ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Tagg: tåg (Sida 1 av 5)

Information i överflöd

Mycket kan man säga om järnvägens informationsflöde och oftast finns det åtminstone en positiv vilja om att göra något bra bakom det hela. Ibland undrar man dock lite mer än vanligt. Man undrar vart information fastnar?

Detta handlar nu då mer om intern information än vad som publiceras utåt, till kunder, till resenärer. Ändå kan det vara högst relevant även för resenärerna att åtminstone personalen på tågen vet något om det hela, eftersom förseningar kan komma att uppstå.

Hastighetsnedsättning i körorder

Hastighetsnedsättning i lokförarens körorder

Mycket mer informativt än så blir det inte många gånger. Det är begränsad hastighet på en sträcka av 100 meter, från 200 km/h till 40 km/h. Sannolik tidsförlust mellan 3-5 minuter beroende på fordonstyp.

Det enda man får reda på kring varför är ”Infrabegränsning”. Ingen starttid. Ingen teoretisk sluttid. Ingen bakgrundsinformation. Ingenting. Bara frågetecken.

Frustrationen kan bli en smula stor kring nedsättningar likt dessa, nedsättningar som kan få ligga i många månader innan de åtgärdas. Allt utan vidare förklaring bortom ”Infrabegränsning”.

Visst. Jag förstår att man inte kan vara alltför detaljerad i den informationen som presenteras i lokförarens körorder, men lite mer utförligt kanske vore något? En viss ansträngning att förklara varför hastigheten plötsligt skall gå från 200 km/h till 40 km/h?

Här har järnvägen mycket kvar att jobba på. Intern information som potentiellt påverkar resenärerna. Mindre frågetecken och mer utropstecken typ.

Slut på gnällstund…

Pengar är inte problemet

Igår kunde man läsa om att planerna för dubbelspår (förlängt mötesspår?) i Väse avbryts. En satsning som är mer än absolut nödvändig och redan alldeles för sent tilltänkt i sig för att råda lite bot på den extrema kapacitetsbrist som råder på Värmlandsbanan.

Anledningen till detta? Inkomna anbud låg högre än Trafikverkets budget för arbetet.

Man skulle kunna dra detta till att Trafikverket saknar pengar. Så brukar det resoneras kring hela denna underhållsskuld som finns till den svenska järnvägen. Mer pengar skulle lösa alla problem.

Jag resonerar inte fullt så.

Läs mer

Lokförarutbildning

Det märks att det är säsong för att söka till lokförarutbildningarna som startar under första halvåret 2017. Det märks på sökorden som används för att finna bloggen. Klart välkommet tillskott utav läsare till de sidor som rör yrket lokförare och de inlägg som berör yrket i sig såväl som utbildningen.

Därför tänkte jag slå mynt av tillfället och i ett högst aktuellt inlägg undra om det är något särskilt som ni, nytillkomna läsare som hittat hit, undrar över gällande yrket lokförare och utbildningen i sig?

Lokföraren

Ställ med fördel er fråga då i kommentarsfältet nedan eller till något av de andra som hör ämnet till, så skall jag svara på de frågor jag kan, så snart jag kan.

Är det något alldeles särskilt, då är ni varmt välkomna att höra av er via kontaktformuläret som finns under Om mig i menyn ovan.

Avslutningsvis, till alla er som redan sökt utbildningen, så önskar jag er stort lycka till med er ansökan!

Fritidsproblem?

Någon läsare som har stora problem med att de har för mycket fritid? Då får jag bjuda på en högkvalitativ filmrulle alá järnväg!

Nära tre timmar utav tystnad och spår. Sådan fantastisk underhållning kommer faktiskt inte särskilt ofta. Eller något.

Som sagt. Har man för mycket fritid så. Annars låter vi nog detta passera obemärkt helst.

Herr populär

Om man säger såhär, så finns det ju mer och mindre lämpliga platser att stranda på med spänningslös kontaktledning. Vissa dessutom mer olämpliga än andra, beroende på hur man väljer att se det.

Skall man se det ur perspektivet lämplighet för eventuellt nödvändig evakuering var dagens plats tämligen optimal faktiskt. Men det var väl också ganska exakt där allt lämpligt slutade också.

Kruthusgatan, Göteborg

Kruthusgatan vid ”smygvägen” i Göteborg

Läs mer

Likt en stadig bakfylla

Ja, lite så är känslan efter två tunga dagar med sen hemkomst. Vintern är här, om någon nu missat det.

I dagarna två har jag haft samma tur, samma vändning i Stockholm och båda dagarna har det gått ungefär lika uselt. Första dagen, dagen då Stockholm snöade in fullständigt, då var jag 77 minuter sen hem till Karlstad igen, efter att först ha ankommit hufvudstaden en minut tidig.

Vinter vid Stockholm C

Vinter vid Stockholm C

Läs mer

Denna fantastiska säsong

Höst. Höstlöv. Lövhalka. Lika kul varje år, alla år. I kategorin saker som gör en gråhårig i förtid sådär.

De senaste åren har jag haft min semester ungefär lagom i den perioden som lövhalkan härjar som värst men i år valde vi istället att lägga den lite mer traditionellt sådär under sommaren. Istället får jag nu alltså ut och bli gråhårig och matchar väl snart de gråa molnen på himlen?

Egentligen ska jag väl inte klaga alltför mycket som så, lövhalkan för oss med små fönstertåg är tämligen lindrig jämfört med den frustration som godstågen upplever, med tågvikter långt bortom det vi drar runt på.

Istället handlar det mer om att anpassa sin körstil en smula och ständigt vara vaken för plötslig förändring i fästet, som i Säffle igår morse…

Höst i Säffle

Vyer från spår 1 i Säffle en gråmulen höstdag

Läs mer

När media spekulerar…

För de som minns så skedde ju en rätt intressant vurpa i april det här året, när Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg var på besök och flyttade en stoppbock samt i och med detta förlängde spår 20 på Karlstad C.

Detta är ju något som lokalpressen har bevakat förhållandevis väl dels då, vid den aktuella händelsen samt nu, när Trafikverkets utredning blivit klar. En utredning jag hemskt gärna skulle vilja ta del utav för övrigt.

Som en del av alla artiklar kunde vi i fredags eftermiddag läsa om hur spåren är en säkerhetsrisk. Ja, det är rubriken. Säkerhetsrisken för att det i snitt vart annat år skett olyckor där stoppbock eller fordon ådragit sig skador. Antal allvarliga personskador är noll för övrigt.

Bara som ren jämförelse, skulle det vara intressant att ta del utav antalet trafikolyckor som skett i centrala Karlstad under samma tidsperiod, tio år, och jämföra lite snabbt. Jag har en spontan känsla att säkerhetsrisken i spår 20 och spår 21 på Karlstad C är ganska så extremt liten jämfört med de riskerna man utsätter sig för som gångtrafikant, cyklist (motor eller ej) samt bilist i centrala Karlstad.

Det är absolut sant att järnvägsdrift innebär vissa risker och att när olyckor sker, är det oerhörda krafter i omlopp. Att så som lokalpressen gör, överdriva dessa risker, när det är så oerhört mycket farligare att vistas i vägtrafiken, det är bara pinsamt på alla tänkbara sätt och vis.

För övrigt, som liten sidonotis, så kan det väl vara värt att nämna att utav de fem händelser under tio år som media hänvisar till, så är tre utav dem så pass lindriga att det handlar om mindre materiella skador på stoppbock, stopplykta och fordon som förvisso kostar en hel del att reparera på grund utav att det är järnväg, men ändå är så lindriga att det med nöd och näppe går att nämna.

Händelsen där de beskriver hur föraren utav tåget smet, den är än mer pinsam, eftersom inblandad förare (inte jag) med absolut största säkerhet inte ens noterade att stoppbocken blivit nuddad.

Händelsen i april var i allra högsta grad allvarlig, både sett till faktiska konsekvenser som potentiella, men spår 20 och spår 21 på Karlstad C är på inget sett någon säkerhetsrisk värd att nämna, varken igår, idag eller imorgon.

Däremot får man gärna påbörja en ombyggnad utav Karlstad C, men det är för trafikens skull, att det desperat behövs genomgående spår med plattform. Inget annat.

En jobbhelg i bilder

Även om jobbhelgen tar slut först imorgon bitti, så tänkte jag ändå mig köra en kortare sammanställning utav hur det sett ut via mitt Instagram-konto. Fredag till söndag i bildform med en liten videobonus på slutet alltså!

X55 på Karlstad C

X55 på Karlstad C

Vattentryckning på Norra Bantorget

Vattentryckning på Norra Bantorget

X52E i morgonsolen

X52E i morgonsolen

Regn och rusk i Karlstad

Regn och rusk i Karlstad

X2000 vid Norra Bantorget

X2000 vid Norra Bantorget

Mer finns att beskåda på mitt dedikerade lokförarkonto på Instagram alltså, lokförarvardag så att säga.

Bonusdags var det också. Videoklipp utlovat.

Testkörning utav rullstolsliften på X2000 alltså. Enligt önskemål från ombordpersonalen eftersom jag hade tid över vid furneringsplattformarna vid Norra Bantorget utanför Stockholm C och vi sedan hade en rullstolsburen resenär att plocka upp.

Kaffekoppen placerades lite lagom strategiskt för att se exakt hur stabil resa det kan tänkas bli och tack och lov, inte en droppe spilldes ut!

Lagom efter att detta publiceras så fortsätter jobbhelgen med ännu ett varv till Stockholm, komplett med en sväng till Uppsala på det, så räkna med fler uppdateringar på Instagram och om ni inte redan följer mig där, passa på att slå till!

En sådan där dag…

Vissa dagar på järnvägen är lite sådär mer spännande än andra, vissa dagar saknar spänning helt, fast på fel sätt då.

Så började dagen, med avsaknad av spänning, på fel sätt alltså.

På väg ner mot Göteborg till med ett sådär lagom fullsatt tåg med sommarresenärer så blev det med lite lagom olämplig tajming spänningslöst. Ja, i kontaktledningen alltså. Detta innebär en och annan sak, delvis att det blir ganska svårt att köra eltåg av förklarliga skäl och delvis att det krävs omedelbar åtgärd av mig som lokförare.

Spänningslös kontaktledning KAN nämligen innebära att det är fara och färde. Därmed skall hastigheten i det närmaste omedelbart reduceras till en siktrörelse, OM det skulle vara fara och färde. Ett snabbt samtal till närmast sörjande och förvirrad tågklarerare gjorde dock klart att det inte rörde sig om en från deras sida medveten handling och därmed tar nästa instinkt för lokföraren vid, det instinktiva sökandet efter en plattform att landa lite småsnyggt vid.

För vår del var det Säffle som låg inom teoretisk räckvidd från vår position och därmed började jakten på rörelseenergin.

Problemet var dock att mötande tåg inte riktigt hann rulla in från sitt håll i tid för att vi skulle kunna ha tillräckliga signaler in. Istället fick vi avnjuta signalen ”Vänta stopp” in mot Säffle, en signal som hann bli bättre väl där, bara inte tillräckligt bra. Eftersom beskedet om att vänta stopp mottagits innebar det att hastigheten var tvungen till att gå ner under 40 km/h innan signalen. Eftersom signalen då även står i uppförsbacke så innebar det i sig bara en sak.

F A I L . . !

Så nära, så långt bort

Med omkring 300 meter till plattform var det färdigrullat, så retligt nära men ändå så långt borta. Sjukt irriterande. Började känna en sådan där unken doft av evakuering där vi stod, fint parkerade intill välkänd snabbmatsrestaurang…

Tack och lov löste det okända felet sig själv och efter en kallsvettig stunds väntan så vaknade allt till liv igen, lagom när jag hade hunnit börja fundera på att släcka ner tåget för att spara på batterierna. Nog för att jag gillar när fel lagar sig själv, så är jag inte helt positiv när sådana här fel lagar sig själv utan att någon vet varför de uppstod till att börja med.

Trots allt, så kunde resan ner mot Göteborg fortsätta utan fler besvär och tro det eller ej, ankomsten var på minuten rätt till slutstation!

Sen skulle vi bara hem också. Inte fullt så lätt som det låter. Varför skulle det vara så liksom?!

På vägen hem var det dock spänning av annat slag som inföll, i formen av vägskydd som inte ville leka tåg riktigt till fullo. Det kan ha att göra med åskväder i närområdet, det kan ha att göra med bilister som befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle, men ett av vägskydden på sträckan Göteborg – Kil ville inte leverera enligt plan.

Vägskydd ur funktion

Innan någon nu får hjärtsnörp och börjar skrika om vårdslöshet vid fotografering, så kan jag försäkra er om att bilden togs under de mest kontrollerade utav former. Visserligen spärrar bommarna inte till fullo vägbanan, men de spärrar rätt del av vägbanan. Dessutom fungerar ljud- och ljussignaler till fullo samt att bilisterna stod snällt och väntade på att vi skulle passera i all försiktighet.

Strax innan detta så studsade vi mer eller mindre ner till stopp efter att såväl tågskyddssystem som yttre signaler med all önskvärd tydlighet visat att vägskyddet inte fungerade till 100%. Eftersom allt fungerade så strålande så kunde därmed bilden tas för att dokumentera en av järnvägens avvikelser för framtiden. En avvikelse som innan någon får nästa hjärtsnörp givetvis även rapporterats in till såväl Trafikverket som för intern hantering.

Andas djupt nu och räkna till 10 alla ni som får panik utav detta. Djupa andetag. Låt mig inte behöva bli så förbannat trött på att beskriva händelser ur vardagen igen.

Tro det eller ej, men trots detta och sena tågmöten så tog vi oss trots allt hem till Karlstad på tid. Utmärkt eftersom jag då hann med att krama om kära hustrun sådär mellan mitt och hennes arbetspass. Man får ta till vara på de stunder man får i det här jobbet…

Nu vankas några järnvägsfria dagar för egen del, dagar som istället skall ägnas åt att provköra bil (Vive la France…) samt förbereda mig själv och teknisk utrustning inför helgens insats på kollegas bröllop.

Sen har vi även en annan plan, jag och hustrun, som det kommer mer om det senare!

Sida 1 av 5

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén