Taggad: rättidighet

När man blir FÖR övertygad om sin egen förträfflighet

Något som är väldigt dumt och egentligen borde vara straffbart är att bli för övertygad om sin egen förträfflighet, och ändå, med god vetskap om detta, kunde jag ändå inte låta bli att gå i den fällan igår kväll, av för mig ändå oklara anledningar!?

Hade ju då tåg 55 från Stockholm mot Oslo igår kväll, dessutom med särskild last dagen till ära, varpå vårt tåg var en aning mer prioriterat än i ordinarie fall, vilket gav en sällsynt dos gröna siffror på vår färd genom Hallsbergs driftstörningsområde.

Allt flöt pÃ¥ fint lagom fram tills det var dags att vika av frÃ¥n stambanan upp mot de värmländska skogarna, där en säkring av nÃ¥got slag tillhörande en av lokets motorer tyckte att ”nä, nu skiter jag i det här” och framkallade en gul blinkande lampa markerad ”FELKVITTERING”, och, i normala fall sÃ¥ skulle man med ett enkelt tryck kunna markera att man har läst och förstÃ¥tt texten som visas i felindikeringssystemet angÃ¥ende detta, men det vore ju för enkelt. För just detta felet mÃ¥ste man in i maskinrummet och frÃ¥nskilja motorn, innan man pÃ¥ annan plats kan kvittera att man läst, fattat och dessutom gjort som datorn tycker.

Men nu är ju jag sÃ¥dan där att jag inte gärna stannar mitt ute i ingenstans för att göra detta, om jag bara kan rulla vidare till mindre olämpliga ställen. Därför beslutade jag mig för att avnjuta denna blinkande gula lampa till plattformen i Degerfors istället, jag är ju lite smÃ¥tt förtjust i plattformar i anslutning till lokfel…

Som av en händelse så bjuder ju även Degerfors på tågmöte, vilket då gav någon minut extra för att rota runt i maskinrummet i jakten på frånskiljaren, d.v.s. allt gick lugnt och fint till väga och en stund senare hade den gula lampan slutat blinka ilsket!

Dessutom hade vårt tågmöte även lyckats plocka på sig några minuter försening, vilket gjorde att vår trafikledning ringde och nervöst undrade om vi inte var på väg snart!?

Man kan väl inte direkt säga att de blev mycket lugnare när jag tyckte att 3 minuter inte var sÃ¥ farligt, och att jag hade stängt av en motor bara för ge mig själv lite mer utmaning sÃ¥där…

Här var jag dÃ¥ sÃ¥ dum att jag yttrade de fullständigt ogenomtänkta orden ”Jag har läget helt och fullständigt under kontroll!” varpÃ¥ jag mer eller mindre garanterade att vi skulle vara i tid till Karlstad…

Nu var vi ju faktiskt i tid till Karlstad, det var ju inget större problem, som jag ju visste dÃ¥. Men, jag vet sÃ¥ väl med mig att jag kommer att fÃ¥ lida och betala dyrt för mitt uppblÃ¥sta ego och självförtroende en dag, troligen ganska nära inpÃ¥ i tiden…

Det bara är sÃ¥, det är sÃ¥ det fungerar, i’m gonna have to pay for this…

Så, mitt förslag är att undvika att åka med mig och mina tåg ett tag framöver..? Jag åker t&r Göteborg på fredag kväll och Stockholm t&r på lördag, bara som förvarning sådär..!

Dessutom tänker jag applicera silvertejp över mun i fortsättningen, för att inte kunna säga fler sÃ¥dana dumheter…

To be continued…

Alla är de individer

TvÃ¥ dagar pÃ¥ regionallinjen Karlstad – Göteborg är dÃ¥ avklarade, behändig och trivsam Ã¥kning med lok och fyra vagnar numera, och pÃ¥ dessa tvÃ¥ dagar har vi klarat av tvÃ¥ uppsättningar vagnar och inte mindre än fyra olika lok, och kan väl konstatera som sÃ¥ mÃ¥nga gÃ¥nger före att alla loken är dÃ¥ helt egna individer.

Gårdagens tågkörning klarades av med hjälp av Rc6 i två varianter, som båda dock betedde sig tämligen likartat, tillsammans med den uppsättningen vagnar som medfördes så kunde man gott och väl köra med ett lagom stort självförtroende, då såväl broms och pådrag lydde min minsta önskan helt och till fullo, något som är väldigt trivsamt!

Dagens start på dagen blev väl i det närmaste det motsatta, då dagens Rc6 inte alls var samarbetsvillig på samma vis, det tog i stort sett hela vägen till Mellerud innan jag ens börjat komma överens med bromsens uppförande, och pådraget ville aldrig riktigt vara min vän. Bottennoteringen får nog närmast tillskrivas stoppet i Åmål, som helt enkelt inte var snyggt eller ens godkänt på något vis och vänster!

Men, trots mitt och lokets motsättningar kom vi till Göteborg, inte bara i tid utan dessutom 8 minuter före tidtabell, både jag och loket var visst lika måna om att slippa ifrån varandra snarast möjligt..?

Knatade iväg och köpte mig en Subway-macka, inte riktigt LCHF-kost, men det fick duga denna korta rast trots det, man skall ju trots allt inte vara för strikt i sitt seende!

Till hemresan vankades det sedan Rc3, en modern skapelse signerad 1970 och en inte helt imponerad lokförare äntrade sitt lok, för att komma till hemresans första insikt, att det är bra lokvärme i en Rc3, puh!

Lite vädring på det och snart blev det lite mer mänsklig temperatur i förarhytten, så att man kunde bekanta sig en aning med alla grepp och finurligheter. Körde igenom den lilla proceduren med bland annat test av förarövervakning och dylikt och gjorde mig hemmastadd inför avgång.

Passade även på att knäppa av några detaljbilder i loket, för att dokumentera dess inte helt uppdaterade förarmiljö, mest som tidsfördriv men även för att kunna titta tillbaka på, den dagen vi inte längre kör Rc3..!

Reservströmbrytare på förarpanelen i en Rc3

Pratade en liten stund med ombordpersonalen, informerade om att jag saknade central dörrföregling från loket, men kunde konstatera att avgångssignalen fungerade som den skulle åtminstone. Fick min föraruppgift och kunde stämma av detta med min egna uträkning utan besvär

Rullade iväg från Göteborg utan besvär, en aning seg i pådraget var väl denna Rc3 likt alla de andra, men den kändes väldigt trivsam ändå, trots sin ålder! Kunde tämligen omgående konstatera att denna lilla maskin och jag kom betydligt bättre överens än vad morgonens lok gjorde!

Resterande delar av färden var väl mer en njutningsfull upplevelse, med en väl avstämd D3 som gjorde sitt till för snygga och effektiva inbromsningar och ett gott humör tillsammans med min Subway-macka och senare en mugg kaffe, allt medan solen sjönk lägre på himlen.

Hela resterande delar av färden flöt dessutom på prickfritt enligt körplanen, och inte en förseningsminut finns att rapportera, trots inplanerade tågmöten dessutom! Framme i Karlstad prick på tiden, varpå det blev rundgång, undanväxling och avställning i godan ro, åter på spår 6 som min morgon även började på!

I morgon väntar ännu ett besök i den kungliga hufvudstaden, och återigen skall jag enligt planen sitta lokvakt på Stockholm C i dryga timmen, så vi får väl se vad jag och min kamera kan åstadkomma denna gång..!

Äntligen!

Ja, nu fÃ¥r ni allt stÃ¥ ut med en lättare dos av självgodhet här pÃ¥ bloggen igen, för nu har jag dÃ¥ slutligen lyckats, nämligen att fÃ¥ tÃ¥g 647, tÃ¥get som inte ville vara i tid, att vara i tid till Karlstad, och inte nog med det, i rätt tid hela vägen, vid alla mätpunkter! D.v.s. järnvägens motsvarighet av ”perfect game”!

Tur nog var väl att vi prickade in inte mindre än 3 st -1 minut på väg mot Stockholm med tåg 634, annars hade nog självförtroendet just nu varit av abnormt stor karaktär!

Nu fanns det väl i och för sig ett antal förmildrande omständigheter, som att det var söndag på fredag, dvs betydligt mindre trafik i järnvägsnätet än normal dag, och då främst att Värmlandstrafiks tåg 8932 inte trafikerar och förstör för vår rättidighet!
Men detta får ändå tillskrivas som en god insats från mig själv men lika fullt även från ombordpersonalen såväl som inblandade driftledningscentraler från Trafikverket!

Det är dock lika väl för det en riktigt fantastiskt go känsla att äntligen pricka in rättidigheten efter ett antal mer eller mindre misslyckade försök! Att med fjäderlätt precision stanna till på Karlstad C exakt när klockan slår 22:10:00 efter 2 tim och 45 min resa från Stockholm, det är en ganska svårslagen känsla, åtminstone inom jobbet!

SJ tåg 647, tågföring den 6 januari 2012

Och ja, jag var då alltså tvungen till att faktiskt ordna fram bevis på det hela! Så vackert grönt och svart färgtema denna bild visar upp! Och ja, jag vet att vissa avgångar ser ut att vara en aning tidiga, precis som att ankomsttiden till Karlstad C står som 22:08, det beror lite på vart mätpunkterna sitter och hur de kompenserar för sin plats.

Om jag kommer sova gott med denna vetskap? Något! Om det kommer sitta en bit inne att upprepa detta? You bet! Men det blir nästa steg!

En värdig avslutning av jobbåret 2011

Efter en inte helt smärtfri och lugn vecka sÃ¥ var det idag dags för Ã¥rets sista arbetspass, av en händelse samma pass jag hade i tisdag, och som jag har pÃ¥ mÃ¥ndag, nämligen köra tÃ¥g 620 Karlstad – Stockholm – Hagalund, ha lite rast och sedan Ã¥tervända med tÃ¥g 633 Hagalund – Stockholm – Karlstad.

Till skillnad från tisdagens störningar så gick det betydligt bättre på detta försök, tåget var i tid från Arvika, bytte av och kom iväg på tid från Karlstad, blev något störd av ett sent tågmöte innan Kristinehamn, men det var inget som påverkade vår tidshållning direkt!

Resterande färd mot Stockholm flöt på sådär alldeles utmärkt som det bara ska vara, utan ansträngning kom vi fram till Stockholm C inte mindre än 14 minuter före annonserad tid, eller 4 minuter före körplanens ankomsttid!

Dessutom bjöd moder natur på en strålande vacker morgon med en sådan där utsikt som gör att man njuter lite extra mycket! En sådan morgon är det verkligen inte fel att sitta där man gör!

Utsikt från förarhytten innan Gnesta

Passade på att avnjuta en tupplur alá en timme eller så uppe på rasten i Hagalund, en mycket välbehövlig sådan då nattens sömn inte riktigt räckte till! Vaknade till liv som en helt ny människa, eller åtminstone en bättre begagnad!

Rullade iväg från Hagalund utan större besvär med mitt nya tågsätt, det som skulle bli tåg 633 mot Karlstad, språkade i vanlig god ordning med mina trevliga kollegor under uppehållet på Norra Bantorget, innan vi rullade på hemöver.

Även hemresan bjöd på rättidighet, åtminstone fram tills Hallsberg där ett längre och därmed tyngre, försenat tåg släpptes ut framför oss, var inte helt nöjd där direkt..! Men tiden vi tappade kördes in och vi ankom uppehållen i Värmland utan större besvär!

Moder natur fortsatte att visa sig från sin bästa sida även under hemresan, hann med att trycka av en bild när vi passerade Skattkärr strax innan Karlstad, vatten, solnedgång, kan det bli bättre!?

Utsikt från förarhytten i Skattkärr

Ankom Karlstad C i rätt tid i det vackra skymningsljuset, och kunde därmed avsluta årets jobbande på bästa sätt! Hjälpte till med att göra rundgång på tåget då kollegan som skulle byta av mig och klara av den biten, hade tittat en aning fel på klockan..! Men, inget att orda över, nästa gång kan det vara jag som får hasta ner i sista sekund!

Nästa gång jag jobbar står det alltså 2012 på alla papper, känns lite udda, men välkommet! Ett nytt bättre år för järnvägen kan vi alla hoppas!

Nu tar vi alltså ledig helg på detta, och passar på att önska alla läsare, vänner, kollegor och eventuella tågresenärer som trillar in här, ett gott nytt år!

Julejobb

Julafton kallas alltså den dag som är på god väg att passera? Jag kallar den mer för vanlig arbetsdag, eller kanske inte helt vanlig då, hade en lite mer julanpassad uniformsmössa på mig idag!

Men, färd mot Göteborg stod på menyn, första gången sedan mitten av november dessutom! Sparkade igång mitt tågsätt där ute på en enslig och småkylig bangård och klarade av klargöring, bromsprov och framväxling utan större ord uttalade. Tog oss hela vägen till Kil innan något började strula, det råkade visst fällas på ett tåg åt motsatt håll lite för tidigt, men det löste sig med futtiga 3 minuter i försening!

Resten av färden flöt på utan bekymmer, påmindes återigen om varför det är en så trivsam sträcka att köra på, stundvis ruskigt vackert dessutom!

Soluppgång över Vänern på väg in i Åmål

Vik av Vänern vid Köpmannebro

Trillade slutligen in i Göteborg inte mindre än 7 minuter före tidtabellen, en aning nöjd över det kanske! Tog mig upp på personallokalerna de har där och kunde avnjuta en stunds gratis julmat, eller ja, skinka och köttbullar då i vart fall, för att försöka hålla det något sånär LCHF-stajl!

Dagen erbjöd bara en lite kortare rastning på västkusten, så snart nog var det dags att bege sig tillbaka till spår 10 och nära nog det tågsätt jag lämnade där timmen tidigare, enda skillnaden var ett nytt lok i rätt ände för färden åter mot Karlstad! Det andra var ju lite taskigt inklämt mellan vagnar och stoppbock..!

Detta nya lok visade sig dock inte vara riktigt lika bra som det jag lämnade, endast två av fyra motorer var med redan från start, och vid detta läge var det på tok för sent för fordonsbyte utan att det skulle bli alltför sent för att vara värt det.

Dock var inte detta allt som skulle gÃ¥ fel innan avgÃ¥ng, vi fick dessutom även stÃ¥ och invänta anslutande tÃ¥g som var en aning sent pÃ¥ väg frÃ¥n Malmö/Köpenhamn, men visst, det har vi förstÃ¥else för! Däremot var det väl inte helt smidigt när DLC Göteborg var pÃ¥ väg att skicka oss Ã¥t fel hÃ¥ll när det väl var dags att Ã¥ka, nÃ¥got de i vart fall kom pÃ¥ INNAN vi rullade iväg frÃ¥n plattform…

Inte heller var det helt smidigt att de valde att ta in ett annat tågsätt som ankommande OCH skicka ytterligare ett som avgående innan det blev vår tur att göra ett nytt försök att rulla norröver igen. Men men, det kunde ju nästan slutat med elände där.

Men nej, dessutom fick vi tågmöte i stort sett omedelbart efter att ha brutit oss loss från Göteborg C. I 10 minuter blev vi ståendes för att invänta mötande tåg, verkligen tacksamt..!

När vi då slutligen kom på rull var vi alltså 18 minuter sena, med ett lok som endast erbjuder halv dragkraft! Man skulle kunna kalla det för en aning uppförsbacke, eller helst inte, för i uppförsbackarna tappade jag fart!

Men, skam den som ger sig, övervägde ett tag att köra snällt och försöka att inte tappa mer tid, för att skona de återstående två motorerna, men valde till sist att åtminstone göra ett försök att på kreativaste möjliga vis köra in tid med rådande förutsättningar!

De första minuterna fann jag tämligen omgående efter någon fantomsen inbromsning, men sedan var det värre! Till Mellerud var vi nere på 15 stadiga minuter, och fick tack vare det ett lämpligare tågmöte en lite välbehövlig bonus á 4 minuter från det uteblivna som var planerat en bitt norröver!

Skuggjakt

Fortsatte med ett antal fantomsena inbromsningar och erbjöd väl kanske inte den mest bekväma resan mot Karlstad, men tid körde vi in! När vi lämnade Kil var vi 7 minuter sena och eftersom ytterligare ett tågmöte föll bort så trillade vi till slut in på Karlstad C 3 minuter efter tidtabell, 15 minuter bättre än när vi låg som sämst till! Egentligen var det dessutom bara 2 minuter enligt min och lokets klocka, men visst, jag ger mig för Trafikverkets system..!

Det var i vart fall, efter veckans tidigare så miserabla försök till att minska förseningar, ruskigt skönt att kunna påverka dagens ursprungliga försening, allra helst med de taskiga förutsättningarna som rådde! En viss nivå av mallighet sköljde över mig när vi väl ankom Karlstad där, kändes riktigt gott!

I morgon gäller nya tag, mot Stockholm t&r igen, denna gång med Oslo-tåg i båda riktningarna, och Oslo-tågen är bra tåg numera, i och med att de har bättre uppehåll längs vägen!

Bring it on!