ewenson.se

Lokförare, pappa, make, fotonörd och allmänt lycklig

Min arbetsplats: X2

Förarhytt X2K med pratbubblor

Förarhytt X2K

Bilden ovan visar min arbetsplats i en variant av X2, nämligen X2K som är utrustad för att även kunna gå över till Köpenhamn och Danmark. Dels har Danmark ett annat tågskyddssystem vilket gör att panelen har lite extra utöver det i en normal X2, dels har man även annan utrustning i maskinrummet för att kunna köra på deras strömförsörjning som är på 25 kV, 50 Hz vilket skiljer sig markant mot det vi har i det här landet, 16 kV, 16,7 Hz.

I nummerordning har vi då:

Nummer 1:

Tryckknapp för tyfonen, finns även som fotpedal på golvet samt ytterligare en knapp på höger sida av förarhytten där lokbiträdet en gång i tiden satt.

Nummer 2:

Spak för reglering av tågbromsen, styr via en bromsdator i loket hur mycket broms som skall tilläggas i 7 lägen med tydliga hack som markering, plus nödbromsläget längst ner. Normal inbromsning sker oftast via bromsläge 2-3 med utlossning i läge 1 som är ett lite mer reglerbart läge. Inbromsningar med detta reglage inkluderar även en viss del återmatande elbroms i sitt normalläge, d.v.s. att tågets elmotorer används som generatorer istället, och återmatar detta tillbaka till kontaktledningen.

Nummer 3:

Tågorder och körplan. Här har jag de säkerhetsorder som gäller för mitt tåg samt den körplan, dvs vår tekniska tidtabell som skall följas, där uppehållen samt mellanliggande driftplatser finns med. I denna samling papper har jag även en lista med de fordon, lok samt vagnar som medföljer tåget samt information om eventuella fel som finns på dessa. Utöver detta har jag även med mig en förteckning om den personal som finns ombord på tåget samt en grafisk illustration över hur min tur för dagen ser ut.

Nummer 4:

Spak som reglerar pådraget samt återmatande elbroms, 9 lägen framåt markerade endast med text på stativet. Detta är samma modell av spak som även finns på Rc6 samt X10-14. Det finns 6 lägen nedåt på stativet också för återmatande elbroms, som går att styra separat utöver ordinarie tryckluftsbromsning. När bra spårförhållanden råder går det att köra tåget nästan helt utan att använda tryckluftsbromsen, vilket sparar bromsskivor och därmed pengar, däremot är denna typ av inbromsning känsligare för halka än den ordinarie tryckluftsbromsen.

Nummer 5:

Förarhyttens telefon av Mobi-SIR variant, ett speciellt telefonnät som är utbyggt för järnvägen med specifika funktioner. I denna skall tågets nr matas in vilket gör att man på enkelt sätt kan ringa direkt till mig från t.ex. Trafikverkets driftledningscentral. Utöver detta finns även funktioner för att kunna ringa nödsamtal, vilket direkt kopplas upp till berörd personal på Trafikverket, samt alla tåg i samma område som det egna, för att snabbt nå ut med viktig information vid fara eller olycka. Det är även denna apparat som används för utrop i tåget från förarhytten.

Nummer 6:

Danska tågradion som används vid trafik till/från Köpenhamn.

Nummer 7:

ATC-panel, ATC står för Automatic Train Control och är ett system som övervakar förarens framfärd med tåget. En antenn under loket läser av sk baliser, plattor som ligger i spåret med information om topphastighet, signaler samt i vissa fall vägskydd. Jag tillåts med ATC-systemet köra i upp till 4 km/h utan åtgärd, vid 5-9 km/h över topphastigheten varnas jag visuellt samt med tonstötar och vid 10 km/h över tillåten hastighet tillsätts tågbromsen automatiskt för att få ner hastigheten. Systemet övervakar även begränsande signaler och skulle t.ex. en signal som visar stopp passeras, så kommer tåget automatiskt att nödbromsas till stopp.

I detta system matar jag in uppgifter om mitt tågs topphastighet, längd, tillsättningstid för bromsen, hur kraftig broms jag har samt om tåget får färdas med s.k. överhastighet, en procentuell skillnad som tillåts på vissa fordon och vid vissa hastigheter. För X2 är denna överhastighet upp till 30% utöver det skyltade.

Nummer 8:

Reglering av frontbelysning, finns i 3 lägen upp, två ner, samt avstängt. För frontbelysning finns positionsljus, halvt helljus samt hel helljus. Nedåt finns dimljus, samt ett läge där frontljusen i båda ändar av loket blinkar, som skall användas vid olycka eller fara för olycka för att varna andra tåg visuellt.

Nummer 9:

Hastighetsmätare, i detta fall analog med extra indikator som används vid körning med danskt tågskyddssystem och som visar deras olika former av restriktiva besked. Utöver den analoga mätaren finns även en digital mätare till vänster. På de X2 som inte går till Danmark är den analoga och digitala mätaren i samma instrument.

Till höger om hastighetsmätaren syns även indikatorer för hur mycket motorström som skickas till motorerna, användbart för att se t.ex. att de två motormodulerna får samma mängd ström, samt för att kunna upptäcka om hjulen slirar, då detta orsakar indikatorerna att snabbt ändra sig.

Till vänster om hastighetsmätaren syns en mätare för tågets genomgående tryckluftsledning, normalt tryck är ca 5 bar vilket innebär att bromsen är loss på tågsättet. När detta tryck sänks tillsätts bromsen i tågsättet, och när trycket höjs så lossar bromsen igen. Detta innebär att om ledningen av någon anledning går sönder någonstans i tåget så kommer det automatiskt att bromsas till stopp.

Nummer 10:

Detta är en lamptablå som visar det viktigaste funktionerna i tåget, exempelvis om bromsen är till eller från, dörrar stängda eller ej, innerbelysning samt om det exempelvis skulle bli spänningslöst i kontaktledningen. Detta gör att man snabbt kan se över att allt stämmer utan att bege sig in i tågets felindikeringssystem.

Nummer 11:

Nödbromsventil som är direkt ansluten till tågets genomgående tryckluftsledning, när denna dras ner töms denna ledning direkt i förarhytten och tåget nödbromsas, används endast vid nödfall eller fel på den vanliga tågbromsreglaget.

Detta var en snabb genomgång av det jag upplever mest intressant för utomstående, har ni ytterligare frågor är ni varmt välkomna att ställa dessa via kommentarsfältet nedan eller via Twitter så skall jag göra mitt bästa för att svara.

4 Kommentarer

  1. Billy

    En liten teknisk fråga bara. Vad är vitsen med att bla X2,x40 och x31:erna byter strömavtagare varje gång som föraren byter sida på tåget..? är det programmerat eller något som ni förare gör manuellt? och lika så även på Rc-Loken??

    • Detta är automatiserat och vitsen är väl närmast att förenkla för föraren, eftersom den bakre strömavtagaren i färdriktningen normalt är den som skall användas vid färd. Detta är en procedur som skall göras i vilket fall vid byte av färdriktning och som lika väl kan göras automatiskt. Nackdelen är väl vid kortare färder som växling, när tågsätt flyttas fram och tillbaka på bangårdar, då detta sker även då vid varje hyttbyte, men det är ändå ett mindre problem. På Rc-loken är det dock manuellt gjort, med vred i maskinrummet där man väljer vilken strömavtagare som skall vara uppe.

  2. 3D-Peter

    Hej Joakim. Jag har stor respekt av alla de lokförare som åka dagligen i denna höghastighetståg. Vilken disziplin detta behövs.
    Jag bygga för mig i pc i 3D och jag undra om jag kunde bygga en förarhytt av X2 i 3D av Ditt fina foto. Kunde Du ger mig rätten att med Ditt foto bygga en så där 3D modell.
    Det finns en loksimulator som heta loksim3d.de Där kan man köra i en lok genom landskapet. Jag är en som bygga sträckor som ser svensk ut men man kan inte säga det är där eller där. Det är ett projekt som inte är komerciellt. Alla gör nogåt till programmet gratis. Så det är bara frågan om tiden som man komma på X2:an.
    Så en gång till. Kan Du ger mig tillstand att bygga med Ditt foto av förarhytten en förarhytt i 3D.
    Gärna svara till min e-post adress så jag kan skicka ett foto som det skulle ser ut.

Lämna gärna några ord bakom dig..!

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: