Hur vinterförberedda är vi egentligen?

Nu är det vinter, och i takt med årstidernas förändring så förändras det stadigvarande gnället från människor i allmänhet, och ja, jag vet, jag är inte ofta mycket bättre själv heller..!

Men, i somras var det värmebölja, då var det för varmt, nu är det för mycket snö och kallt istället, och man kan knappt hejda sig för att påpeka hur urusel myndigheternas vinterförberedelser är, det är ju katastrof enligt vem som helst egentligen!

Men hurpass vinterförberedda är vi själva egentligen? Kan vi verkligen klaga på andra..?

Vinterdäcken dom är ju i varje fall monterade på bilen, nya är de dessutom, tack vare detta klaras några centimeter snö om farten hålls rimlig, samt att dubbarna biter på isen. Utöver detta har jag även lagt ut fönsterskrapa samt liten snöskyffel i bilen, bara för att sådär. Men hur många kör inte omkring på 5-10 år gamla vinterdäck med tveksamt mönsterdjup? Och hur många anpassar inte hastigheten efter väglaget (nej, det är inte lika bra väggrepp på is som på torr asfalt, oavsett bil eller tekniska hjälpmedel), det kanske inte är den där försenade förbannade snöslängens fel att man åker av vägen, eller i bästa fall kanske inte kommer ut från parkeringen?

Sen kan man ju även fundera vad tusan man skulle hitta på om strömmen gick för en längre period hemma? I huset vi hyr är det vattenburen el som uppvärmning, ingen kamin finns, inte har vi heller något spritkök att fjutta fart på för att hålla värmen i nödfall. Någonstans finns det en större mängd värmeljus, men vart? Och de räcker ju inte i evighet. För att inte nämna matlagning, det är svårt att tina djupfryst vegetarisk schnitzel på ens flera värmeljus. Hmmmm…

Att sedan lyckas klä sig för rådande förhållanden är ju inte heller alltid så lätt faktiskt, antingen beror det hela på rent slarv, eller att man helt enkelt inte brytt sig om att köpa varmare kläder (Vadå? Det blir ju snart varmt igen, eller..?), eller så tror man helt enkelt att det är varmare än vad man vet att det är. Slutsatsen blir ofrånkomligt förkylningar och annat elände…

Sen det här med att skotta om man bor på sådant sätt, det skjuter man ju gärna upp lite längre än vad man egentligen borde göra, och attans så tungt det är, och för varje skyffeltag man lyfter så svär man över varför man inte köpt en snöslunga, eller en fyrhjuling med plog, eller åtminstone en bättre snöskyffel! Eller varför det måste falla så mycket snö på så kort tid!

Så, hur bra vinterförberedd är man själv egentligen? Och borde vi egentligen klaga på andras förberedelser innan vi ens skottat framför egen dörr?

Fast det är klart, det är ju kul att gnälla lite!

3 svar

  1. Skillnaden mellan egen vinterförberedelse och järnvägens dito kommer ändå alltid skilja sig på det sättet att järnvägens version, eller rättare sagt den uteblivna versionen, drabbar så oändligt många andra än den egna. Ja, t.o.m. när det gäller vinterdäcken vars sämre kvalitet faktiskt kan ställa till det för andra.

    Går propparna hemma hos mig så drabbar det mig, min hustru och förmodligen resten av hyreshuset – en nätt liten summa på ca 10-15 personer. Vi har dessutom inga större problem att ta oss någon annanstans i rådande läge. River ett tåg en kontaktledning i Östergötland så att flera tåg blir stående mitt ute i ingenstans med begränsade evakueringsmöjligheter…ja, vi har väl redan fått se prov på vad det innebär?

    Och JA – jag har köpt nya vinterdäck. Och NEJ, vi har inte bara frysmat att ta till vid nödfall men däremot många värmeljus, långfilsingar och andra extra kläder…

    1. Fast nu syftade jag inte på järnvägens vinterförberedelser, utan vad vi har för förväntningar på samhället i stort. Det är i min mening ganska orimligt att förvänta sig att bussar/tåg/flyg/båtar går med 100% perfektion oavsett yttre omständigheter. Sen är det väl aldrig okej att det tar 5 timmar att evakuera ett trasigt tåg, men det gäller ju oavsett säsong?

      Problemet är att vi förväntar oss att samhället skall ta hand om oss till den milda grad att vi inte längre planerar för oförutsedda händelser, vi har själva ingen som helst plan B för hur man gör om något går snett. Sen pratar jag inte om att propparna går i det egna huset, det är något jag själv kan kontrollera och ersätta. Jag pratar om ett större strömavbrott som drabbar en hel storstad, eller ett helt län under en längre period ( >1 dag), och där man själv inte på något vis kan påverka hur lång tid det tar fixa problemet. Detta är inget som är osannolikt, bara för att det inte hänt under en överskådlig tid, risken finns där alltid, och det är vi på inget sätt förberedda på generellt sett.

      Samhällets vinterförberedelser är under viss kritik ja, men poängen är att våra egna förutsättningar att reda upp den egna situationen, är fullt lika urusel.

  2. Svenskar är gnälliga, bortskämda och alltför bekväma av sig, japp, så är vi!

    Fast skotta tycker jag faktiskt ganska bra om att göra 😉 Får fart på adrenalinet!
    :*

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.