tiden på morgonen, så allt slit var åtminstone inte i onödan!

I morgon har jag samma tur och samma tåg igen, jag hoppas dock på en aning mer strulfri tågföring med mindre omvägar och mer rättidighet…

Ålderstecken

image

Tack för påminnelsen Transportstyrelsen, verkligen, jag som nästan hade lyckats förtränga min åldersnojja..!

Premiärlejon!

I lördags var det dags att gå på premiär, och inte vilken premiär som helst heller, utan premiären för en ny svensk racingserie, TTA – Elitserien i Racing!

TTA..?

I TTA – Elitserien i Racing tävlar de snabbaste förarna och de största teamen i nya och häftiga racingbilar med hybridmotorer på över 400 hästkrafter.

Eller kort sagt, jävligt häftiga racerbilar med karosser från Volvo, Citroën, SAAB och BMW beroende på vilket team det handlar om. Bilden nedan visar exempelvis Thed Björk och Volvo Polestar Racings S60 i TTA-utförande, med en grymt läcker färgsättning dessutom!

Polestar Volvo S60 TTA

Förutom själva TTA-bilarna i sig tävlas det även med Fiat 500 Abarth i Trofeo Abarth Sweden, läckra små Radical racers, GT Cup med Porsche 911 GT3-Cup samt Swedish GT med en blandning av GT-bilar såsom Porsche 911, Ferrari 430/458, BMW m.fl., varav främst den sistnämnda kategorin erbjuder en underbar ljudupplevelse under såväl kval som race!

Lämpligt nog gick premiären för TTA på Karlskoga motorstadion vilket är endast dryga 7 mil från min kära hemort, så i sällskap av kollega med sambo så begav vi oss österut i lördags morse, för att avnjuta en dag med racing.

Dessvärre så erbjöd vädret inte direkt någon njutning, småkyligt och med ständigt regn i luften så kom vi till banan, parkerade min kebabsläde och promenerade ner till själva området för att se vad som erbjöds för stunden.

Lagom när vi kom dit höll man på i sluttampen med kval till Trofeo Abarth Sweden vilket kanske inte var dagens mest intressanta händelse. Istället gled vi mest runt och kikade på allt möjligt som hände i depåtrakten, allra helst då de utställda BMW-bilarna av fint slag samt de Porsche 911 som rullades ut från besiktningen.

Hittade iväg till trakten av depåutfarten lagom när det började bli dags för kval med Radical och deras klart läckra små bilar, eller vad sägs om 600 kg bil med 210 hk stark motor!?

Avnjöt lite motorljud från depågatan och än bättre, start/mål-rakan allt medan kvalet flöt på för fullt. Efterföljande kval skulle visa sig vara för Swedish GT vilket gjorde att depån nu fylldes av allsköns välljud, man kunde riktigt mysa sig varm när en hoper Porsche- och Ferrari-motorer varmkördes inför kvalet!

Att stå vid start/mål-rakan när dessa underbara GT-bilar kom farandes var riktigt riktigt gôtt faktiskt, allra bäst motorljud just där stod nog faktiskt bil #41 för, en Aston Martin Vantage som med ett dovt mullrande drog förbi i duktig fart bortanför staketet.

Denna plats bjöd även på fin utsikt när det väl blev tid för TTA-kvalet också, se dessa bilar in action på riktigt för första gången och det dessutom på riktigt nära håll.

När alla var kvalade och klara blev det dags för lite lätt lunchpaus, komplett med rätt häftiga köer till varje tillgängligt matställe längs med banan. För egen del fick det bli en lagom flottig hamburgare som intogs under en promenad runt i området.

Racen inleddes sedan med en lagom stor dos Porsche 911 i GT-Cup och man fick kämpa en aning för att hänga med, det är så lagom lätt att göra det i verkligheten, på plats på banan där man inte riktigt har tillgång till all fin grafik man är van med från att ha sett racing på TV..!

Därefter följde racen med Radical och Abarth-bilarna innan huvudrätten, TTA-racet!

Även om racen överlag inte bjöd på så fantastiskt många omkörningar eller annan hård kubbning för platser, så var det ändå riktigt läckert att vara på plats, njuta av ljuden och synen av bilarna. I TTA-racet var det dessutom väldigt spännande att se den oväntade pole-bilen behålla och kämpa för sin ledning hela racet igenom.

Dagen avslutades sedan med en timmes race i Swedish GT, ett race som i min mening faktiskt erbjöd härligast ljud för dagen, allra helst bil #11, en Ferrari 430 som sköt av ordentliga smällar från avgassystemet varje gång det växlades, en närmast pervers njutning för en annan som är svag för Ferrari!

Allt som allt var det en riktigt trevlig dag, även om vädret inte riktigt samarbetade med oss besökare eller arrangörer. Måste säga att det gav riktig mersmak för att besöka fler lopp, och då dessutom orka ta med den stora kameran och inte bara den lilla!

Dessvärre, så körs nästa race på Anderstorp den 2a juni, vilket infaller på min jobbhelg och som därmed gör det svårt att följa. Förhoppningsvis infaller åtminstone nästa race på Karlskoga under ledig helg, för det känns just nu väldigt troligt att det blir ytterligare minst ett besök på en TTA-helg den här sommaren, antingen då i Karlskoga eller i Göteborg på deras stadslopp!

Det blev några bilder och ett filmklipp, som finns att beskåda på Flickr respektive YouTube för den som inte fått nog av all text. I övrigt vill jag rekommendera ett besök på din närmaste TTA-helg, gillar man motorsport så är det värt besväret enligt min mening!

Att äta pizza i Nässjö

Igår var det då dags att ta plats i bilen, spänna fast sig ordentligt och dra på roadtrip, mot Nässjö för att käka pizza! Det var alltså slutligen dags att göra verklighet av den helt galna idén som kläcktes via Twitter nyligen, och som jag skrev om den 25 april.

Rullade ut från ett smågrått Karlstad strax före 9 på morgonen med siktet ställt österut, färden till Nässjö skulle gå via Laxå-Askersund-Mjölby-Eksjö, dels för att det inte skiljde sig nämnvärt längdmässigt jämfört med att åka mellan sjöarna, dels för att kunna hämta upp en del av sällskapet i Mjölby. Att det dessutom var en mycket trivsam körupplevelse att köra mellan Laxå och Askersund gjorde ju inte direkt saken värre heller!

Passade på att göra ett depåstopp i Askersund också, lite toalett, lite mer kaffe och en biltvätt på det, dagen till ära, innan färden fortsatte söderut på Rv50, en stundvis nära pinsamt dålig väg med tanke på mängden trafik!

Gled igenom Motala med en uns av nostalgi i tankarna och gled vidare mot Mjölby i det öppna landskapet. Dessbättre så hade vädret förbättrat sig markant redan i trakterna av Kristinehamn, och övervägande del solsken gjorde resan riktigt trivsam!

Hämtade upp sällskapet i form av nybakad lokförare vid stationen i Mjölby och ner mot mörkaste Småland och den hägrande pizzan. Väl framme i Nässjö mötte vi upp vårt sällskap som kom farandes från Stockholm, väntade in en lokal guide och försökte sedan bestämma vart vi skulle äta!?

Till slut blev det Pizzeria Pinocchio på Rådhusgatan och problemet flyttades över till VAD för pizza som skulle sättas på prov!?

För egen del fick det bli HAMMARE á 70 kr som lät alltför charmigt lockande komplett med kebabkött, pommes och kebabsås, jag menar, hur skulle det kunna gå fel!?

Resterande delar av sällskapet beställde sina egna val och vi slog oss ner till bords för att ivrigt invänta resultatet! Eftersom jag tydligen beställt mest omständlig pizza så fick jag vackert vänta till sist, men det vart det värt faktiskt, för in kom en delikat skapelse och landade framför en lagom hungrig mig!

Pizzan HAMMARE

 

Det är alltid svårt att bedömma huruvida något är godast eller ej, allra helst när man inte äter det sådär jätteofta, för att inte nämna hur extremt sällan det är jag äter pizza med samma innehåll på som föregående gång. Men för att komma med någon form av betyg så kan jag helt klart säga att den här pizzan var god, riktigt god faktiskt! Väl värd sina 70 kr i pris om man ser till pizzan som sådan! Räknar man på hela resan i sig hamnar väl snarare priset på omkring 800 kr för just den här pizzan, vilket må hända gör det en aning svårare att säga att den var värd det i sig.

Däremot kan jag utan tvivel säga att hela grejen i sig, roadtrippen, vansinnet, sällskapet, lätt gjorde det värt pengarna och tiden! För min del skulle jag utan tvivel göra om det igen, en helt galen och onödig resa, men ändå så jävla kul på sitt sätt!

Efter maten kunde vi ändå inte motstå en stunds osundt tågmuppande innan det var dags att rulla hemåt igen, om inte annat så för att ge hela resan ytterligare lite mer syfte. Dessvärre erbjöd varken Nässjö eller lördagen som dag nämnvärd trafik, så när klockan närmade sig 16 var det istället dags att packa in sig i bilarna och bege sig ut på vägarna igen.

För hemresan valde jag att ta vägen mellan sjöarna, först från Nässjö till Jönköping där jag gjorde sällskap med bilen på väg mot Stockholm. Jag har tidigare åkt in i Jönköping från såväl Göteborgshållet via Rv40 såväl som via E4an och båda vägarna erbjöd fina vyer och man kan ju knappast säga att man blev besviken på att anlända via Rv 31/40/47 heller, majestätiska vyer även från det här hållet!

Från Jönköping blev det till att följa Rv26 åt nordväst, först via Skövde där nästa depåstopp avhandlades med toabesök, kaffepåfyllning och en lätt bensträckare i allmänhet för att klara av den avslutande delen på färden i bästa stil.

Landade till slut hemma i soffan strax före 20 på kvällen efter en härlig dag längs med det svenska vägnätet, en bit över 60 mil körda totalt sett och allt avklarat utan besvär! Ett gott betyg till min kära BMW som uppförde sig utmärkt hela dagen.

Därmed var då även första delen av Matresan 2012 avklarad, frågan är vad som kommer härnäst, redig köttbit hemma i Karlstad, lagom stor hamburgare i Göteborg eller en sjukt stor hamburgare i Ytterån..? Fler tips och förslag annars?

En natt i Oslo

Lite sådär lagom sent om sider kommer en uppdatering om vad som hittades på i helgen som gick, en helg då vi dessutom var barnlediga!

Vad gör man då när man får chansen till flera dagars ledighet från såväl jobb som barn?

Ja, normalt sett så brukar vi ju mest parkera oss riktigt gott i soffan, frossandes på onyttigheter och med mängder av film och annan underhållning på dumburken, men inte den här gången!

Istället passade vi på att ta ut bilen på lite av en roadtrip, en färd som styrdes västerut mot vårt kära grannland, mot Oslo!

Norska flaggan

Vi bokade in oss för en hotellnatt på Scandic Edderkoppen i centrala Oslo, med lagom gångavstånd för att kunna ta oss runt i staden, packade väskan, petade in adressen i vår lånade GPS och gav oss iväg med bilen!

Dagen till ära hade vi belönats med strålande vackert vårväder och färden flöt på utan problem, en vägtullstation alá 25 NOK passerades och snart nog var vi framme i Oslo. Här började dock den spännande biten, att hitta från infarten i Oslo till vårt hotell!

Man skulle kunna tänka sig att det vore rätt enkelt med hjälp av en GPS som assisterar, och det vore det säkert, om inte hela Oslo vore en enda stor byggplats då. För att förhöja spänningen ytterligare så var det dessutom ytterligare störningar tack vare att Sentrumsløpet skulle gå av stapeln, vilket gjorde att så fort GPSen sa sväng åt något håll, så stod där en förbudsskylt av något slag..!

När vi väl kom till rätt gata enligt GPSen, efter en hel del väl valda ord och lite lagom med snurrande, vändande och skyltignorans så var vi en aning förvirrade, vart är Scandic-skyltarna, vart är vårt hotell..?

Ytterligare en stund senare, tack vare Google Maps på telefonen så hade vi till slut hittat rätt, det visade sig att vår GPS inte riktigt visste vart St. Olavs Plass 1 var sådär, utan pekade bara en aning fel…

Efter att ha vilat en stund på hotellrummet så begav vi oss ut på långpromenad i solskenet, förbi slottet och slottsparken, ner till Aker brygge, runt i och omkring Akershus festning, ner till Operahuset i Oslo som är ett riktigt läckert bygge innan vi vände åter mot hotellet via centralare delarna av staden.

Därefter blev vi lite lagom lata sådär, och middag fick det bli i hotellets egna restaurang, vilket förmodligen var en rätt bra idé det med, i och med att vi hade en värdekupong á 50 NOK i kombination med 20% rabatt på maten under helger, vilket gjorde att kvällens middag “endast” gick på 343 NOK, en förmodligen ganska billig kväll jämfört med vad det kunde ha blivit!

Väl tillbaka på hotellrummet så somnade vi riktigt gott i sällskap av någon film på TVn, lite lagom trötta efter en lång dag!

Måste ändå säga att Oslo är en riktigt härlig stad, och att vi definitivt kommer att åka tillbaka dit när chansen ges! Däremot så bör man inte under några som helst omständigheter köra bil i den staden, absolut inte! Fast det gäller väl i och för sig vilken större stad som helst…

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén