Taggad: hertz

En Volvo är alltid en Volvo

Missförstå mig rätt nu, Volvo bygger helt klart bra bilar med god kvalité och som går helt okej på vägen, men kan det bli tråkigare, egentligen?

Fredagens äventyr bjöd på roadtrip alá Hertz Freerider igen, den här gången var det en Volvo XC60 som skulle från Arlanda till Karlstad, en silvergrå automatväxlad D3, d.v.s. en dieselmotor på 120 kW. Detta var första gången jag ens befunnit mig inne i en XC60, men som vilken Volvo som helst så känner man igen sig så väl så.

Volvo XC60 pressbild

Drog iväg från Hertz på Arlanda till närmaste mack för att skaffa lite fika efter en lång tågresa inkl byte på Stockholm C. Tittade lite smått på startande flygplan under tiden fikat intogs, tyvärr inte så många till antalet just där och då bara.

Färden hem mot Karlstad gick via E18 efter en kortare sväng söderut längs E4 från Arlanda. Man kan knappast säga att E18 är en nämnvärt inspirerande väg, men den är effektiv och den passar Volvo-bilar rätt bra, ett effektivt sätt att ta sig framåt utan att bli nämnvärt upphetsad.

För det är i stort sett samma upplevelse varje gång man sätter sig i en Volvo oavsett modell, det fungerar, man förstår hur knappar och vred skall användas och allt är tämligen logiskt och bra. Tyvärr innebär detta även att allt blir tämligen tråkigt, det finns få saker i en Volvo som ger en den där ”WOW-känslan” som är så trevlig.

Den värsta Volvon i min mening är nog egentligen V70, allra helst den vi körde t&r Dalarna förra sommaren, en DRIVe-utrustad! Man hade kunnat byta ut motorljudet mot en liten högtalare som viskar fram ”SvenssonSvenssonSvenssonSvensson” istället, för lite så kändes det.

Dessbättre har Volvo börjat producera några modeller som åtminstone gör saken lite mindre illa, nya S/V60 exempelvis ser någotsånär visuellt tilltalande ut även om det inte går att missta sig om att det är en Volvo. Lika gäller även C30 som med rätt kjolpaket som rent av kan vara rätt fräck!

Jag ser även fram emot att få köra nya Volvo V40 första gången, som enligt tidiga rapporter faktiskt verkar vara rätt körglad!? Frågan är om de lyckats tvätta bort den tydligt tråkiga Volvokänslan bara?

Färden hem till Karlstad flöt som förväntat på alldeles ypperligt, vädret varierade mellan strålande sol och totalt ösregn men XC60n gick lika fint oavsett! Man kan dock knappast säga att den gjorde något bestående intryck, jag skulle knappast tacka nej till att köra en igen, men jag hör definitivt inte till typiske Volvo-kunden…

Frirajdin!

Igår var det dags att avnjuta ett stycke roadtrip igen, denna gången i sällskap av ingen mindre än unga fru Ewenson dessutom! Efter intensivt jagande hos Hertz Freerider så dök det äntligen upp ett intressant objekt, en Kia Cee’d som ville hem till Karlstad från Varberg!

Så, det ordnades med barnvakt med hjälp av snälla farföräldrar, biljetter söderut bokades och vi gav oss av med tåg till Varberg. Först med trevliga kollegor på SJ regionaltåg mot Göteborg och sedan vidare med Øresundståg från Göteborg till Varberg.

Åka Øresundståg

Vi kunde konstatera att på Øresundstågen så hade man visst lite smått udda platsnumreringar, plats 92 och plats 98 var nämligen platserna invid varandra, mkaaaaaaj…

Nåväl, tågåkandet gick alldeles utmärkt och snart nog var vi framme i Varberg där en promenad tog vid. Retligt nog gick vi utanför stationshuset och inte igenom det, vilket skulle visa sig sedan vara ett dumt val. Efter sisådär 3-4 km promenad så hittade vi till slut ett inte alltför utmärkt Hertz-kontor och efter en stund även personal. Det visade sig dock att bilen vi skulle ha, den stod vid deras nya kontor, vid stationen i Varberg.

Suck…

Vänligt nog så fick vi åtminstone skjuts tillbaka ned till stationen och bilen kunde hämtas ut. Efter det sedvanliga varvet runt bilen för att inspektera efter skador, ett standardförfarande med såväl hyrbilar som bilpoolbilar, så gav vi oss av norrut.

Från början tänkte jag mig en tur längs med E6/E45 hem mot Karlstad, men efter en titt på kartan kom jag på bättre tankar, varför inte åka längs inlandet istället? Sagt och gjort, vi letade oss ut på Rv41 mot Borås och njöt av ett vackert landskap bland berg och fält.

Dagens åk

Väl framme i Borås började klockan närma sig rusningstrafik, eller som man också kan se det, ett ypperligt tillfälle att stanna för depåstopp med efterföljande glass och kaffepaus. Dessvärre så var ju rusningen i Borås inte riktigt över bara för det, utan vi fick vackert sitta en stund i bilköer även efteråt, tur då att blåsan åtminstone var tom!

Efter Borås drog vi en bit österut längs med Rv40, närmare bestämt då fram tills Ulricehamn där vi åter vek av norrut mot Falköping och Skövde. Längs med denna väg fann man en hel rad av intressanta ortsnamn såsom Timmele, Dalum och svårslagna Trädet, alla små charmiga orter.

I trakterna av Skövde började det så smått att suga i tarmarna, dags att göra nästa depåstopp för påfyllnad av mat. Vi orkade dock aldrig med att bege oss in i staden Skövde, utan fortsatte istället norrut till Mariestad där vi letade upp en lämplig pizzeria, vilket råkade av en händelse vara första bästa pizzeria…

Pizzapaus i Mariestad

Med mat i magen och lite färdgodis inhandlat fortsatte sedan färden längs med Rv26 norrut mot Kristinehamn, en väg som tycktes vara skyltad med fri fart denna kväll för såväl personbilar som lastbilar. Det är inte ofta man blir omkörd av lastbilar när man håller lagstadgade 90 km/h…

Ganska så exakt kl 21.00 kunde vi till slut parkera vår Kia hos Hertz på Drottninggatan i Karlstad, efter dryga 5 timmars körning och totalt 6,5 timme efter att vi startat vår färd från Varberg. En kort promenad senare var vi åter hemma i lägenheten och kunde avnjuta dagens sista solstrålar från balkongen, nöjda efter en lång men härlig dag på resande fot.

Bilen i sig, Kia Cee’d var väl inte någon direkt höjdare för långfärd, det kan man verkligen inte säga. Redan efter sisådär 10 mil på rull började man få träsmak och väl framme i Karlstad var man redigt trött på stolarna i den. Däremot var den väl ändå hyffsat snål med sina 4,6 l/100 km, även om det inte riktigt är tillräckligt för att bli imponerad i dessa dagar! En stor fördel var dock integrationen med blåtand i stereon, vilket gjorde att mobilen kunde stå för musiken hela vägen från Varberg till Karlstad, så har man ingen annan än sig själv att skylla på för musiken som spelas!

Tveksamt är det dock om detta faktiskt hjälpte mot det ständiga roadtrip-suget som infinner sig hos mig just nu, eller om detta bara var en aptitretare i mängden? Sannolikt lär jag fortsätta hålla ett getöga eller två på inkommande Freerides, så återstår det att se vart man hamnar nästa gång..!

Ren nöjeskörning

Tre dagar in på semestern och viss rastlöshet har väl infunnit sig, vad skall man fylla dagarna med om inte jobb!?

Nåväl, efter en välbehövlig sovmorgon så snurrade ju tankarna, soligt och fint ute, ett lätt sug efter att köra bil igen, men vart?

Tidigare har jag varit så smått sugen på att åka till SAAB Bilmuseum i Trollhättan tillsammans med sonen, men då bör man helst inte ta så mycket sovmorgon som jag gjorde idag, man bör helst rulla iväg ungefär samtidigt som jag vaknade idag.

Istället funderades det ut att återbesöka en plats jag och Angelika besökte förra sommaren, nämligen Tossebergsklätten mellan Sunne och Torsby. Och om man nu ändå skall ut och köra, varför inte ta en liten omväg, typ förbi Torsby via underbara småvägar på östra sidan om Frykensjöarna?

Dessa små härliga landsvägar som i stort sett helt saknar trafik bjöd ju som väntat på riktigt trivsam körning med stundvis otroligt vacker utsikt över såväl sjö som berg. Eftersom bilen i min ägo även råkar vara hyffsat körglad så gjorde det ju inte heller direkt saken värre!

Dagens goda gärning klarades av på väg ut ur Torsby, när vi med liten marginal rundade en stackars rävunge på villovägar i bästa älgtest-stuk med en lättare pulshöjning som resultat.

Utsikten från Tossebergsklätten i dagens solsken gick knappast att klaga på, alltid lika mäktigt om än smått svindlande högt stundvis! En fika med son och dennes farmor klarades av innan färden nedför berget och hemöver tog vid.

Hemfärden bjöd på såväl vinglande lastbilar som traktorer och småbilar vars förare hade vissa svårigheter att hitta en bekväm hastighet, en normal dag på svenska vägar kort sagt…

Totalt blev det väl en nätt tur på 20-22 mil eller så, väl värt bensinen det gick åt!

I morgon styr vi kosan söderut jag och lilla frun, mot Varberg av alla platser för att köra lite hyrbil igen, 35 mil E6/E45 väntar på oss efter fyra timmar tågresa, kan knappt bli bättre!

Så det blev…

Kunde nöjt nog konstatera att årets variant av privatresekort hade anlänt till brevlådan just idag, ett kort jag inte köpte förra året och bittert ångrade mig över det. I år slog jag till, och som av en händelse, så blev det att boka en resa redan nu, några timmar senare!

För, Hertz Freerider hade visst skickat ett mail här under vår filmkväll med tips om en bil som ville hem till Göteborg någon gång mellan idag och onsdag, och, eftersom jag av en händelse råkade vara ledig just på onsdag, så tyckte jag väl att det lät som en ypperligt bra idé!

Så, på onsdag blir det alltså dags för ännu en spontan roadtrip sådär, mot Göteborg Sisjön för att så småningom leta sig hem med hjälp av tåg och privatresekortet!

Känns som att privatresekortet kommer att komma till viss nytta detta år, en stor dos reslust infinner sig just nu här hos mig, som ni kanske märkte redan med den förra spontana roadtripen, den till Sundsvall..!

Men, först ut väntar nu ännu en omgång flytt till morgondagen, köra flyttbil tom Karlstad – Motala, packa den full och köra åter till Karlstad eller mer korrekt, Skoghall, varpå den sedan skall tömmas igen innan den återlämnas till Statoil.

Det kan nog bli, kul..?

När resan är målet

Så var man sedan ett antal timmar tillbaka i hemmets trygga vrå, efter att ha spenderat gårdagen i en bil, och denna dag i två olika tåg på min lilla spontana roadtrip till Sundsvall!

Resan flöt på alldeles ypperligt bra såväl med bil som tåg, med trevlig sällskap till lunchen i Borlänge och lika väl så en stund till kvällen i Sundsvall igår. Till detta la vi till en njutningsfull tågresa Sundsvall – Stockholm följt av en underhållande resa mellan Stockholm – Karlstad som avslutning på turen!

Roadtrip-bilen, Renault Megane Kombi

Gårdagens biltur företogs med en Renault Megané Kombi, dessvärre utan såväl farthållare som armstöd, vilket kan tyckas en aning surt, men inte ens detta kunde dämpa mitt goda roadtrip-humör, jag njöt verkligen av att få vara på vägen igår, helt och till fullo!

Kunde dessutom konstatera att man öppnat en ordentlig bit ny motorvägssträckning på E4an sedan jag sist åkte den, men att den vägen i allmänhet bjuder på tämligen varierad standard, allt från fantastisk till katastrofal! Dessutom kunde vi åter en gång inse att långtradare ALLTID dyker upp när vägstandarden går från motorväg till omkörningsomöjlig landsväg…

Sundsvall bjöd ju även på lite intressanta utmaningar för att komma rätt, men till slut så gick det fint, med en dos assistans från GPS-mjukvara i telefonen då också. Bilen kunde således återlämnas utan ytterligare skador!

Efter ett stycke frinatt alá Scandic blev det en lagom, hälsosam dos hotellfrukost innan jag halkade mig ner till stationen i Sundsvall för att hoppa på mitt tåg hem, dagen till ära hade jag kostat på mig att resa i 1a klass, mest för att prisskillnaden endast var på dryga 100 kr jämfört med 2a klass.

Kunde avnjuta resan i riktigt godan ro, mina underbara B&W P5 medföljde som musikunderhållning tillsammans med min iPad och resan förflöt i alldeles utmärkt mot Stockholm, en chans att riktigt njuta av resan i sig, mer än målet man är på väg mot!

Räkmacka alá Mannerström

Passade även på att kosta på mig en ordentlig räkmacka som intogs strax söder om Gävle, skall man njuta så skall man göra det riktigt ordentligt! Behöver jag ens nämna att den var riktigt, riktigt god..!?

Som väntat höll även tåget tiden ner till Stockholm, och jag hann med att titta förbi SJ Loungen på Stockholm C för en kaffe (bara dagens 4e kopp..) och ett toalettstopp innan det var dags att röra sig vidare hemåt Karlstad igen.

För detta tåg blev det inte direkt samma stillasittande njutning av lugn och ro, utan passade istället på att socialisera med kollegorna som jobbade ombord, hjälpa till med en telefon och annat skoj, vilket ju även då gjorde att tiden flög iväg, och vips var man hemma i solstaden igen!

Så, vad är då egentligen bäst, sitta 7 timmar i bil och njuta av bikörning, eller att sitta 7 timmar i tåg och njuta av att göra egentligen inget alls?

Tja, det är olika saker, och passar olika, men jag älskar båda varianterna måste jag säga!

Det är helt underbart att köra bil, åka långt, njuta av körningen och vägarna! Men det är lika fullt helt underbart att sitta där och titta ut, titta på folk, äta gott under tiden, och anlända helt utmattad av att ha ingenting gjort!

Men, det bästa är nog helt enkelt att vara på resande fot…