ewenson.se

Lokförare, pappa, fotonörd och allmänt vilsen

Etikett: telefon

Enkelheten

Det är väl ingen större nyhet vid det här laget att jag är tämligen Apple-skadad sedan några år tillbaka..? Inte heller går det direkt mot att bli mindre illa heller, snarare tvärt om! Igår var jag nämligen och köpte mig en vit låda med måtten 98 mm * 98 mm * 168 mm…

Apple Time Capsule

Så, vad tusan skall man med en 17 cm hög, fyrkantig låda till?

Jo, tydligen kan man avnjuta betydligt bättre nätverk hemmavid med hjälp utav den!

Sedan tidernas begynnelse ungefär har jag väl provat mig igenom ett antal olika varianter utav routers med än den ena, än den andra finessen. Egentligen har jag väl aldrig varit direkt missnöjd med något av dem, förutom just en variant vars tillverkare och namn jag inte minns, som hade en tendens att sluta fungera lite när den själv kände för det…

Men, ska man vara Apple-skadad så ska man väl ändå vara det ordentligt? Därför köpte jag mig en Apple Time Capsule som inte bara står för router-funktion utan även för enkel backup utav datorn. Just den där backup-biten har jag väl i ärlighetens namn aldrig varit nämnvärt duktig på tidigare, så alla sätt för att förenkla det hela är endast positivt.

Så, utan större förväntningar egentligen så skiftade jag igår kväll från min gamla, svarta och konstant blinkande Netgear WNR2000 v2 router till den nya vita lådan och gjorde de nödvändiga inställningarna för det nya nätverket.

Netgear WNR2000

Förutom att den nya vita lådan inte bara är lite mer diskret och stilig där uppe på byrån, så kunde jag rätt omgående konstatera att en betydande hastighetsökning gjorde sig påmind med!

Tidigare har jag avnjutit omkring 20-50 Mbit via det trådlösa i hemmet, vilket inte direkt varit någon wow-faktor på eftersom det skall vara upp till 250 Mbit in i väggen från Bredbandsbolaget..! Men jag har inte heller direkt gjort någon större ansträngning för att öka på det hela och de mesta som varit av större intresse har ändå varit kopplat med fast kabel istället.

Nu plötsligt klockar jag in omkring 100 Mbit via det trådlösa och rent av över 250 Mbit via fast kabel! Visst hade jag säkert kunnat nå samma resultat genom att lägga mindre pengar på någon annan tillverkares grejer, men det finns en sak till som plötsligt blev enklare – backup!

För i systeminställningarna slog jag på Time Machine-funktionen, valde Time Capsule och någon timme senare var hela datorn säkerhetskopierad och klar. Precis sådär enkelt och bekymmersfritt som det skall vara!

Så, alltjämt lever jag lyckligt här i Apple-sekten bland telefoner, surfplattor, datorer och andra små tillbehör som alla är så löjligt enkla att använda och som bara funkar, utan huvudvärk!

Stor eller störst?

Ja, som kanske väntat kunde jag väl inte direkt hålla mig borta från att införskaffa en Samsung Galaxy Note II, skadad som man är. Däremot är jag inte helt övertygad om att det är något till att behålla, faktiskt!

Samsung Galaxy Note II

Som vanligt finns det tusen och en saker man gillar och minst lika många man inte gillar med en ny enhet. Om det är jag som är överdrivet kräsen (knasig?) eller om det är naturligt beteende ska vi väl låta vara osagt…

Nåja, på plussidan finns det en bunt grejer, så klart! Det som överväger mer än något är batteritiden, ja, ni läste rätt, jag skriver något positivt om batteritiden på en smartphone! Just Note II är nog den första telefonen på mycket länge som faktiskt kan överleva en hel dag med mig med allt det innebär, inte illa alls! Tänk om alla telefoner kunde ha batterier på 3000+ mAh!

Sedan är skärmen riktigt trevlig, sådär lagom stor för att kunna skriva och läsa mail på resande fot, surfa, Twittra, Facebook, instagr.am och liknande sociala tjänster. Med en solid tvåhandsfattning kan man skriva riktigt fort och bra på telefonen även utan hjälp och stöd av XT9!

Men, som av en händelse så ligger den enorma skärmen även till last en del, det är närmast omöjligt för mig att hantera telefonen med endast en hand, det är för långt att ens nå den vänstra kanten på skärmen, än mindre övre vänstra kanten. Dessutom ser man ärligt talat jävligt fånig ut när man håller denna 5,5″ stora bjässe mot skallen för att prata i telefon, riktigt, riktigt jävla fånig rent av.

Detta problem löser man enklast genom valfritt blåtands- eller trådburna headset, då ser man bara fånig ut när man pratar ut i tomma intet istället…

Mjukvaran är däremot riktigt bra, Jelly Bean a.k.a. Android 4.1 är faktiskt ett stort steg framåt i flyt och njutning, äntligen börjar Android närma sig iOS sett till gränssnittets användarupplevelse! Jag är inte helt övertygad om att detta påfund med Touchwiz alá Samsung är något att direkt sträva efter, men eftersom jag är lat har jag inte heller orkat ta tag i att lägga in en ren Android-version istället.

Sedan sitter det en penna med där, men mjah, så stor nytta kan jag inte säga att jag haft av den? Kul grej, visst, men inte mycket mer.

Frågan kvar att besluta sig om, vad skall man ha, denna enorma best till telefon vid namn Galaxy Note II, eller den där just nu skrivbordsboende, något smidigare saken vid namn Galaxy S III?

Samsung Galaxy S III

Inte är det lätt att bestämma sig inte och snart är det allt dags att göra det, ack dessa eländiga i-landsproblem!

Batteritiden som försvann

Det är lite märkligt egentligen, smartlurar blir allt mer kraftfulla, smalare, lättare i takt med att tiden går. Detta har blivit någon form av ersättare till det tidigare megapixelracet som många tillverkare körde med, flest megapixel vinner!

HTC One X

Detta har dock medfört en viss nackdel, en allt större svårighet att klara sig igenom en hel dag utan att behöva en ”stödladdning” någon gång under dagen, åtminstone har så varit fallet för mig allt oftare!

Nu ingår jag i och för sig i kategorin ”överdrivna användare” som gör mycket med sin telefon, kollar Facebook, Twitter, instagr.am, mail, sms och så vidare. Ibland får jag för mig att även lyssna på musik från telefonen, ja, egentligen gör jag väl allt som syns i reklamfilmerna.

Problemet med denna typ av användning är då att batteriet går åt i en rasande takt, främst på grund av de allt större skärmarna, exempelvis 4,7″ som på HTC One X ovan, eller för den delen 4,3″ som på Sony Xperia S nedan. Visst är det trevligt med ljusstarka, stora skärmar som har en pixeldensitet hög nog för att enskilda pixlar inte skall gå att se, men till vilket pris?

Sony Xperia S

Har man ständig tillgång till laddare, antingen via ett vanligt eluttag eller exempelvis 12V-laddare i bilen är den höga energiförbrukningen inget nämnvärt problem, annat än ett rent bekvämlighetsrelaterat problem då. Är man däremot ute på resande fot och inte vet när man kan ladda nästa gång blir problemet värre.

Under lördagens tripp till Dala-Järna exempelvis tog jag min Sony Xperia S från laddning vid 6-tiden på morgonen, skickade något enstaka sms, ringde några minuters samtal och tog emot några minuter samtal till, kollade in Facebook någon minut då och då. När dagen var över och vi rullade från Vansbro hemåt var batteriet nere på dryga 20% kvarvarande kapacitet, knappt en dag överlevde den med sparsam användning.

Tyvärr verkar de allra flesta tillverkare fokusera mer på att minska främst tjockleken i telefonen, snarare än att kosta på sig någon millimeter extra i utbyte mot några hundra välbehövliga mAh i batteristorlek.

Den enda tillverkare som tycks tänka i den banan för närvarande, är Motorola som har släppt en variant av deras Motorola Razr som fått tillägget Maxx och där man offrat just några millimeter tjocklek mot ett batteri på mastiga 3300 mAh, att jämföra med omkring 1800 mAh på de två tidigare nämnda telefonerna.

Motorola Razr Maxx

Det är inte för inte man blir en uns lockad av den, möjligheten att kanske kunna använda telefonen en hel dag UTAN att bli i desperat behov av en laddare! Jag har dock avverkat ett antal telefoner hittills i år, tillräckligt många för att inte kunna räkna dem på en hand längre, så en till behövs väl kanske inte direkt…

Däremot vore det trevligt om någon annan tillverkare kunde tänka om tills nästa år, ge oss en telefon med ett ordentligt batteri, en telefon som går att använda mer än 30 minuter i taget utan att skrika efter laddaren!

Ny bekantskap i hemmet!

Ja, efter en del funderande och en tur till Elgiganten för att klämma på HTC Titan samt en promenad ned till Telenor här i stan för att känna lite på Nokia Lumia 800 så blev det faktiskt en ny bekantskap här i hemmet, just då i form av den senare, Nokia Lumia 800 som jag nämnt på bloggen vid ett antal tillfällen.

Så, i utbyte mot att jag sålde min själ till Telenor i 24 månader så fick jag promenera ut med ett av fåtal lagerexemplar de hade fått in dagen innan, och det var då alltså igår onsdag runt lunch!

Nokia Lumia 800

Nu var det inget större fel på HTC Titan för det, den verkade faktiskt riktigt läcker och välbyggd, klart bättre än mina tidigare erfarenheter från HTC! Den där skärmen på 4,7″ var inte alls helt fel, men den skulle nog bli en aning för omständlig i vardagen trots allt, omöjlig att hantera med en hand exempelvis!

Nokian däremot var jag ju redan förtjust i sett till design och byggkvalité sedan min korta tid med N9, vilket i stort sett är samma telefon sett till utseendet då. Dessutom har man fått Windows Phone att matcha den hårdvara som finns på ett alldeles utmärkt vis, och det hela spelar ihop riktigt imponerande faktiskt!

Jag måste säga att det känns en aning ”fel” att ha den där Windows-logotypen på telefonen här i mitt Apple-fixerade hem, den är lite malplacerad så att säga. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att Microsoft verkligen gjort sin hemläxa efter det där eländet som kallades Windows Mobile..!

Windows Phone logotyp

Det kan vara lite av ett fall av ny förälskelse detta, men Windows Phone är faktiskt riktigt trivsamt! Visst finns det en hel del kvar innan det blir mer ”perfekt” finslipat som exempelvis iOS som nu är uppe i version 5.0.*, men jag tycker nog redan det är bättre än de versioner av Android jag hittills testat under längre perioder.

Visserligen är Windows Phone en aning mer låst och kontrollerat än Android, om än inte helt till den grad som iOS är, men samtidigt för detta med sig positiva saker också, exempelvis ett flyt som Android inte kommer i närheten utav, trots hårdvara som ligger klart sämre till om man ser till rena specifikationer.

Sen finns det absolut saker som jag hittills i mitt användande jag är en aning missnöjd med. Batteritiden har än så länge lämnat en hel del att önska, stödladdning behövs ofta såhär långt! Jag har försökt göra vissa optimeringar nu, och det bör bättras lite efter några dagars användande, men vi får se hur pass mycket bättre det blir..?

En annan sak, som i och för sig först nyligen bättrats på i iOS och som varit självklart i Android sedan starten är egna, personliga ringsignaler. Det är svårt att få till detta bra i Windows Phone, hittills har jag endast lyckats föra över en personlig signal till telefonen, min älskade SMS-signal i form av det klassiska ICQ-ljudet (”uh-oh”), men det går inte att använda som meddelandeljud..! Min ringsignal har jag hittills inte alls lyckats få över till telefonen, men jag får väl fortsätta försöka helt enkelt..!

På det stora hela är jag dock väldigt nöjd med mitt köp, Nokia Lumia 800 är ruskigt snygg sett till sitt yttre och är i kombination med Windows Phone faktiskt riktigt läckert även på insidan! Sedan finns det som sagt en hel del kvar att jobba på, men det verkar ändå som att man har ett hyffsat högt tempo i arbetet från Microsofts sida!

Jag måste ändå säga, att jag är otroligt imponerad av helvändningen de lyckats med, från katastrofalt urusla Windows Mobile 6.1/6.5 till ett kompetent och snyggt Windows Phone 7.5!

Och Nokia, nära nog helt utdömt och avlidet sett till smarta telefoner, vilken comeback!

När resan är målet

Så var man sedan ett antal timmar tillbaka i hemmets trygga vrå, efter att ha spenderat gårdagen i en bil, och denna dag i två olika tåg på min lilla spontana roadtrip till Sundsvall!

Resan flöt på alldeles ypperligt bra såväl med bil som tåg, med trevlig sällskap till lunchen i Borlänge och lika väl så en stund till kvällen i Sundsvall igår. Till detta la vi till en njutningsfull tågresa Sundsvall – Stockholm följt av en underhållande resa mellan Stockholm – Karlstad som avslutning på turen!

Roadtrip-bilen, Renault Megane Kombi

Gårdagens biltur företogs med en Renault Megané Kombi, dessvärre utan såväl farthållare som armstöd, vilket kan tyckas en aning surt, men inte ens detta kunde dämpa mitt goda roadtrip-humör, jag njöt verkligen av att få vara på vägen igår, helt och till fullo!

Kunde dessutom konstatera att man öppnat en ordentlig bit ny motorvägssträckning på E4an sedan jag sist åkte den, men att den vägen i allmänhet bjuder på tämligen varierad standard, allt från fantastisk till katastrofal! Dessutom kunde vi åter en gång inse att långtradare ALLTID dyker upp när vägstandarden går från motorväg till omkörningsomöjlig landsväg…

Sundsvall bjöd ju även på lite intressanta utmaningar för att komma rätt, men till slut så gick det fint, med en dos assistans från GPS-mjukvara i telefonen då också. Bilen kunde således återlämnas utan ytterligare skador!

Efter ett stycke frinatt alá Scandic blev det en lagom, hälsosam dos hotellfrukost innan jag halkade mig ner till stationen i Sundsvall för att hoppa på mitt tåg hem, dagen till ära hade jag kostat på mig att resa i 1a klass, mest för att prisskillnaden endast var på dryga 100 kr jämfört med 2a klass.

Kunde avnjuta resan i riktigt godan ro, mina underbara B&W P5 medföljde som musikunderhållning tillsammans med min iPad och resan förflöt i alldeles utmärkt mot Stockholm, en chans att riktigt njuta av resan i sig, mer än målet man är på väg mot!

Räkmacka alá Mannerström

Passade även på att kosta på mig en ordentlig räkmacka som intogs strax söder om Gävle, skall man njuta så skall man göra det riktigt ordentligt! Behöver jag ens nämna att den var riktigt, riktigt god..!?

Som väntat höll även tåget tiden ner till Stockholm, och jag hann med att titta förbi SJ Loungen på Stockholm C för en kaffe (bara dagens 4e kopp..) och ett toalettstopp innan det var dags att röra sig vidare hemåt Karlstad igen.

För detta tåg blev det inte direkt samma stillasittande njutning av lugn och ro, utan passade istället på att socialisera med kollegorna som jobbade ombord, hjälpa till med en telefon och annat skoj, vilket ju även då gjorde att tiden flög iväg, och vips var man hemma i solstaden igen!

Så, vad är då egentligen bäst, sitta 7 timmar i bil och njuta av bikörning, eller att sitta 7 timmar i tåg och njuta av att göra egentligen inget alls?

Tja, det är olika saker, och passar olika, men jag älskar båda varianterna måste jag säga!

Det är helt underbart att köra bil, åka långt, njuta av körningen och vägarna! Men det är lika fullt helt underbart att sitta där och titta ut, titta på folk, äta gott under tiden, och anlända helt utmattad av att ha ingenting gjort!

Men, det bästa är nog helt enkelt att vara på resande fot…

Lika som bär..?

Ja, min fru hävdar envist att jag och mannen i reklamfilmen här, är på ett ungefär tämligen lika..? Jag förstår givetvis inget alls!?

Eller..? Säger hon det bara för att jag har en ny telefon..?

© 2014 ewenson.se

Tema av Anders NorenUpp ↑