ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Månad: mars 2011

Dagen då vi nästan köpte en BMW!

BMW Logotyp

Ja, denna följetång som kallas för “Joakim och de eviga valen mellan bil, vilken bil eller ingen bil” tog en liten ny twist igår, jag har ju tidigare i samband med Karlstadsflytten funderat så smått på om detta med familjens bil, en Saab 9-5 -02 SportCombi som nu legat på blocket ett tag med varierande intresse.

Funderingarna gjorde i vart fall gällande om man skulle ha bil alls när man bor såpass centralt som vi gör, eller om det räcker med att hyra de gånger man behöver åka någonstans? Tankarna finns i vart fall fortfarande där, men har blandats ut lite med andra teorier, nämligen att försöka byta in bilen mot en billigare bil och på så vis minska lånet jag har i vart fall.

Fast kom nu inte och tro att lilla Joakim har blivit helt och fullkomligt förståndig, det vore ju tråkigt…

Som ni vid det här laget kanske har funderat ut så har vi alltså varit och kikat på en BMW, en 523 iA Touring av årsmodell 2000 med stadiga 16 600 mil på mätaren, som hittat alltså. Hur underligt det än kan verka ligger alltså denna lägre, om inte helt ändamålsenligt lågt i pris jämfört med vår Saab, och än mer kors i taket är kanske att skatten faktiskt är lägre på BMWn än Saaben!? Försäkringspremien äter visserligen upp en bra snutt av det hela, men eftersom jag börjar komma uppåt i bonusklasserna (gubbe…) så är den ändå inte helt fullkomligt vansinnig.

Nu har dock en uns (ungefär…) av beslutsångest antagit mitt huvud och vi åkte faktiskt från bilhandlaren i samma bil vi kom i (Saaben), vuxenpoäng och ruggigt olikt mig!

Än har jag inte helt och fullt bestämt mig, men nog fan är jag sugen på att åka BMW? Och skyller jag på att det bli billigare är väl allt förlåtet?

Om inte annat fick sig Kaspian i vart fall en ordentlig biltur igår, och även om han blev smått hysterisk när han inte fick åka BMW hem så var han på det stora hela nöjd med att få åka pappas bil igen!

Och nej mamma, den var inte i silver…

Och ja, jag vet att detta är vansinne!

Atomiserade funderingar

Ger mig på ett försök att samla lite tankar på ämnet kärnkraft, något jag har tänkt göra under en vecka eller så, som ni kanske förstår med anledning av kärnkraftsproblemen som alltjämt pågår i Japan just nu.

Kärnkraft

Precis som vanligt så började det ju genast gormas om en omedelbar nedläggning av kärnkraften i svallvågorna av jordbävningen och den efterföljande tsunamin som drabbade Japan fredagen den 11 mars. Dessa två naturkatastrofer tillsammans fick som bekant till följd att ett antal kärnkraftverk i Japan fick problem med kylningen av reaktorer, främst då i Fukushima där situationen rakt av varit riktigt kritiskt stundvis.

Akilleshälen vad gäller kärnkraften är just kylningen av reaktorerna, eftersom i stort sett hela processen går ut på att generera stora mängder värme som genererar ånga vilket i sin tur driver ångturbiner som är den delen som ger oss vår elektricitet. Av denna anledning finns det även många olika sätt att kyla reaktorerna, dels via vanliga elnätet, via dieselgeneratorer samt även med batterikraft, och i Japan slogs samtliga system ut.

Det finns en hel del forskning på hur man skall kunna förbättra säkerheten i kärnkraften, på DN.se fanns det idag en intressant artikel om framtidens kärnkraft där det berättas lite om kommande alternativ för att skapa en säkrare kärnkraft, komplett med mycket bra illustrationer, imponerande!

Den debatt om kärnkraftens vara eller inte vara som börjar ta fart åter en gång med anledning av händelserna i Japan är rakt av fånig. Visst uppmärksammas här hur otroligt viktig kylningen av reaktorerna är, och den oerhörda vikt man måste lägga på att säkerställa den i dagens kärnkraftverk. Detta är på inget vis något man kan luta sig tillbaka och tro att man har under full kontroll, det har de facto varit allvarliga incidenter i t.ex. Forsmark 2006 där det av mänsklig påverkan kom nära en härdsmälta, men att låta en incident, hur allvarlig den än må vara leda till nerläggning istället för förbättring, är fullständigt vansinne.

Kärnkraften i sig är under drift en under omständigheterna ren energikälla, de stora miljöpåverkningarna ligger i brytningen, anrikningen och slutförvaringen av kärnbränslet. Jämför man detta med t.ex. kolkraft och gaskraft som dagligen påverkar dess omgivningar och som likaväl har en farlig och miljöpåverkande framställning av råvara ligger kärnkraften mycket bra till.

Givetvis vore det önskvärt att kunna helt ersätta all kraftproduktion där fossila bränslen ingår med förnyelsebar kraftproduktion som sol, vind och vattenkraft. Men man kan inte heller här förneka att samtliga av dessa energikällor har sina miljöavtryck. Solkraften upptar idag stora ytor för sin energiproduktion, vindkraften är beroende av väder inom gränser samt gör ett stort avtryck på närmiljön där de finns, med ljud och visuell närvaro. Vattenkraften i sig påverkar närmiljön tämligen kraftigt med dammar och förändringar av vattnets naturliga vägar, här finns det även stora risker inblandat i själva konstruktionen, en felkonstruerad damm hotar att ödelägga mycket stora ytor nedströms om den brister.

I min värld måste det ligga som absolut största vikt att verka för en minskad förbrukning av kolkraft och gaskraft innan man siktar in sig på en minskning av kärnkraften, för även om den senare har stora påverkningar vid ett haveri, så påverkar de föregående närmiljön varje enskild dag, utöver haveririsken. Utöver detta är det av oerhörd vikt att man fortsätter forskning om kärnkraft och då allra helst omhändertagandet av förbrukat kärnbränsle, det som vi idag kallar förbrukat innehåller fortfarande stora mängder potentiell energi, om vi bara kan finna bättre möjligheter att utvinna detta har vi tagit ett stort steg.

Vi måste också se över möjligheterna att byta ut våra nuvarande kärnkraftverk såväl i det här landet som är av en förhållandevis säker typ, men än mer de som ligger i östeuropa där reaktortypen många gånger är densamma som i Tjernobyl. Det är av stor vikt att få dessa utbytta mot en nyare, säkrare typ av reaktorer som vid ett eventuellt haveri åtminstone får mindre katastrofala följder.

Vad jag vill se, mer än något annat i energiväg, är ett kraftigt NEJ till importerad kol/gaskraft, och ett JA till fortsatt forskning om, och utbyte till säkrare, modernare kärnkraftsreaktorer i Sverige!

Mer intressant läsning om kärnkraft finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten samt i stora mängder på Wikipedia samt i din lokala, vettiga dagstidning.

Lite av varje..?

Snacka om att dagarna varierar friskt ibland, även om det överlag börjar bli mycket trivsamt att jobba inom järnvägen igen så verkar det vara lite varannat tåg-stuk just nu, ibland helt och till fullo smärtfritt, nästa tåg händer allt?

Sista turen innan lediga helgen bjöd på överliggning i Stockholm, inte min favorit då det innefattar ett varv på Uppsala, visst är det trevligt med två lok och en massa vagnar mellan dessa, det som inte är trevligt är den mentalitet som alltför ofta visar sig bland resenärerna på sträckan, i tid och otid skall det nämligen hoppas på tåg som börjat rulla, något som är direkt livsfarligt, minsta snetramp eller snubbling så är risken enorm för att hamna mellan vagn och plattform, och har man då tur blir man av med kroppsdelar, har man otur, tja, ni förstår..?

Torsdagens försök bjöds på i Märsta, där en ung kvinna kom springandes efter att jag börjat rulla tåget och öppnade en dörr samt hoppade ombord, bara att snabbromsa till stopp och göra om avgången, följt av ett utrop om farorna man utsätter sig själv och andra för, fantastiskt nog kom det faktiskt en annan resenärer i Uppsala och tackade för utropet sedan, jag är fortfarande i lite chocktillstånd över det..?

Resten av torsdagen flöt sedan på så fint så, ja, det lilla jobb som var kvar dvs..

Fredagen bjöd på hemresa i god stil med en ytterst välfungerande X2a i mina händer, och det är ren njutning att köra en sådan, hade ett riktigt guldögonblick på väg mellan Kristinehamn och Karlstad, i strålande solsken kom vi farandes fram genom små S-kurvor ut över ett snöigt åkerlandskap som badade i de varmaste av vårsolens strålar, helt och hållet i rätt tid och med bra musik spelandes i högtalarna, en alltid lika fantastiskt upplevelse!

Helgen har sedan spenderats på den lediga sidan, dessutom med barnvakt från mina föräldrar och därmed har vi kunnat bara njuta i lugn och ro, utan förpliktelser på något vis, en liten återhämtning från den vanliga 2,5 års trotsen som just nu infinner sig på bästa sätt!

Tanken var från början att vi skulle passa på och gå på bio under helgen, detta blev det dock inget av tyvärr, gjorde något försök att kolla upp filmer och biljetter under förra veckan, men hittade aldrig något under helgen, och sedan glömdes det i stort sett bort helt enkelt. Istället blev det filmkanalerna på tvn och någon katastrofalt dålig Hollywood-katastroffilm (2012…), ja, filmkanaler och nyhetskanaler då, naturkatastroferna i Japan har hållit mig mycket fascinerad under helgen. Precis som 2001 när man satt på eftermiddagen den 11 september och bara stirrade på tv-sekvenserna som visades framför en, så satt man precis lika förstummad i fredags och bara chockat såg på hur tsunamin totalt och fullständigt ödelade hela städer, sådana oerhörda krafter!

Helgen avslutade vi lite fint med att jag hade sönder Angelikas bärbara dator, eller ja, skärmen på den rättare sagt, och en liten nödlösning med hjälp av en extern skärm håller den tillfälligt vid liv i väntan på beslut om hur vi ska göra med den.

Efter helgen var det i vanlig god ordning dags för överliggning igen, denna gången Arvika via Stockholm först, en nätt liten lagom sväng sådär. Fick mig ett 6 vagnar långt X2000-tåg på svängen till Stockholm, vilket är en aning för långt egentligen för spåret man kommer in på, det går, men inte mycket mer.

Började så fint så, ända fram till Laxå puttrade maskineriet på i riktigt god takt, sen fick den lilla damen lite humör, och bestämde sig plötsligt för att kasta ur sig “Fel på maskinströmriktare modul 1” samt “Fel på nätströmriktare modul 1” på samma gång, vilket innebär att tåget bryter strömen från kontaktledningen och hela tågsättet försörjs av batteriström, inte fullt så bra eftersom batterierna är fruktansvärt kortlivade i en sådan situation.

Rullade på så gott det gick i mina 110 km/h eller så, funderandes på vart man kan stanna bäst samtidigt som man försöker återställa strömmatningen från kontaktledningen, och efter några försök så återfick jag tillbaka allt till det normala igen, och efter en koll på hur kontaktledningen uppförde sig med strömavtagare uppe och inkopplad i fart kunde vi fortsätta mot Hallsberg, med lite extra vaksamhet över just kontakledningens uppförande, kände mig inte fullt så sugen på att riva ner den, det blir så tyst då…

Väl i Hallsberg blev det återigen spänningslöst, inga felmeddelanden denna gången och en passåkande lokförare hade meddelat mig om att strömavtagare och allt omkring detta såg bra ut, inte heller visste Trafikverkets driftledningscentral vad som orsakat spänningslösheten, men det var bara under en kortare stund och troligtvis inget orsakat av fordonet.

Färden till Katrineholm gick sedan i vart fall bättre, men på väg ut ur Katrineholm blev det allt ett mindre fel på säkerhetssystemet ATC, som begränsade hastigheten i några kilometer, frustrerande men inget mer. Efter detta fortsatte det tämligen händelselöst fram till Järna, strax innan Södertälje, där någon individ av okänd anledning befann sig precis intill banvallen, osäker på om han hade kamera med sig, men även om det inte var i direkt farlig närhet, så var det utan tvivel alldeles för nära för att kännas tryggt, och en varning till bakomvarande tåg om att sakta ner blev det.

Folk i eller i närheten av spåret är en ruskig pulshöjare, och man blir riktigt skakig av det en ganska bra stund framåt.

Nåväl, härefter flöt allt på precis som det skulle, dumpade mitt tågsätt på lagom avstånd från rastlokalen, dessutom långt före tidtabell, lunchen, om än inte fullt så delikat, intogs i godan ro, och lite tv-tittande, datorsittande och även soldyrkande hanns med innan det var dags att rulla mot Arvika.

Så gott det sedan var att kunna rulla ut ur Hagalund med sidorutan nerdragen på loket, njutandes av de varma solstrålarna, man riktigt njöt!

Färden till Arvika gick utan nämnvärda anmärkningar åt något håll alls, och även om jag fortfarande väntar på att få köra sträckan i dagsljus så var det bra nära, jagade solnedgången hela vägen från Karlstad till Arvika!

Morgonens klargöring och hemkörning av X2an flöt även den på riktigt fint, nästan i dagsljus dessutom! Hemma i sin egen säng strax efter 7 på morgonen efter en avklarad arbetsdag är inte fy skam!

Långpromenad med familjen och sedan hemmagjord pizza fick avsluta denna dagen, och i morgon blir det till att sitta reserv istället, vilket inte gör så mycket eftersom möjligheten att prova ut nya skor finns imorn, blir riktigt bra det!

Reserv väntar sedan på fredag igen, frågan är om man kan ta sig en tur till Oslo istället, inväntar fortfarande svar på den frågeställningen..!

Nu börjar det så smått närma sig läggdags istället, ögonen är trötta även om det blev någon timme extra sömn efter jobbet idag, och väckarklockan ringer ju trots allt i morgon också!

Just nu är det skönt att INTE behöva bilen…

Bensinpriset på ny rekordnivå, 14,28 kr/litern, fantastiskt, snacka om att det är skönt att ha promenadavstånd till jobbet!

Tidigare, i Linköping gick det åt en 65-70 liter/månad, dvs strax under 1000 kr/månaden endast för nöjet att köra bil till jobbet, och det förutsatte nästan rakt av att inga andra färder gjordes med bilen, nu har jag förvisso inte den snålaste av bilar, min 9-5a har snittat 1,03 liter/milen sedan jag köpte den, med en lägstaförbrukning på 0,88 liter/milen och en högsta notering på 1,32 liter/milen. Detta skulle med dagens höjning ge som bäst runt 12,50 kr/milen och som värst 18,90 kr/milen endast i bränslekostnad, burr!

Och då körde jag förhållandevis lite varje månad, vågar inte ens tänka på vad man skulle få ge om man vore långpendlare, hur låg boendekostnad skulle man behöva för att det skulle vara lönt både besvär och pengar?

Just nu upplever jag bara att det är jätteskönt att bilen står nere i garaget för jämnan, även om jag älskar att köra bil utöver mycket annat så är det allt svårare att motivera kostnaden. Det är dessutom så otroligt skönt att kunna ta en lätt promenad ner till centrum på bara 15 minuter!

Utöver detta inbillar jag mig allt mer att det är ganska nyttigt för mig, kanske det äntligen går att återfå lite motivation till ett nyttigare liv igen? Beach 2025 eller något sådant för att ha ett realistiskt mål? Fortfarande ganska retligt att veta att man trots allt vägt betydligt mycket mindre än vad man gör nu, innan Hallsbergs buffémat och Angelikas graviditet satte stopp för det hela, för mycket godsaker i ständig närhet för att kunna motstå.

Saknar fortfarande delvis mitt promenadstråk i Falun, från Herrhagen upp och runt Stångtjärn genom motionsspåren där uppe, strax under en mil eller så var det väl, där uppe gjorde jag av med många kilon för runt 5 år sedan…

Men vi får väl se, till att börja med är det ruskigt skönt att promenera till och från jobbet, inkl trapporna såväl hemma som på jobbet, mest för att hissen där är knepig. Fast å andra sidan har jag ännu inte tagit den promenaden i ösregn, och jag kan väl inte direkt säga att jag längtar heller?

Och ja, jag vet att den inledande länken är ett utmärkt sätt att fånga extra besökare, jag är besviken på mig själv!

Bodde vi inte i Linköping..!?

Ja, det här med att få i ordning på TV och bredband verkar vara en evighetssaga, eller ja, delvis åtminstone…

Bredbandet har i vart fall funkat fint sedan inkopplingen, riktigt bra dessutom, 60 Mbit via wlan, 93 Mbit i uttaget, det duger! Klart bättre än vad vi har haft förut oavsett vad!

TV däremot, det går inte fullt lika bra, efter Telias evinnerliga inkopplingstid beställde vi via ComHem istället, det har vi ju haft förut och vet att det funkar hyggligt om inget annat. Efter några mer eller mindre lyckade försök att logga in så lyckades jag till slut beställa en ny HD-box med On-Demand och massa andra fina ord, tillsammans med de kanalpaket vi ville ha. Det var i förra veckan det, sedan dess har vi väntat på ett AVI som säger att det går att hämta ut alla leksaker och därmed äntligen kunna se annat än fria kanaler.

Ner och hämtade posten idag med stora förväntningar, och visst låg det ett kuvert där med ComHem logotyp på, spännande! Udda nog adresserat till våran jättegamla adress på Grönkålsvägen, uhoh…

Telefonerade till ComHem kundtjänst, kom fram nästan på en gång (va!?) och fick tala med en man där som kunde konstatera att, jo, våran nya utrustning den var skickad till Linköping, till en adress vi inte bott på sedan i April 2010…

Suck…

Nåväl, några knapptryckningar senare var det visst ny utrustning som skulle skickas ut till oss här, i Karlstad, och som förhoppningsvis kommer innan veckan är över, kanske…

Dessbättre hade vi av oklar anledning sparat såväl en gammal ComHem box som tillhörande fjärrkontroll, och det nya kortet fungerade efter lite betänketid tillsammans med den gamla boxen, vilket innebär att vi nu åtminstone har en himmelens massa kanaler, om än inte riktigt i sådan kvalité som vi (jag…) önskar.

Men det är ett steg på vägen, och fortfarande på kortare tid än hos Telia!

Söndag..?

Söndag står det på menyraden i datorn, det stämmer säkert, jag har ingen aning i vanlig god ordning, jag vet att jag jobbar, idag igen, that’s it!

Det rör sig med andra ord om en jobbvecka, en sådan där när man jobbar 6 dagar och är ledig 1, typ i vart fall. Oftast brukar det även innefatta en överliggning eller som i detta fallet, tre, vilket gör att vissa arbetsdagar åtminstone är lagom långa. Denna veckas specialare får väl vara en dubbel överliggning i Hagalund som helgnöje, först fredag-lördag och nu söndag-måndag, utöver detta har jag i vanlig god ordning även nattat i Arvika i början på veckan, ett obligatorium.

Veckan har dock inte följt ordinarie normer helt och hållet, i onsdags bar det av till Stockholm för att gå på rekryteringsdag, i en stund av fullständig sinnesförvirring sökte jag nämligen till en ny tjänst, på deltid, som litteraspecialist, en smått luddigt beskriven tjänst som väl mer eller mindre går ut på att försöka vara någon form av spindel i nätet mellan förare, ombordare, chefer, reparatörer och annat löst folk, eller något sådant.

Nåväl, sökte gjorde jag i vart fall, komma på rekryteringsdag fick jag också göra, samt den minst sagt skräckinjagande uppgiften om att hålla en presentation på upp till 15 minuter utöver den sedvanliga intervjun. Ska vi snacka skitläskigt här eller vad!?

Detta är ju något jag medvetet undvikit i det längsta i alla tider, faktum är att jag nog klarat mig undan från det helt och hållet genom hela skolgången och i övrigt, ända fram tills nu det vill säga…

En vecka fick man till att förbereda sig, och det hela var faktiskt färdigskrivet nästan i god tid, redan kvällen innan rent av, ett under av framförhållning! Tanken var sedan att plugga in det ordentligt under tågresan till Stockholm, 2,5 timme tillsammans med en kaffetermos skulle ju bli perfekt!

Fast riktigt så vart det ju inte, när det väl var morgonen efter och nästan dags att gå ner till stationen så kikade jag in lite snabbt för att se vilka som skulle jobba ombord, och var inte förarraden ganska så obehaligt tom..?

Ingen förare brukar ju försvåra tågfärden ganska starkt, bäst att ringa och undersöka närmare, visst intresse för att komma fram fanns det ju…

När man väl ringt rätt nummer så höll man som bäst på att pussla med jourer hit och dit för att försöka få ihop det hela, vilket jag tyckte var något onödigt, och föreslog att eftersom jag ändå skulle till Stockholm, kunde jag ju köra tåget dit, bara någon annan tog det ut till Hagalund, det lilla problemet att jag var hemma och inte fullt färdigklädd med endast 10 minuter till turstart löstes genom taxiresa och en smått lättad personalplanerare på andra sidan telefonen tackade så gott.

Och vad ska man säga, själv är bäste dräng? Vi var 6 minuter före tiden till Stockholm C med ett fullt fungerande tågsätt som gick så bra så, enda som inte ville sammarbeta var väl skyltningen, som visade olika klockslag beroende på vilken vagn man var i, dessbättre visade de ordentligt fel, så ingen skulle kunna misstolka det i vart fall.

Detta vart också lönsamt eftersom två biobiljetter hittade till mig som tack för hjälpen, det gillar vi!

Biobiljetter

Så nu blir det bio med sambo till nästa helg, den lediga helgen, när även barnvakt är inplanerat, och det gillar vi starkt!

Rekryteringsdagen då? Jo, överlevde väl i vart fall? Sen får vi väl se hur det går i slutändan, det är det ingen som vet ännu…

För min del är det en stor vinst att ens ha genomfört presentationen, ett mikroskopiskt steg för mänskligheten, ett jättegigantiskt steg för Joakim!

Resten av veckan har så här långt flutit på så fint så, vackert väder, fungerande tåg, endast något efter tidtabellen med Oslo-tåget i fredags, problemfritt Uppsala-varv på det, och en lätt kö till toatömningen i Hagalund gjorde fredagskvällen komplett. Körningen igår förmiddag gick fullkomligt smärtfritt och lugnt till, lite rast i Kil innan passresa åter till Karlstad klarades av, och sedan ledigt fram tills idag på eftermiddagen.

Nu blir det att köra Karlstad-Stockholm-Hagalund, sova lite, och köra returen i morgon bitti, slutar vid 9-snåret och sedan ledig tisdag, blir bra det!

Men först tar vi en uppfriskande dusch på det hela, försöka se något sånär välvårdad ut inför arbetsdagen…

Äntligen uppkopplade!

Det här med att flytta med sig bredband och digital-tv det var minsan lättare sagt än gjort, tänkte ju en stilla tanke inför flytten att det borde ju inte vara något problem, det är ju Telia på hela bunten, telefon, bredband och bredbandskopplad digital-tv, hur svårt kan det vara..?

Visade sig tydligen vara väldigt svårt…

Telefonen må ha fungerat direkt dag 1 vi flyttade in här i Karlstad, men sen var det ju bara resten kvar också. Efter ett antal dagar kom ett kryptiskt sms om att det var problem med inkopplingen och vi uppmanades ringa upp 90 200, efter lite funderande fick vi något lika kryptiskt svar om att det var felanmält och det skulle säkert snart komma igång. Gick en stund så ringde en annan kvinna upp från Telia och pratade in på mobilsvar något om kortslutning hit och dit samt bad mig höra av mig, och när jag väl gjorde det hade hon gått hem för dagen.

Misstänkte dock att det handlade om en önskan att koppla ur allt för att de skulle kuna mäta och dona, och kopplade ur all utrusning innan jag gick till jobbet morgonen därpå, och just så var önskan och mätte det gjorde dom, lovade fixande av vaddetnuvarförproblem och något senare kom ett nytt sms med inkopplingsdatum den 22/2.

Jo tjenare…

Den 22/2 kom och gick och bredband och digital-tv det saknades alltjämt, ännu en felanmälan, “tre arbetsdagar” pratade man om, det var idag det, den 1/3, en månad efter flytten, 21 arbetsdagar efter flytten.

Tror vi att saker och ting började fungera magiskt?

Näpp…

Någonstans här lessnade jag, kollade upp lite och insåg att nätverksuttaget i hallen skulle erbjuda Bredbandsbolaget, där man tydligen kunde beställa bara genom att koppla in datorn direkt, sagt och gjort, i med nätverkskabel, upp med datorn och öppna webbläsaren, hamnade direkt hos deras aktiveringssida där man även kunde beställa abonemanget.

Beställt och klart, utlovad aktiveringskod uteblev, men ett snabbt samtal senare knappades den in, ur med kabeln och in med den igen för att få en ny IP-adress och vips hade vi internet, mindre än 10 minuter senare, något som Telia inte lyckats ordna på 21 arbetsdagar…

Samtal till Telia med 35 minuter telefonkö eller så, och uppsägning av samtliga abonemang, in på ComHem och beställde TV-abonemang därifrån istället, visserligen några dagars leveranstid, men så länge den är kortare än Telias är jag nöjd.

Kostade det att säga upp hos Telia? Jajamensan! Värt det? Jajamensan! Dessutom ganska generös kompensation för utebliven tjänst vilket drog ner priset en hel del.

Så synd egentligen, det fungerade ganska bra om än lite dyrt, men någon måtta får det allt vara på vansinnet.

Frågan är bara, skall man våga sig på Telia som mobiloperatör i sommar när bindningstiden på Tre går ut, eller ska man prova något nytt..?

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén