Två uttröttande arbetsdagar på raken har nu avverkats, två till likadana kvar. Fast de återstående hoppas jag flyter betydligt bättre än vad de senaste två gjort..!

Började vid 12 snåret igår på turen som sträckte sig ända in till idag, ett varv till Tranås, mutter mutter, och sen iväg mot Gävle för att sova över där uppe, yey..!

Pendeln går ju som vanligt fint, inga större bekymmer annat än att det känns något surt att pipa iväg åt fel håll när man så småningom ska till Gävle, men men. Början på Gävle-svängen inleds bra, endast en avstängd toa, det kan man ju leva med, finns trots allt hela två till i tågsättet!

Sen däremot, börjar det skita sig duktigt, mellan Vagnhärad och Södertälje börjar det roliga, något som kallas för WSP fel, en liten grej som fransoserna som byggde tågen tyckte vore jättebra om det slog ut typ allt annat också när det felar. Men men, ny maxhastighet 160 km/h istället för 200 km/h, kan man ändå leva med, ett tag, kan ju i varje fall ta mig in till Stockholm C där man har lite tid att meka en sväng!

Här prövar vi lite omstarter, fälla säkringar i olika omgångar, men no luck, dags att åka vidare och hastigheten är fortfarande max 160 km/h, suck, stön, pust! Ringer och tigger till mig lite tid på Arlanda för att försöka lite mer med fler säkringar efter tips från teknisk rådgivning, får byteshandla till mig det mot att Upptåget får gå före från Upplands Väsby, men men, alltid någon minut extra.

Fast inte hjälpte det, den dumma felande datorn vill inte vara med och leka, och därmed får vi fortsätta puttrandet mot Gävle i samma gamla 160 km/h, med tåg före, och bakom, och med en massa snöyra, yey! Kommer till slut upp med fina 35 minuters försening, underbart! Försöker lite till att få ihop skiten innan vi kör ner och ställer av det på bangården i Gävle, men det vägrar, kör ner, ställer av och försöker lite ytterligare innan jag ger upp, drygt en timme efter min ordinare avslutningstid, ska ju trots allt upp tidigt på morgonen efter..

Idag då, kunde man få ett fungerande fordon idag tro? Pah, ingen sport det heller tydligen, denna gången inte så allvarligt, inte till en början, bara lite lätt bromsdator fel som inte stör sådär jättemycket, inget som hindrar hastigheten eller så. Dundrar på så tjusigt så ner mot Stockholm och hemmåt, och klarar mig nästan ända fram till Uppsala innan skiten tackar för sig, plötsligt blir det något roligt komunikationsfel som flippar ut datorn helt, blinkar FEL ilsket i orange över hela skärmen, på alla val, woho..!

Tar mig i varje fall ner till Stockholm C med samma gamla 160 km/h som gårdagen bjöd på, där hade vi idag hela 25 minuter på oss att fixa fel, passar på att ringa och tigga ut jouren i Stockholm när vi åker från Arlanda, ett par extra händer och en vaken hjärna till är ju inte helt fel.

Nu börjar det roliga dock, försöker med omstart av tåget för att få bort felen, hjälper inte, prövar större omstarten, hjälper inte heller, och nu tappar vi dessutom bort den bakre tågdelen samt lite mer grejjer i den främre, underbart! Jouren hjälper till och aktiverar på den bakre istället, och nu hoppar den till slut igång, däremot är främre fortfarande kaput. Efter lite om och men, fram och tillbaka och en hel del telefonsamtal beslutar vi att koppla isär de två tågdelarna, och bara köra med den bakre, bara o tömma och flytta folk, kopplar isär och ska nu ge mig på att försöka få igång bromsdatorfelet som nu är lite mer påträngande.

Tjenare, detta resulterar i ett helt tvärdött tågsätt, nersläckt och vägrar starta, underbart, mitt i rusningen på Stockholm C, tågklareraren bara skrattar när jag ringer och säger att det nyss fungerande tågsättet nu också är dött, underbart..!

Lyckas efter en hel del mer eller mindre vänliga ord uttalade om fransmän, teknik och morgonstrul få igång skiten, dock fortfarande med bromsdatorfel, som med lite assistans från teknisk rådgivning går igång till slut. Nu är det bäst att passa på och dra innan någon ångrar sig, och tåget fortfarande fungerar, skyndsam koll av de viktigaste funktionerna, samtal till fjärren om att vi kan åka helst nyss och snart rullar vi.

Här efter fungerar tack och lov allting fint, enda incidenten här efter är en stackars påkörd liten fågel, synd om den! Ankommer till slut till Linköping med en gosig liten försening om 58 minuter, i varje fall rätt sida timmen! Får avlösning av en vänlig jour som kör ner tåget till bangården, så att jag kan sätta mig i bilen och åka hem!

Väl hemma, blev det en tupplur tillsammans med Angelika, välförtjänt sådan, faktiskt!

Nu vill jag ha en lugn tur till Gävle imorn, och en ännu lugnare tur hem på lördag, faktiskt, det förtjänar jag..!

Så det så..!