ewenson.se

Lokförare, pappa, fotonörd och allmänt vilsen

Etikett: signalfel

Gillar int’ den färgen…

Om det är något ord som är mer än väl använt som störningsförklaring inom järnvägen så vore det väl signalfel, ett lagom långt ord som täcker in väldigt mycket, allt från trasiga glödlampor till hela ställverk som tvärlåser sig. Den gemensamma nämnaren är dock att signaler blir röda, allt blir omständligt och jobbigt och resenärerna suckar ljudligt.

Signalen i bilden är oskyldig till händelsen i inlägget

Normalt sett så inträffar detta stilla och fint, sådär så att man får en god förvarning, kan stanna lite snyggt och prydligt innan signalen, ta fram sin lilla blankett, fylla i sagda blankett och därefter trycka in en knapp och passera signalen i civiliserad form.

Ibland blir det inte riktigt så bra.

Som igår.

Gårdagen bjöd snarare på den där varianten där en stilla tanke går igenom lokförarens huvud, ofta i stil med ”varför är det rött där?”, ”det här blir inte bra!?” eller kort och gott ”aj fan!”.

Gårdagens signalfel var alltså av den där lite mer spontant uppkomna varianten, den som inte förvarnas i tågskyddssystemet, eftersom signalen gått om till stopp efter att senaste uppdateringspunkten lämnat besked om vackert gröna signaler.

I järnvägstermer heter det fenomen som då uppstår OSPA, eller Otillåten StoppPassage, eller rödkörning i enklare termer. Resultatet av detta blir automatisk nödbroms från tågskyddssystemet, en riktig grisnit som i värsta fall kan flytta kaffekoppar från bord till knän och som dessutom innebär blankettskrivande och förseningsminuter.

Den här gången, som blev min fjärde OSPA kategori B sedan starten av lokförarkarriären,  så var det en växel på ett av sidospåren i Skattkärr strax öster om Karlstad som inte riktigt mådde så bra. När vi rullade in på driftplatsen med vackert grön körsignal och i runda slängar 140 km/h så hickade den till, vilket gjorde att alla signaler på driftplatsen gick från vackert grönt till elakt rött.

Detta lilla skifte i färg gjorde denna stackars lokförare en aning förvirrad först, men tämligen omgående kunde jag konstatera att det blir nog inte så bra detta och snabbromsade själv tåget mot stopp, var ju liksom lika väl att föregå den automatiska bromsningen som oundvikligen skulle komma inom kort.

Den nu elakt röda signalen, ja den passerades i god fart och sisådär 200 meter senare stod vi still, dessbättre kunde jag lossa upp bromsarna innan stoppet, så att andelen utspillda kaffekoppar skulle hållas till ett minimum! I förebyggande syfte hade jag även hunnit med att ropa om det kommande oplanerade uppehållet och utlovat en snar fortsättning på färden mot Arvika.

Väl stillastående så var det bara att ta telefonen och ringa till DLC Hallsberg som styr aktuellt område, ta fram lilla behändiga blankett 21 som berör stoppsignaler som skall eller ofrivilligt har passerats. Fyllde i denna gemensamt med fjärrtågklareraren enligt konstens alla regler och kunde därefter fortsätta färden så stilla, 6-7 minuter sen helt plötsligt.

Men nåja, väl framme i Arvika så var vi ju faktiskt i rätt tid igen, och jag hann dessutom med en omgång från kvällens buffé på hotellet, lagom för att få något i magen innan nattvilan.

Återstår att se hur länge det dröjer innan nästa ofrivilliga OSPA inträffar, min första inträffade under sommaren 2010 och därefter kom ytterligare två inom ett halvår. Sedan dess har det dock varit lugnt, och för min del får det gärna fortsätta vara lugnt ett tag till nu, jag föredrar mina signaler i grönt skick helt enkelt!

Regn, regn och lite mer regn

Då var det nya året infirat och klart, därmed dags för ny arbetsdag, den första för denna vecka och av en händelse, även den första för i år! Därför så var det ju tur att det var en upprepning av fredagens tur vilket var förra årets sista..!

Nämnvärt händelserik har den väl inte direkt varit? Tog emot tåg 620 på plattformen i Karlstad, körde tills strax söder om Flemingsberg utan problem, där bjöd en signal på ilsket röd ton och därmed även årets första blankett 21 och efterföljande passering av stoppsignal. Detta var dock inget som påverkade vår ankomst till Stockholm C, 8.52 trillade vi in, 2 minuter efter körplanens tänkta ankomsttid, 8 minuter före den annonserade!

Ramlade ut till Hagalund i godan ro, fick via telefon reda på att tåget kanske skulle in på spår 14, det blev spår 47 och en nätt liten promenad tillbaka till vårt Chateau Lunden för att vila ögonlocken en stund.

Efter en mer eller mindre lyckad ögonlocksvila knatade jag åter ut på bangårdet bortom blåkulla för att hämta tågsättet till tåg 633 istället, på spår 27 och därmed ännu en lagom promenad i regnet.

Väl där hade man lite bekymmer med dörrarna i en vagn, som envisades med att stänga igen sig själva ytterst spontant! Visade sig efter lite felsökning vara dörrdatorn som fått lite fnatt. En återstart senare och vi rullade iväg från depån, 22 minuter senare än tänkt.

Detta var ju något som kunde skapa lite problem för vår kommande avgång från Stockholm C, men tack vare en imponerande snabb insats från catering samt ombordpersonal var vi framme på Stockholm C i tid för avgång mot Karlstad!

Härefter fortsatte det att inte hända något alls, förutom att regna, och resterande del av turen fortsatte i rätt tid. Inte ens i Hallsberg gjordes något katastrofalt försök att sinka oss!

Regn, regn, regn!

I morgon väntar reservtur på mig, den tidiga, givetvis, för vem vill sova längre än till 4.15 på morgonen, egentligen? Förhoppningsvis är det en sådan där bra reservtur, där absolut och precis INGET alls händer!

Tre dagar Göteborg

Ah, lite ledighet såhär på jobbhelgen, välförtjänt sådan också måste jag säga, de senaste tre dagarna har varit en uns av upprepning, samtliga dagar har nämligen erbjudit samma mellanlandning, Göteborg!

Veckan som började med tre inplanerade reservturer, blev inte riktigt som den var tänkt. Först blev ordinarie morgonreserv utbytt mot en sen tur Göteborg, vilket gjorde att reservturen dagen efter blev förskjuten, och när det väl var dagen efter, blev den utbytt i smått panik mot en sen tur Göteborg, och gårdagens egentliga lediga dag? Jo, det blev utbytt mot en sen tur Göteborg, av en händelse samma tur som de två tidigare dagarna…

Hur särskiljer man då dessa i tider tämligen exakt likadana turer? Jo, det är inga problem, första dagen gav signalfel, andra dagen försenade tågmöten och tredje dagen lokfel, busenkelt!

Signalfelet är en aning oklart om det var pga kabelstöld eller en avgrävd kabel, i de där trakterna sker de båda varianterna i sådan omfattning att det är en aning svårt att hålla reda på, till Göteborg kom vi runt 5 minuter efter vad som var planerat, inte helt katastrofalt dvs, en av de lindrigare förseningarna den dagen rent av. Den frustrerande biten var att man från början tänkte att det skulle vara åtgärdat vid 13, dvs ungefär när jag började, vilket ändrades till kl 17 lagom när jag började, typiskt!

Dag två i soppan flöt allt på så fint, ända ner tills man nästan var framme i Göteborg, då blev vi ståendes i en halv evighet i väntan på tågmöte, alltid lika skoj, från att vara i rätt tid till att vara 10 minuter sen, med bara någon enstaka kilometer kvar att köra till Göteborg.

Det som var kusligt likt mellan de två första dagarna var även avgången från Götet, båda två i rätt tid ända ut till Olskroken, där 10 minuter väntan på tågmöte väntade, wohey! Väl på rull gick sedan i vart fall hemresorna bättre, och det gillar vi, på vägen hem är man alltid angelägen om att komma i rätt tid!

Dag tre sedan bjöd på en aning lokstrul istället, först lite övertryck på bromsen vilket gjorde att lokets broms inte ville lossa först, hyffsat snabbt avklarat med en uns av utjämning innan bromsprovet. Strul två var att indikeringstablån var permanent inställd på nattläge, dvs nerdimmat ljus, som gör att det blir en aning svårt att se vad allt visar i det strålande solskenet, aja, med lite kreativt användande av händer och armar gick det att se det viktigaste när det behövdes i vart fall.

I övrigt flöt resan ner mot västkusten på bra, lite trilskandes tåg före gav söndagsåkning i dalslands skogar i väntan på omkörning.

Fick mig lite påfyllning av kaffe i Mellerud och begav mig iväg vidare, och kom säkert flera hundra meter innan det blev lokfel igen, denna gången bestämde sig bromselektroniken för att ge upp, och presenterade ett fint pipande litet ljud, en felkod med uppmaning om att koppla in nöddriften, och en blinkande liten lampa.

Detta innebar också att de enda valen gällande broms som fanns var nödbroms (eller ja, snabb-broms enligt JTF…) eller loss, med jäääääääääääääääääääääääääääääääättelångsam återgång till lossläget. Fundrade lite på att stanna omedelbums på ett mindre lämpligt ställe, eller rulla vidare till ett lite mindre olämpligt ställe. Valde det senare och puttrade på till närmaste driftplats, för att åtminstone lämna möjligheten att passera vårt handikappade tågsätt om det skulle behövas.

In i maskinrummet och fundera en sväng, lossade lite på en säkring, vände på den, petade in den igen och *blip* så hoppade allt igång igen, kände mig kanske en aning duktig där…

Dundrade iväg igen sisådär 15 minuter sen med en god förhoppning om att allt skulle hålla ihop till Göteborg, och ja, nästan i varje fall, precis som dagen före så föll det på upploppet igen, denna gången ännu närmare Göteborg C då det fina pipandet, felkoden och blinkande lampan återkom ännu en gång, ett inte fullt så snyggt stopp efter ett smått misslyckat försök att gå från 70 km/h till 40 km/h med balansering av nödbroms och lossbegäran så pillade jag ännu en gång på säkringen och fick igång det hela än en gång.

Passade även på att göra en liten anmärkning till driftstöd om det återkommande felet, med en lätt önskning om att någon kunde kolla på det under mitt uppehåll i Göteborg, eftersom planen var att jag skulle ha samma lok med mig upp till Karlstad igen. Det hela slutade istället med att jag fick ett annat lok, ett som fungerade som de ska och brukar göra, alldeles utmärkt, istället, jag var nöjd!

Idag njuter vi som sagt utav välbehövlig ledighet, och i morgon tar vi en favorit i repris, Göteborg med 5 timmars 1/4 betalt uppehåll, oh denna lycka!

Hallsbergare

Ja, nu menar jag alltså inte människor som bor i Hallsberg, utan de röda signaler som ständigt återfinns i Hallsbergs driftledningsområde, en högst ovetenskaplig undersökning gör gällande att risken för röd signal, aka signalfel är 100 ggr så hög omkring Hallsberg som någon annanstans i landet!

De senaste arbetsdagarna har man lyckats bjuda på signalfel inte bara en gång, utan rent av en gång per dag, vilket då givetvis stört min arbetsdag! Måndagen började man med att ta in ett annat tåg innan man släppte ut oss, med ursäkten om att vi i vart fall skulle invänta ett annat tåg, vars resenärer varken behövde byta plattform eller gå nämnvärt långt, och som till största delen hade förflyttat sig klart redan innan vi stannade.

Lät ju nästan bra, om det inte vore så att ställverket sedan totalhavererade och levererade röda signaler så långt ögat kunde nå, 15 minuters väntan blev det innan en grön signal kunde presentera sig och färden fortsätta, som värst var vi 18 minuter sena innan trenden vände, och till Stockholm C ankom vi 9 minuter efter tidtabell, helt i onödan.

Hemresa på tisdagen, började bra med lite sena avgångar innan oss från Stockholm C, vilket gjorde att vi fick en minut extra i huvudstaden innan resan påbörjades. Därefter bjöd tåget framför oss på en snigelrik resa eftersom det tågsättet var något halt. I trakterna av Björnlunda fick vi blinka ut till höger och påbörja omkörning, najs!

Givetvis, i enlighet med lagen om alltings jävlighet så fick vi ett mindre ATC-fel, balisfel typ BF3 med maxhastighet om 80 km/h i 4000 m, just när vi började komma ikapp det andra tåget, och där gick det åt h-vete, bara att lägga sig så fint bakom åter igen.

Vid det laget hade i vart fall det andra tåget fått fart på eländet igen och störde oss inte mer, istället kom vi till Hallsberg…

I Hallsberg var det först rött, för att bli grönt, för att sedan bli rött igen, strul med signalerna (spårledningsfel) väster om Hallsberg, vi fick vänta på ett annat tåg, tack för den.

Problemet med morgontåget hem till Karlstad är att det finns en anslutning mot Oslo som är i kortaste laget, 7 minuter i vanliga fall, vilket ger en aning problem när man lämnar Hallsberg först 17 minuter efter tidtabell.

Visserligen hade man rensat så fint på spåren åt oss på färden upp mot Karlstad, men vad hjälpte det när vi ankom 10 minuter sent och därmed missade Oslo-tåget som inte kunde vänta i 3 minuter på våra resenärer, suck!

Det som var bra med tisdagen var att en tågklarerarelev från just Hallsberg åkte med mellan Hallsberg och Karlstad för att se sträckan, och därmed fick se vårat perspektiv på saker och ting, som när man ringer och ringer och ringer och ringer lite till, utan att någon svarar i andra änden t.ex., det borde verkligen vara mer utbyte mellan de olika yrkena för att få en annan förståelse för hela bilden!

Idag skulle jag egentligen haft reservtur mellan 05-13, men fick byta till en Göteborgssväng istället, försöka lämna Hallsbergs driftstörningsområde innan de hinner ställa till med något..?

Men först får det allt bli frukost!

Han lever!

Fan trot egentligen, ingen uppdatering på internetvärldens motsvarighet till jättelänge (dvs flera dagar), men faktum är att jag sitter här i min egna soffa i allra högsta grad liv levande!

Däremot är jag då alltså hemma, eller ja, i Linköping, eller hur man nu väljer att se det, hela begreppet hemma är lite luddigt just nu! Detta innebär dels att jag avnjuter min obligatoriska vinterförkylning på bästa vis tillsammans med min älskade sambo samt våran son efter att ha varit ifrån dem i drygt 9 dagar under den längsta Karlstads-perioden under denna veckopendling!

Ett tag såg det ut att bli ytterligare en liknande period efter denna nu nära 7 dagar långa ledighet är över, men ett glatt litet mail i morse, eller var det igår morse? Nåja, när det nu än kom så innehöll det en beviljad ledighet till här i januari, och det innebär att de 5 arbetsdagar som väntar nästa vecka blir de sista utan min familj vid min sida! Efter dessa fem blir det hem och ledigt i drygt 1,5 vecka i samband med flytten, blir ju hur tokbra som helst, då kan jag inte smita bort från nämnvärt mycket packning heller!

Och på tal om flytten så tittade flyttfirman förbi igår, 55 st flyttkartonger samt 3 klädgarderober levererades och dessa skall nu fyllas! Egentligen borde vi börjat packa redan igår, men riktigt så duktiga har vi inte varit, men snart så! Liten utrensning av kläder har vi i varje fall klarat av idag, alltid något!

På jobbfronten finns inte mycket att nämna, en hel del indragningar i trafiken gör många arbetsdagar väldigt lättjobbade, men det har faktiskt gjort att den trafik som körs, fungerar bättre! Sen att ett litet diskret signalfel med tillhörande spårfel gjorde livet surt för mitt andra egna Uppsala-varv här i veckan, det är en annan sak. Kan vi hoppas på ett smärtfritt varv på nästa försök kanske..?

Nåväl, en liten uppdatering avklarad, och vi avslutar inlägget med en bild på de som gör att det är värt det!

Mor och son i vintervädretMin älskade lilla familj!

En röd dag..!

Söndagen den gick i den röda färgens tecken, hela jobbdagen igenom faktiskt, och sådär lite sent kommer rapporten från dagen.

Började ju så väl där vid trehugget, byter av ett rättidigt tåg i Linköping, där det självklart väntar ett signalfel på oss. Blir ståendes i en halvtimma eller så i väntan på att de två tåg som ligger före oss skall ta sig igenom problemområdet, Linköping – Linghem för dagen. När det väl blir vår tur är det inte bara en, eller två, eller ens tre röda signaler som skall passeras, utan hela sex stycken sådana, suck..!

Räkna med ungefär 5 minuter/signal i ett sådant här fall, speciellt i kombination med enkelspårsdrift pga banarbete längre fram gjorde att det tidigare så rättidiga tåget till Linköping, istället var drygt 1 timme och 10 minuter sent till Norrköping, suck..!

Varför denna långa tid då? Jo, för varje signal som skall passeras skall det fyllas i en blankett med information om sträcka, signalens namn, eventuella växlar efter signalen och sisådär, efter passage av signalen i stopp går man med reducerad hastighet fram tills nästa signal, och inte nog med det, på denna sträcka som det är bekymmer får det endast finnas ett tåg i taget som passerar stoppsignaler, vilket alltså innebar ytterligare störningar.

Men allt görs i varje fall av en god anledning, röda fina stoppsignaler skall inte passeras hur som helst, det har historien tyvärr på blodigt sätt visat, även om det nu, ta i trä, är länge sedan sist.

Nåväl, till Stockholm kom vi, 1 timme och 15 minuter efter tidtabell, lite lagom sådär, och det ska jag även komma ihåg att skriva en övertidsblankett om, i och med att jag hade tre timmar med våran speciella kvartstid uppe i Stockholm i väntan på nästa tåg norrut.

Färden vidare sedan gick fint ett tag åtminstonde, lite blankettskrivande i farten för något som inte ens uppenbarade sig vid Rotebro, följt av ytterligare en ilsken röd signal i Knivsta (Kn 28, spöksignal!), denna gången var det dock inte fullt lika väntat och medans jag i godan ro sänker farten mot 140 km/h som är gällande genom Knivsta uppenbarar sig denna röda signal framför näsan på mig, bara att skicka ner bromskontrollen i nödbroms innan tåget själv fixar det, och sedan ta mikrofonen och hojta lite snabbt åt resenärerna att hålla i sina saker då vi snart kommer att stanna på ett lite obekvämt sätt.

Ett X2000-tåg med alla bromsar och magnetskenbromsar i fungerande ordning stannar faktiskt imponerande kvickt i torra förhållanden, runda slängar 350 meter eller så från 140 km/h – 0 km/h, mycket bekvämt..!

Därefter lite telefonkö till driftledningscentralen, fylla i lite mer papper och sedan i efterhand få tillstånd att passera signalen som stod i stopp, najs!

Till Gävle kom vi sedan utan större besvär, sisådär 3 minuter efter tidtabellen, helt okej känner jag faktiskt!

För att kompensera denna eländiga röda dag tog vi istället och röstade lite igår, och där var det inte rött på något sätt!

Engelskt hojtande

Av någon anledning har jag tydligen fått för mig att göra utrop även på engelska numera, och denna vecka har bjudit på viss övning av detta då alltför många tåg har körts med smått defekta maskiner med en största tillåtna hastighet om 160 km/h istället för de vanliga 200 km/h.

Känner väl att jag saknar att prata engelska i den utsträckning jag gjorde under taxiperioden, och har väl tagit detta som en chans till att öva på engelskt uttal och uttryck.

Viss utmaning finnes i det hela då järnvägsengelskan kanske inte är helt bekant, men det börjar lossna allt mer även om det givetvis stakas på lite av och till när man tappar bort orden, men det förekommer ju även när man ropar på gamla hederliga modersmålet också.

Dagen idag har bjudit på lite lagom kaos, 160-tåg både till och från Malmö, strulande dörrar, signalfel, nödbromsdragningar och icke fungerande korglutning, suck, pust och stön. Lagom tills man skall vara klar med reparationerna av dessa 160-tåg så börjar det dessutom närma sig lövhalkan, vilket jag inte ser fram emot särskillt mycket…

Men, det får bli senare gnäll, nu är det filmdags, Grosse Pointe Blank!

Vilken dag..!

Ojojoj, igår alltså, blev inte riktigt som man hade hoppats och väntat sig direkt. En fredag full av strul!

Det började rätt bra, tydligen hade dom massor av signalfel och annat roligt uppe i stockholmsområdet, jag slapp det som vanligt med min inledande pendelsväng, bara massa sena andra tåg överallt.

Kort pendelsväng igår i varje fall, endast Linköping-Norrköping-Mjölby-Norrköping, för att sedan ha lite rast i någon timme, innan det äntligen var dags att åka någon annanstanns än pendeln, dags att fara till Nyköping, yey!

Alla mina tre varv där uppe gick fint, lite småhalt på en av svängarna, tittade på lite ångloksväxling uppe i Nyköping under våra 10 minuter där, och sen slutligen hem med tjänstetåg mot Linköping, sen sket det sig, under tiden vi hade farit omkring mellan Norrköping och Nyköping hade det tydligen gått och blivit elfel mellan Linköping och Norrköping, vilket innebär att två tåg hade stannat helt på sträckan, och det var milt sagt kaos på resten. Här började det ta tid..!

Vi kom nästan in till Norrköping till att börja med, sen fastnade vi där, fjärren funderade lite smått på att skicka in oss på godsbangården till att börja med, tack och lov slapp vi den biten i varje fall, och fick nöja oss med att parkera på spår 3B i Norrköping, och där vart vi ståendes ett bra tag, har ingen koll på exakt hur länge, men det kändes som en evighet och lite till innan vi fick rulla vidare upp mot Fiskeby, där det vart en tio minuter väntan till eller så innan vi satte av i full fart hemmåt!

Hem kom vi väl inte förrens vid 21:45 eller så, sen skulle fordonet ner till stall också, vilket gjorde att jag inte var hemma i vår lägenhet förrens fram emot 22:30, sucka! Lite skillnad mot att sluta 20:42 som jag egentligen skulle ha gjort..!

Men men, det var igår det, nu är det ledig helg som gäller, och X40 utbildning i Västerås nästa vecka, ska bli skönt att kunna få lite variation, köra någon annanstanns än bara på pendeln, om jag nu får några sådana turer dvs..!

Den som lever får se..!

Variation

Ja, vad kan det vara, variation? Efter tre veckor av pendeltågskörande börjar jag bli lite smått mätt av det hela, hur nyttigt och bra det än må vara som första fordon så känns det som att man vill se något annat nu, och det ska jag väl i och för sig få göra nu på fredag, då det blir några varv Norrköping – Nyköping som omväxling, jag ska få köra ett blått tåg! :-D

Men gårdagen bjöd i varje fall på lite mer action än vanligtvis, tack vare lite signal och växelfel på Linköping station blev det lite förändringar i körningen, istället för att köra hela vägen Tranås – Norrköping blev det spetsvändning i Vikingstad för att återvända till Tranås, dock först efter att först ha fått tillstånd att gå utan tågorder, och sen göra en språngmarsch upp till våra lokaler i Mjölby för att ta ut nya tågorder för aktuellt tåg samt framförallt för vändande tåg från Tranås!

Mer spänning sedan också, för att hamna rätt på min tur och på mina tåg vart det för min del byte i Linköping, från mitt tåg med ankomsttid 19:28 till mötande tåg, också ankomsttid 19:28, klart intressant rask promenad över från spår 2 till spår 1, och sen åka tillbaka åt samma håll som man nyss kom ifrån, suck! Efter detta blev det dock belöning i form av en god kebabtallrik, som satt väldigt fint efter allt extra jobb! ;-)

Börjar bli allmänt spännande att vara ute och köra annars, hösthalkan börjar komma så fint så, framförallt Boxholm har varit intressant de senaste dagarna, i lördags var det t.ex. duktigt halt och magnetskenbromsen på X14 blev invigd för min del, stannade gjorde vi i varje fall vid plattform, efter lite krypkörning sista biten, tur att man började bromsa i riktigt god tid säger jag bara!

Men men, jobbandet fortsätter i varje fall, hela denna veckan och sen är det ledig helg, skööönt! Sen väntar X40-teori nästa vecka, i Västerås, av alla ställen, suck! Men snacka om att det ska bli skönt att få ett andra fordon, att få lite variation, att faktiskt få köra ända upp till Gävle, jag längtar!

Men idag är det pendel, hela kvällen lång, fram och tillbaka, och sen fram och tillbaka, och fram och tillbaka, och sen fram och tillbaka igen, eller något sånt, woho! :-)

Helg!

Ah, äntligen helg, eller egentligen har det faktiskt vart så ända sedan 10-snåret imorse! Tidigt avslut på dagen idag, men det förtjänar man i och för sig efter tre tidiga mornar på raken!Dagen idag har väl inte vart så speciell, kört lite pendel, Mjölby – Norrköping – Mjölby – Linköping, rätt lagom, samt att vi växlade ut fordonet imorse också då dvs… Körläraren körde en sväng idag också, fixade hans dator under första svängen från Linköping till Mjölby, gick rätt smidigt, förhoppningsvis fungerar det som det ska också :-)

Men men, lika hänselselös dag som det var idag, lika händelsefull vart det igår!

Körde som tidigare nämnt tåg 220 från Linköping till Stockholm, avgick i rätt tid, allt flöt fint inkl småfega inbromsningar ända upp till Vagnhärad, stopp i signal, försenat mötande tåg, fjärren påstod -10 minuter när jag ringde, burr! Trevlig nog dök den mötande X40n upp rätt omgående och vi kunde dra vidare med vårat 200 meters loktåg mot Södertälje!

Även in i Södertälje gick det fint, fortsatt fegande på bromsarna, 28 axlar varav endast 4 med skivbromsar gör rätt speciella inbromsningar… Men men, stopp i Södertälje också, yippie, ser ett annat tåg som sakta rullar över bron in mot Flemmingsberg och Stockholm, illavarslande, ringde fjärren, kommer kör snart, ring när ni är vid utfartsblocksignalen, det är signalfel! Underbart, alldeles underbart!

Fram till signalen, fick medgivande enligt SÄO §70 att passera signalen i stopp på uppspår i riktning mot Malmsjö, allt enligt konstens alla regler, gick ju fejnt! Vidare mot nästa, stopp där också. Puh, nästa §70 och vi rullade i underbart långsamma 40 mot nästa signal, som också visade den vackra röda färgen, går ju fint detta!? En till §70 passage och nu var det i varje fall dags för lite gröna signaler med vita blink, efter ännu en lång fint 40-sträcka…

Men men, -17 minuter in till Stockholm C är ju inte helt galet ändå, bara lite! Träffade en kursare där också, säg Hej Ante! Komplett med en av hans söner, på väg mot Uppsala för lite tågmupperi, nyttigt!

Vidare mot Hagalund gick det i varje fall sen, utan stopp på vägen, rätt skönt. Dock var det lite trångt där uppe, nummer 4 i kön för toatömmningen där är ju inte sådär jätteskoj, inte blir det bättre när tåget framför inte drar tillräckligt långt efter hans tur, för att vi skulle kunna rulla in, underbart..!

Dessutom fick vi nöjet av att göra en rundgång där uppe, rätt fränt, första gången jag är med om det, går ju rätt bra när man har växlare till hjälp, blir lagom skoj när man ska göra det själv första gången! Burr!

Dags för lite rast, äntligen, bara en timme senare än tänkt eller så, vilket med andra ord inte gav så särskillt mycket tid för vila, utan det var snart dags att gå ut och klargöra tåget hem, denna gången ett fint litet X2000-tågsätt, sådana är nästan alltid trevliga!

Jaja, detta gick ju som vanligt helt fint, saknades liten megafon bara, men det fick vi ju utlevererat till oss efter ett tag, så det löste sig, vidare mot Norra Bantorget för lite pålastning i bistron, och sen ner mot centralen.. Där börjar nästa intressanta, på väg ner mot spår 11 ringer fjärren, har två st S16-blanketter som skall fyllas i, fint, ringer upp när vi står parkerade på spår 11..

Fortsatta signalfel, tåget omleds utan tågorder via utsikten med ett fast uppehåll på Södertälje Syd Undre, mycket nyttig skrivande och repeterande, satt väldigt bra med tanke på att det var ex antal månader sedan vi gick igenom dom där blanketterna på teorin!

Men men, iväg nästan på tid, i Flemingsberg vart det dags för sightseeing-tur, mysiga gamla spår ledde oss mot den korta plattformen på Södertälje Syd Undre, knappt halva tåget fick plats, men det gick rätt bra ändå, resten av vägen flöt på så fint så, slutade med -12 i Linköping, vilket gav lite mer övertidsblanketter att fylla i, dom är alltid så trevliga så..!

Sådär, ett rekordlångt inlägg eller så, får se om det ens får plats i databasen..! ;-)

© 2014 ewenson.se

Tema av Anders NorenUpp ↑