ewenson.se

Lokförare, pappa, fotonörd och allmänt vilsen

Etikett: godståg

Säffle…

Ibland går det ju som bekant inte riktigt som man tänkt sig på järnvägen, det blir lite fel då och då. Dagens bekymmer bestod av att ett urspårat godståg i Grums gjorde det en aning besvärligt att köra tåg på sträckan Karlstad – Göteborg.

Så, kan vi nu ge oss på en gemensam gissning om vilken sträcka undertecknad här skulle bege sig ut på för dagens tur?

Självklart!

X52-E 9077 - Regina i Säffle

Så, efter lite konfererande i hur dagens tur skulle inledas blev det till att bege sig med hjälp av gummihjulsfordon mot Säffle, för att där ta emot och byta av ovan avbildade skapelse, X52-E 9077 som skulle till att ankomma med tåg 352 och därefter avgå med mig vid spaken som tåg 357.

Sagt och gjort så begav jag mig till Säffle, stegade ut på plattformen för att ta emot ankommande tågsätt och blev då serverad en något sargad liten Regina, på färden mellan Åmål och Säffle hade man nämligen haft ett tämligen intimt möte med skogens konung, en match fröken Regina vann tämligen ordentligt!

Detta skulle givetvis dokumenteras av de avstigande resenärer som tagit plats i den främre delen av tåget och plötsligt var man omringad av mobilkameror, samtidigt som man själv mest var glad över att frukosten var väl på plats i botten av magsäcken sedan länge…

Nåja, tog över tåget, sparkade liv i den ände som inte var kletig och smetig och gav mig därefter ut på plattformen med en ordentlig uppsättning pappershanddukar och en vattentetra för att i möjligaste mån åtminstone försöka rengöra tryckknappen som manövrerar dörrarna från, tja, rester…

Med små rena, runda ringar på vardera dörr kunde vi så småningom bege oss ner mot Göteborg som i vanlig god ordning bjöd på gråväder. Rasten spenderades mest strosandes på leksaksaffärer för stora pojkar, inhandlandes en ny 3,5mm till 3,5mm AUX-kabel, då min tidigare lämnats på ett bra ställe.

Hemresan kom även den att erbjuda en förlängd vistelse i den rubricerade orten, tåget ankom utan problem, bussarna blev väldigt fulla och kvar blev jag och min kollega för att invänta närmaste taxi, skickad från Karlstad…

Därmed avslutades dagen som den påbörjades, med hjälp av gummihjulsfordon på hala vägar.

I morgon, på önskelistan, står tågfärd hela vägen, då vi passar på att köra en repris av dagens tur, mot Blöteborg alltså!

En liten omväg

Igår var det tågkörardag igen, en inte alltför vanlig dag på senare tid, allra helst inte på linjen mot Göteborg som jag inte besökt på en månad eller sådär! Detta råkar ju även vara en rätt trivsam liten sträcka att köra på, tämligen avslappnat och bra med en ordentlig rast i Göteborg innan man spakar hemåt igen.

Färden ner till Göteborg flöt på alldeles utmärkt, njöt av det soliga och fina vädret som Värmland bjöd på, strax före Mellerud åkte vi igenom den första ordentliga regnskuren som lämpligt nog upphörde strax före plattformen och därmed inte förhindrade den obligatoriska kaffeleveransen.

Ankom Göteborg i rätt tid, avnjöt lite promenad i det kylslagna vädret och därefter god matlåda med flintasteksrester, något som faktiskt fungerade riktigt bra även uppvärmd!

Tågsättet för hemresan ankom i rätt tid och jag tog plats i mitt lilla lok och förberedde mig inför färden norrut igen. Strax innan avgångstid fick jag veta att vi skulle invänta ett något sent anslutande tåg, men vi fick vänta max 5 minuter hette det. Inga problem i sig, 5 minuter kör man ikapp utan större besvär på den banan.

Problemet när det anslutande tåget ankom till spåret bredvid vårt var dock ett annat, tågsättet var nämligen en aning för långt för sitt spår, vilket gjorde att vår avgång blockerades helt och hållet istället, inga 5 minuter här heller.

Göteborg C med för långt tåg 107 på spåret intill

Efter lite kvick växling kunde dock tillräckligt många vagnar från det ankommande tåget släpas bort och lämna fritt för såväl köande ankommande som avgående tåg, däribland oss. Till slut blev vi då dryga 15 minuter sena från Göteborg, vilket ger lite mer att bita i, men ändå ingen katastrofal försening.

Flöt på fint med effektiva uppehåll i Trollhättan och Öxnered och istället för det ordinarie tågmötet i Brålanda blev det istället stopp i Frändefors. Mötande tåg rullade förbi och vi gjorde oss redo för att fortsätta jaga ikapp förseningen norröver när telefonen ringde istället.

På andra änden var det DLC Göteborg som meddelade att ett godståg hade kört förbi en signal i stopp och dessutom kört sönder en växel i samma veva, stod därmed en aning i vägen sådär uppe i Erikstad strax söder som Mellerud, vårt nästa uppehåll. Vi var båda tämligen överens om att det var kort sagt kört, det här kommer ta tid!

Istället för att jaga tid var det bara att ställa in sig på en rundgång med lok och att återvända till plattform i Öxnered för att underlätta kvällens fortsatta färd, ska man bussersätta gör man det betydligt lättare vid plattform än i naturen, något som alla inblandade parter dessbättre instämde med!

Skymning i Frändefors

Sagt och gjort, hängde av loket, växlade runt mig till andra sidan, hängde på och bromsprovade hela rubbet i väntan på att få ett nytt tågnummer att köra på tillbaka till Öxnered, en stundvis negativ del med järnvägen är all byrokrati som gör att det ibland kan ta en onödigt lång stund för att göra något som i teorin är väldigt enkelt.

Eftersom det även blivit bestämt att jag skulle ta med mig hela tågsättet på en sightseeing runt Vänern för att allt skulle vara på plats i Karlstad tills morgonen efter, så gjorde jag även tillräckliga efterforskningar för att kunna köra den nya rutten som efter Öxnered skulle ta oss via Herrljunga och Laxå till Karlstad.

Strax innan vi rullade in i Öxnered kom dock beskedet att det var svårt att få tag på bussar, endast en endaste buss med chaufför gick det tydligen att hitta denna kväll, vilket då skapade en hel del problem eftersom en buss inte riktigt kan ersätta ett välbokat tåg!

Ny plan fick istället bli att de som skulle till mellanliggande stationer fick åka med bussen, och de som skulle hela vägen till Karlstad skulle få åka med tåget på sightseeing i västsverige.

Väl framme i Öxnered blev det ännu en rundgång för att kunna få loket i rätt ände inför färden mot Herrljunga. Därefter blev det lite backande med hela tågsättet för att kunna komma in på rätt spår och svänga till höger, ut mot nya äventyr!

Det var rätt intressant körning i sig måste jag säga, skarvspår och endast 50 km/h tillåtet för vårt loktåg en lång bit av färden, inte riktigt de förutsättningarna man är van att jobba med. Ett solklart tecken på hur nerprioriterade vi var kom i Vänersborg, när till och med båttrafiken hade företräde framför oss.

När vi så småningom kom till Herrljunga var klockan bara en hårsmån före midnatt och det var ännu en gång tid för rundgång, eftersom loket nu åter en gång var i fel ände i förhållande till den tänkta färdriktningen.

Efter rundgång, toalettbesök och hämtning av helt egen kaffetermos med tillhörande snacks så gav vi oss iväg norrut längs med västra stambanan för att på denna väg försöka ta oss till Karlstad. Dessbättre så var detta även sista rundgången som skulle klaras av för kvällen, eftersom Laxå erbjuder triangelspår med möjlighet att ta sig till Värmland från alla håll och kanter.

Efter några tåg före och ett eller annat spontant tågmöte så kunde vi till slut rulla in på Karlstad C kl 02.29, viss skillnad mot ordinarie tiden 22.00 men ändå, det blev tåg hela vägen även om det nu var med en omväg på 15 mil eller så!

Släppte av alla trötta och slitna resenärer, plockade ihop allt och växlade undan tågsättet så fort allt annat var klart, ställde av, skickade upp väskan på kontoret och delade sedan taxi hem med kollegan från kiosken ombord. Landade till slut i sängen omkring 03.30, en aning sliten efter en lång dag! Dessbättre (?) så var reparationerna av den sönderkörda växeln inte klara tidigare än vid 05-tiden på morgonen, så allt slit var åtminstone inte i onödan!

I morgon har jag samma tur och samma tåg igen, jag hoppas dock på en aning mer strulfri tågföring med mindre omvägar och mer rättidighet…

Tåget som inte ville vara i tid!

Efter lite hastiga och lustiga turändringar med kort varsel så blev min lilla övernattning i Arvika mellan igår och idag, istället utbytt mot två sena turer mot Stockholm, till såväl för som nackdelar! Fördelarna är sovmorgon, sova hemma och ännu en sovmorgon. Nackdelen är väl närmast att dagen idag blev en aning längre än ursprungsplanen..!

Men, nåväl, inga större bekymmer i det! Både igår och idag är dock samma tur, att köra tåg 634 till Stockholm, vända det i Karlberg, ha lite rast, byta av tåg 47 och sedan köra det tågsättet till Karlstad, där det blir sedvanlig rundgång, undanväxling och avställning. Denna variant har jag provat en gång tidigare sedan T12 började gälla den 11 december, och det tycks som om jag har en ny utmaning här i livet, nämligen att få tåg 647 att vara i tid till Karlstad..!

Båda de gånger jag haft det hittills har det nämligen varit en aning uppförsbacke på ett eller annat vis. Första gången, i förra veckan, så fick jag mig ett långsamt godståg före från Laxå till Kristinehamn, inte helt smidigt och gjorde att vi var 8 minuter sena dit, varpå även en rullstol skulle av tåget och därmed var alla chanser att köra in tid puts väck.

Igår kväll fick vi det långsamma godståget före redan i Katrineholm istället, DLC Stockholm erkände utan omsvep att de gjort ett misstag och bad om ursäkt! DLC Hallsberg ordnade omkörning i Vingåker men då var vi redan 7-8 minuter sena. Körde in så att vi skulle kunnat ankomma Hallsberg c.a 5-6 minuter sent istället, men då var det stopp in i Hallsberg. Körde in mer tid sedan uppåt Laxå till, men fick sakta ner för tågmöte i Hasselfors. Körde ännu en gång in tid till Kristinehamn och var 5 minuter efter vid avgång därifrån, men fick invänta tågmöte IGEN i Ölme varpå slutnotan hamnade på 8 minuter efter tidtabell till Karlstad..!

Men, anslutningen mot Charlottenberg och Sunne höll i vart fall, och det är ju alltid något!

Till kvällen gör vi ett nytt försök, någon gång ska väl det där jävla tåget vara i tid!?

En släng av lövhalka

Hösten är en fantastiskt vacker årstid, åtminstone de där soliga lagom varma dagarna när man till fullo kan njuta av alla färger ute i naturen, för att inte tala om denna underbart klara härliga luften man får andas!

Detta är vår fiende, låt oss alla bekämpa den!

Foto: www.fotoakuten.se

Dessvärre så är det en aning svårt att njuta av hösten sedan man började med detta lokföreri, hösten för nämligen med sig den enskilt största orsaken till grå hår bland lokförare, lövhalkan..!

Årets säsong verkar dessutom bli en lång en, första slängen kom redan i samband med den där avdankade orkanen Katia i mitten av september, dvs över två veckor sedan, och än finns det många löv kvar på träden som kan ställa till med kaos och elände, som t.ex. igår!

Redan på vägen upp till Stockholm under sena morgonen/förmiddagen kändes det av halka, trots torrt och soligt väder, funderade för mig själv hur detta skulle bli med en dutt av regn också, en dum tanke tydligen.

På vägen tillbaka mot Värmland så kom nämligen det där regnet jag inte alls önskade mig tidigare på dagen, på väg ut från Hallsberg började det så smått och satte en käpp eller två i hjulen under försöken att få fart för att kunna lämna Hallsberg kvickast möjligt, men än gick det hyffsat även om hastigheten aldrig översteg 140 km/h, vilket är en aning mindre än de 160 km/h körplanen är lagd för.

Lagom till Laxå visade det sig dock att regnet gjort kaos för andra stackare, ett godståg hade fastnat på väg ut från Kristinehamn vilket gjort andra tåg sena och eländiga. Resultatet blev dryga 10 minuters straffrunda på sidospåret i Laxå innan banan upp mot Värmland blev fri för vår framfart.

Sedan var det ju det här med att komma upp i fart också, inte fullt så lätt som det kan låta. Till slut kunde vi nå omkring 110 km/h vilket i vart fall säkrade första uppförsbacken från Hasselfors mot Svartå, gött! På väg ner mot Svartå passade jag även på att lägga ut lite sand åt mötande godståg som stod på sidan och såg kallsvettig ut inför sitt försök att bestiga kullen.

Började fundera så smått på hur avgången från Degerfors skulle gå till, för av någon underlig anledning har man valt att placera stationen i en liten gryta, med uppförsbacke åt båda håll, tack tack för den! Dessutom bjuder Degerfors på en extra hastighetsnedsättning till 40 km/h p.g.a. slipersbyten, vilket inte heller underlättar det där projektet att samla fart innan det bär iväg uppförs.

Passade på att sanda friskt samt använda slirbromsen för att värma upp löpbanorna på lokets hjul på väg in mot plattformen, samt stannade så tidigt jag vågade för att lämna mesta möjliga plana mark för att samla fart inför uppförsbacken efter uppehållet. Skickade även i förebyggande syfte bak en passåkande förare till sista vagn för att kunna vara signalgivare, om det skulle gå åt skogen och backning behövdes.

Kom i vart fall upp i mina tillåtna 40 km/h innan backen började, sen blev det ett spel med slirbroms, sandning och försiktig hand på pådraget uppför denna kurviga backe, och upp kom vi, det gick inte fort, men vi fastnade i vart fall inte, yey! Dock ganska glad över att ”bara” ha 6 vagnar i kroken, istället för de 8 som brukar hänga där omkring helgerna, det blir nästan 100 ton extra vikt som skall upp då…

Sedan började det alltmer torka upp igen i takt med att vi rörde oss västerut, men då var skadan redan gjort och när jag väl blev avbytt i Kil så var vi dryga 15 minuter efter tidtabell, från att ha varit i rätt tid hela vägen från Stockholm till Laxå, surt värre!

Men jag är ändå väldigt glad över att inte köra godståg, de förarna har det än värre såhär års, men de slipper i vart fall försöka förklara varför några små löv kan bli så attans hala…

På önskelistan står nu alltså några frostnätter och en ordentlig höststorm, så att löven liksom trillar ner allihop på en gång, så är det klart sen och det går att köra tågen lite lättare, helst av allt får detta gärna ske under ledig helg, så att jag slipper drabbas av det dessutom..!

Någon som kan ta på sig att fixa det..?

En liten grop..!

Tänk vilka intressanta dagar man kan ha ibland, körde mig en liten nätt Stockholms-tur idag, även om det för mig innebar skapligt tidig morgon så blev det rätt trevligt ändå, solen sken ju, hade ju nästan glömt hur den såg ut!

Gick fint idag i varje fall, trevliga snälla tåg som fungerade fint både upp och hem, sånt gillar vi. Lite småstrul med vilken tågvärd som skulle med bara, alltid intressant, blev bra till slut i varje fall!

Hemresan kunde dock ha blivit bra mycket mer intressant, puttrade iväg från Norrköping i ungefär rätt tid, kommer strax innan Kimstad så visas det vänta stopp och telefonen ringer, urspårat godståg, stopp, okänd tid, underbart!

Bara o meddela passagerarna detta på det mest förtroendeingivande sätt man kunde, hoppas det vart bra, och sen bara vänta. Inom sig ser man ju självklart det värsta, eviga tiders väntan, retur till Norrköping, mer väntan, men det vart inte så farligt, rätt snart efter fick vi åka igenom med full signalering, dock lite lägre hastighet, max 30 km/h jämfört med 120 km/h som är normalt, men vi rullade i varje fall!

Dock kan jag ju rätt säkert säga att jag var väääääldigt glad över att inte behöva passera där något mer idag, kommer ta lite tid innan dom fått ordning på det där, tänk sicket stort hål i marken det kan bli av ett urspårat godståg, även om allt stod tämligen rakt upp, så kommer det nog ta en stund innan man bogserat bort det, och sen ordnat till och rätat ut den lätt vinda rälsen på det närmaste spåret!

Får se hur morgondagen blir, ska ju tack och lov inte något till Norrköping, men väl ett varv på Tranås efter min klargöringsrunda på morgonen, återstår att se hur mycket förseningar det kommer att bli! :-)

© 2014 ewenson.se

Tema av Anders NorenUpp ↑